på jobbet betalar vi ut över 8 miljoner kronor VARJE MÅNAD i socialbidrag. Och jag är en del av det. Fattar ni? 8 MILJONER KRONOR VARJE MÅNAD. Och summan bara ökar.

Det finns många människor det är väldigt synd om. Det kommer igen som ett slag i ansiktet så här efter 5 veckors semester.

Mina ungdomar som jag jobbar med (under 25 år) - det känns hopplöst ibland. De kan vara duktiga och ha gått ut gymnasiet, i så fall blir de inte långvariga hos oss. Men ofta är de märkta av "det sociala arvet", de har föräldrar som....... inte orkat själva.

Hur har det kunnat bli så här? Utanförskapet, de är utanför. Mycket sällan lyckas de ta sig in igen. Psykisk ohälsa, missbruk, invandrarbakgrund. Orsakerna kan vara många.

För oss på bloggen som lever under ordnade förhållanden kan det kännas som en främmande värld. Det kändes som en främmande värld för mig när jag började arbeta där för 10 år sedan. Men den finns! Glöm inte det!

Det handlar inte bara om att "skärpa sig". 

Min tes på bloggen: familjen - grundbulten, så sant.

Bilden visar en björnunge på Skansen som äter apelsin samtidigt som han badar. Han skalade apelsinen noga först, skalet åt han inte upp. Vi besökte Skansen tillsammans med familjen (!) vid vårt Stockholmsbesök i augusti. Jag har aldrig tidigare varit på Skansen, inte barnen heller. Kan rekommenderas.