7/3
Min resa börja med strul, men sen blev allt kul.
Bussen skulle gå 9.15, det hade jag så väl memorerat.
Men någon hade den rätta tiden kamoflerat.
Så taxi för 475 kr det blev, å jag mig i håret rev.
På Svågertorp jag möter opp, mitt resesällskap och humöret är på topp.
Tåget oss till Kastrup tar, sen vidare till Amsterdam med flyg vi far.
Med en hastighet av 926 km/h, - 57 grader ute och på 10.058 m höjd, jag känner mig väldigt nöjd.
En tanke mig nå, om vi nu kan få.
Ett medlemskap i 10.000 m-klubben erhålla, ska genast saken kolla.
8/3
Framme i Kuala Lumpur vid hotellet det flotta, direkt vidare till restaurang med spicy, malaysisk mat så vi blev hotta.
”En del människor motiveras av att se ljuset, andra av att känna hettan”
Elvis, gå å brinn !!! :) Du är inte längre vår KING.
En man med namnet King, så läcker, fräck å käck, blir vår guide och hjälper oss alla när vi är helt väck.
Som en hönsmamma han lotsar oss genom stan, här är han en stammis å världsvan.
Trafiken han stoppar, när vi som små ankungar våra tassar doppar, i trafikens heta vågor, han är som eld å lågor.
Han på vår vätskebalans håller koll, när vi på bussen landar och ser ut som
uttorkade troll.
KING – WE LOVE YOU !!!!
Yusuf – en tystlåten och försynt man, som buss köra kan.
Tålamod utan dess like, han måste vara från Svea rike ( :) nu va jag visst ironisk)
Yusuf – du är vår HJÄLTE, du kör som en gud i storstad såväl som på serpentinvägar , och ingen tur slutar med sprucken MJÄLTE, Thank you !!
Du gör som sjömannen ”han ber inte om medvind, han lär sig segla”
Monica vår researrangör och guide är, under denna resa du oss massor lär.
Du är som en levande historiebok, kan dessutom allt utantill utan mix å hopkok.
Du är som en pingla, med oss alla rättvist minglar.
Tips och råd som sig i efterhand visar, vara guld värda, och vi alla detta prisar.
Värt varenda krona, du skulle behöva dig klona :)
Det finns inte ord från mig som kan täcka, vad du - denna käcka guide, har till mig kunnat över-räcka.
Ving å Ticket ni kan åka å spela cricket, för Monica Travel är det nya nicket.
”När du ska ta hand om dig själv, använd huvudet. När du ska ta hand om andra, använd hjärtat”. Där har du lyckats :)
9/3
8.00 Var det frukostbuffé, kl 9.00 drog bussen iväg med oss för att se.
Kuala Lumpurs sevärdheter och Kungens Palats, detta var dagens 1:a strapats.
Vaktombyte på häst varannan timme det sker, sen far vi vidare för att se mer.
I en orkidéträdgård vi hamna, blommor som tagna ur filmen Avatar oss famna.
Sen gjorde vi som Haakon och Mette-Marit, upp i Twin Towers vi alla farit.
Oljebolaget Petronas som tornen äger, har på de flesta våningar slagit läger.
451,9 m högt och av 88 våningar, fick vi skåningar, endast på 5 av dom vara, så vi ej på krutet spara.
Shoppingcentra för ”de fina” sen åt vi lunch á la Kina.
Timmar för eget bruk, köpte glasögon billigt i fräckt stuk.
Kvällen bjöd på Malaysisk buffé, en bedårande utsikt hade vi genom fönstret brevé.
För i KL-tornet vi satt, kan nu skryta med att jag på 55:e våningen, 335 m upp
har vatt.
Stående bord och snurrande gäster, här bjuds det inte på rester.
Vi snurrar sakta runt värsta buffen, här är mat så det räcker till hela armén.
10/3
En ny morgon gryr, klockan är 6.30 och jag känner mig yr.
Kl 8.00 bussen oss tar, till Malacka och gamla stan; ST Paul Hill, med en historielektion av Monika, från forna dar.
Så här på höjden vi en underbar vy har, synen av Malacka sundet i minnet vi spar.
Tempel å moskeér vi besöker, där vi försöker, att komma in, men för detta måste vi byta skinn.
Världens skrattsalva, när över halva gruppen, inkl tuppen, ej går genom luppen.
Utan måste ta på fotsid dress, nu ser vi alla ut som odjuret från Loch Ness.
Putra Jaya (= Prins utmärkt) blir nästa stopp, den administrativa huvudstan från 1995 inger oss med nytt hopp.
En lugnare, friskare och vackrare stad, med sina 9 broar, mycket palmer och grönt, jag om detta vågar slå vad.
