Tro inte att jag hållit mig undan för att jag inte VILL skriva. För det vill jag, men varken tid eller ork har funnits.

Lärarjobbet blir mer och mer ett kontorsjobb, men utan kontor.  Skrivas ska det. Om ALLT! Var det verkligen det här jag blev lärare för!?

Jag har med knapp nöd hålla huvudet ovanför vattenytan detta läsår. Och ännu återstår mycket arbete. Mycket, som tar en väldig tid både fysiskt - vid datorn och psykiskt - i tankearbete och rannsakning.

Låter jag gnällig? Ja, då beror det på att jag är rejält trött och fruktansvärt rädd. Rädd att inte hinna med alla mina arbetsuppgifter, som bara blir fler och fler. Hur jag än strävt under läsåret att ha framförhållning nafsar arbetsuppgifterna mig ständigt i hälarna. Inget läsår tidigare har varit som detta!

Och jag tänker, långt där nere i botten av mitt lärarhjärta - gagnar alla dessa arbetsuppgifter verkligen mina elevers kunskapsinhämtning?