Kvällens middag avnjutes i ett av djungelns rum, det är så vackert att man blir alldeles stum.
+30 grader och fukten lägger sig på oss som dagg, man ryser av välbehag och pälsen reser ragg.
För att ta tillvara vad semestern bjuder, vi går ut i ett nattliv i en stad som sjuder.
Nattlig massage i en trång passage, nej tack, jag slår bakut och back.
Hitta ett annat ställe som var bra, där fick Ann sina fiskar varma i ett fiskespa.
11/3
Efter en frukost á la bastant, det känns helt relevant.
Att på shoppingscentrans MEKKA Mid Valley Megamall häcka, det tycks ALLT
kunna täcka.
Här ska vi fördriva en del av dagen, bara se detta centra gör att man får fjärilar i magen.
Med ca 450 affärer i 8 plan, gör att vi är glada att vi har med en som är van.
Sen med snabbtåg ovan mark tog vi oss till Chinatown, det var som att komma på cirkus där alla var sin egen clown.
Dom var inte helt prut-lösa, men dom tyckte nog vi var hut-lösa.
Dom med oss trixa, brandgula påsar till alla utom de hut-lösa, till dom istället
svarta fixa.
Middag á la Kina, what else ? När allt annat gått som på räls.
12/3
Morgonbestyr kl 6.00 om jag får be, för kl 7.30 är det frukostbuffé.
Kl 8.00 bussen med oss alla mot högre höjder far, 1400 m över havet till Cameron Highland den oss tar.
Tre timmars buss-tur, och på schemat ett besök i Batu-grottan ligger på lur.
Där var det som en nitlott på triss, för det fanns ingen hiss.
Så 272 trappor senare i 30 graders värme och vattenflaskan i högsta hugg.
Vi med positiva tankar, lite gnabb å tugg,
Tog oss ända opp i topp, trodde det skulle gå en propp.
Dock var det besväret värt, här fick vi oss mera lärt.
Säger som ordspråket ”Livet är som en stol, det gäller att ha rätt inställning”
Aporna stod oss bi, men dom fick tji
I Cameron Highland är klimatet som svensk sommar med 25 grader.
Så mina vattenfyllda, ”stabbiga” vader, kan snart mycket bättre må.
När vi sen på djungelvandring ska gå.
13/3
Kl 6.30 klockan pinglar, sen till frukost vi alla minglar.
Detta känns dock inte tungt, vi ska ju ut på dagens höjdpunkt.
Men först ska vi hinna, att en teplantage finna.
På snirkliga vägar vår chaffis tutar i varje krök, det gäller att vara på sin vakt
som en hök.
Vår utsikt är terrasser med grönska, detta kommer aldrig att falla i glömska.
Den som söker den finner och på vår rundvandring på teplantagen, tiden bara rinner.
Sen på em tre guider väntade på oss vid regnskogens port, och sen gick allt
som smort.
Om man vilse kom, då visste de allt om, djur å giftiga bär, kändes skönt att ha dom med här.
En tuff promenad, det gällde att sätta upp ett stenansikte som fasad.
När vi närmare en mil hade gått, fick vi veta att turen endast av 1 km bestått.
Kan bara säga att ”det svåra är inte att åldras, utan att vänja sig av med att vara ung”
Historien för oss berätta, att när Jim Thomson och hans vänner efter en helkväll hade blivit mätta, gick han ut en runda för att sitt rökbehov stilla, sen gick det illa.
Ingen vet vad som sedan hänt, man på varje tuva i djungeln vänt.
Vi hans övergivna hus besökte, inte utan att man försökte.
Få in en känning till en nytändning, i sökandet efter honom.
En kort visit på hotellet för födointag, för av detta man blev ”litta” svag.
Sen en fjärilsodling vi besökte, flera av oss försökte.
Att de stora tama odjuren hålla, jag valde att bara kolla.
Rundvandring å show med en ung och mycket rolig man, allas våra hjärtan han vann.
Monica trolla som en fe, bjöd oss alla på scones å te.
På kvällen sitter vi på vår balkong, och lyssnar till regnets vackra sång.
14/3
Sovmorgon till halvåtta får vi ha, sen kl 9.00 vi vidare dra.
En spännande tur, där vi får se hur.
Ursprungsbefolkningen Orang Asili-folkets hus på pålar stå, så att andarna kan komma å gå.
Små, söta barn i klungor stå och på oss kika, deras närvaro mina känslor berika.
En glädjefest utan dess like, när vi bjöd in dom i leksakernas rike.
Fispåsen gjorde succé bland bollar, bubblor, kulor och bilar, glädjen av detta som ett rus i mig vilar.
Än en gång Monica trollar, trodde det skulle bli golfbollar.
För på en golfklubb vi stannar för att se, om det finns mera scones å te.
Nu ett nytt mål, dags att byta vattenhål.
Sitter på catamaranens däck, värmen och vyn gör mig helt väck.
Väl framme på paradisön Pankor Island – WOW this is MY LAND.
Palmer, sandstrand, regnskogen vår närmsta granne, + 35 i skuggan och + 30 i havet, detta är i livets hjul – det stora navet.
15/3
Kl 7.00 solen på oss lockar, frukost ute med näshornsfåglar som bordsgrannar på oss pockar.
I periforin aporna lurar, dom sitter i regnskogen å tjurar
Vi dom alla mobba, för dom försöker oss ”robba”.
Med taxi vi åker en ö-tur, för att se hur.
Dom bygger båtar, rensar å torkar fisk, den äter man sen på egen risk.
I Pangkor Town blir det shopping, färsk frukt utan topping.
Väl hemma go å gla, gick vi ner till hotellets spa.
En massage utan dess like, med varm olja å starka nypor vi hamna i njutningens rike.
Vårt nya motto är som en vinst på lotto, ”skjut inte upp till morgondagen, vad du kan göra idag ! Om du skulle gilla det, kan du göra det i repris imorgon”
Bad, sol å drink på stranden, tills solen nådde skymningsranden.
Dukat helt nära stranden, av den varma, malaysiska handen.
Ibland så spicy å gott, alltid lika flott.
Buffé eller 3 rätters-meny, med live-show och havsutsikt som vy.
16/3
Sovmorgon idag, men har annat på lur.
Kl 7 00 vi stegen styr, mot poolen för en sim-tur .
Så en drink å lunch serverad under en palm, nu har vi anammat öns bästa psalm.
”Det enda sättet att befria sig från en frestelse, är att ge efter för den”
Massage blir vår nästa vana, skönare än någon kan ana.
Varje dá, vi hamna i deras spa.
Middag på stranden, sen avnjöt vi resten av kvällen i ett lusthus i sanden.
17/3
Opp å hoppa, nu ska vi shoppa.
”Mindre än något annat behöver nöjen ett rättfärdigande”
Därför kl 10.00 tar några av oss ”cabbe” in till stan, där gör vi den osäker för den som inte är van
Väl hemma blir det ”hit the beach”, med vår vana trogen, tiden känns mogen.
För lunch å drink, sen en manikyr å fötterna i en hink.
”En aha-upplevelse är när hjärnan får vetskap om det som hjärtat och kroppen
redan visste”
Just en sånn upplevelse jag fick en dá, skulle via solen klura ut hur mycket
klockan vá.
Ingenstans den gick att hitta, undrar var på himlen den kan sitta.
Fick mig snabbt lära, att vi ju ekvatorn är nära.
Med detta i minne, och användandet av mitt andra sinne.
Jag kunde se var solen ruva, den mig på tiden försökte snuva.
Ovanför huvet mitt, den fick min hjärna att koka, å glömma bort att jag heter Britt.
Samt att den sen försvann i horisonten å slockna ca kl åtta, som att lägga locket på en potta.
18/3
Same procedure as last day, upp 7 00 till en frukostbuffé som passar mig.
Ett varmt morgondopp, som knappt väckte min kropp.
Är nu så solbränd att det bränns att bada i 30 graders vatten, måste vänta till natten.
En vandring längs stranden, där hittar vi både jättemaneter, krabbor och annat
i sanden.
Vid regnskogens början bland stenar å snår, vi hittar sjögurkor helt nära våra tår.
Av personalen vi fick lära, att vid ebb på natten kommer sjöuttern helt nära.
Då vill den krabbor, så smakligt förtära.
En siesta i palmers skugga, för att sen en härlig lunch få tugga.
Malaysisk massage på oss vänta, en massage som de andra, fast med ränta.
Dagens utflykt blev en fisketur, helt utan lycka, för fisken låg bara på lur.
19/3
Sovmorgon för den som vill, men nu vi tidigt vaknar till.
Nu har jag åkt berg-och-dalbana utan säkerhetsbälte !!
”Livet är som en berg-och-dalbana, ibland håller man händerna uppe och skriker av glädje. Ibland håller man bara krampaktigt i stången. Men det är åkturen som räknas, det mesta man kan hoppas på i slutet av åkturen är;
att håret är rufsigt, att man är andfådd och att man inte kräktes”
För idag var det dags för en båttur runt ön, en tur så skön.
För tack vare Postafen, jag slipper bli helt grön.
Ett strandhugg vi gör, när vi längs kändisarnas strand kör.
Att bo där kan säkert vara en hit, kanske möter man Brad Pitt.
Men 2.000 kr/natt, gör mig schack/matt.
20/3
Idag vi vilar ut, för vi är helt slut.
Först kl 8, är vi redo att i solen bli hotta.
Ännu en dá i vårt härliga spa, hårinpackning å hårmassage på programmet står, sen en drink i poolbaren vi får.
Till byn Nappi vi med taxi drar, för att se vad marknaden där har.
Vår sista kväll på stranden, dukat med marshaller å allt i sanden.
Vitt vin och ugnsgratinerad hummer, efter det man får en härlig slummer.
21/3
Malaysia gråter för oss, nu brinner vi ut som tomtebloss.
“Don´t cry for us Malaysia, perhaps we´ll come back and see ya, but you will always bee in our memory, in our hearts and with us forever”.
Regnet slutar till sist och solen kommer fram, jomenvisst.
Av alla nyfunna vänner är det dags att farväl ta, största kramen vill dom alla ha.
Dom fyller våra vattenflaskor med färdkost kallad Long Island, för att vi aldrig ska glömma Pangkor Island.
Vilket fantastiskt folk Malaysierna är, storsinta, ödmjuka, vänliga och varma, oss alla dom kunde charma.
Så var det dags, klockan är två och jag hade bättre kunnat må.
Buss till catamaranen, så lämnar vi paradisön, som varit så underbar och skön.
Verkligheten närmar sig, och 30 min senare vi till fastlandet säger HEJ !
Tre timmar till flygplatsen bussen oss tar, jag på alla tårar spar.
Nu väntar den 13 timmar långa delen av turen, så jag hinner bygga upp den svenska
kalla muren.
Mellan Amsterdam å Kastrup det 1 timme är, sen väntar tåget där.
Väl på Svågertorp står Anns son, nu har vi haft en saga till lån.
Dags att lämna den tillbaka och inte verkligheten försaka.
PUUUUHHHH 18 timmars resande å äntligen himma, så nu kan jag sluta rimma.
Här har lite av våren dykt opp, och det inger ju oss alla med nytt hopp.
”Livslust är att alltid ha kommande projekt i ögonvrån”
Så jag smider nya planer, för med våren kommer gamla vanor.
Tar fram min bike, för att på nytt fara ut på hajk.
En tur på banvallsleden mellan Halmstad och Karlshamn ska det bli, bara vädret står mig bi.
Det blev som Isabella sa, jag en underbar resa och en AHA-upplevelse skulle få ha. Denna resa har gett mig nya insikter, historier och upplevelser. Så jag vill tacka alla underbara människor jag på denna resa mött och som sammantaget - nya känslor hos mig fött.
En del människor är som tåg, dom tuffar fram och man ser dom komma – långt där borta. Plötsligt har de kört över en, tuffar vidare, tyst – så tyst.
En del människor är som räfsor – dom lämnar så fina spår efter sig.
Hur som haver – vi sätter alla spår i tidens sand.
MÄNNISKOR KOMMER IN I DITT LIV
av en orsak.När du förstår orsaken, kommer du också förstå hur du skall förhålla dig till den personen,
När någon kommer in i ditt liv av en orsak, är det oftast för att fylla ett behov du har uttryckt. De har kommit för att hjälpa dig genom en utfordring, för att ge dig väg-ledning och stöd. För att hjälpa dig fysiskt, känslomässigt och spirituellt. Det kan verka som de är sända från himlen – och det är dom. De är där för att du behöver dom.
Så plötsligt, utan att du gör något fel eller på en till synes opassande tidpunkt, kommer denna person att säga eller göra något som gör att ert förhållande tar slut.
Ibland dör de, andra gånger lämnar de dig. Ibland provocerar de dig och tvingar dig att fatta ett beslut. Det som är viktigt att förstå är att ditt behov är mättat, ditt öde är fullbordat, deras arbete är utfört.
Den bön du skickade till universum, har blivit bönhörd, och det är nu dags att gå vidare.
Några människor kommer in i ditt liv för en period, för att det är din tur att dela med dig, att växa eller att lära. De ger dig en upplevelse, lugn eller bara får dig att le ! Kanske lär de dig eller visar dig något du aldrig gjort förut. Vanligen ger de dig en ofantlig mängd glädje. Tro på det !! Det är äkta, men bara för en period.
Livslånga förhållanden lär dig livslånga läxor, sådant du måste bygga upp för att få en solid, känslomässig grund. Ditt jobb är att acceptera läxan, älska denna människa och använda det du har lärt i andra relationer och områden av ditt liv. Det sägs att kärleken är blind, men vänskapen är klarsynt.
STORT TACK TILL DIG MONICA, för att du kom in i mitt liv.
Britt