och åskkänsla var det idag. Jag gick några ärenden på förmiddagen, Usch och fy, så klibbvarmt det var! Det tog tid, innan jag hämtat mig efter den promenaden. Det var då tur att det blåste lite grann. Annars hade det varit outhärdligt.

Morgonkaffet intogs ute i alla fall Det var skönt och det hade inte hunnit bli så varmt ute än.

Kvällen ägnade jag år fredagskvällstraditionen, dvs att tillsammans med Son W, svärdottern och barnbarnen  sitta i TV-soffan och se Let's Dance. Hade jag varit hemma, hade det troligen inte blivit TV-tittande alls. Dp hade det blivit en god bok att somna till.

Somna ja. Det gör jag snart. Datorn hängde sig mitt i inlägget och jag fick börja om från början. Irriterande. Därför blev det sent i kväll. Jag som ville och behövde sova tidigt.

Jag minns inte vad jag skrev allt i inlägget, som försvann, när datorn hängde sig och måste startas om. Det var väl detsamma.

Ha de'!

 med jobb i kyrkan samt kaffefrukost i prästgården, ett kort besök hos en bekant på hemvägen, sedan banken och mataffären, barnvakt på eftermiddagen, kyrkoråd hela kvällen och till slut biltur med Magnus till Leksand för att köpa bensin. Kvällen avslutades med te och gott bröd, innan Magnus åkte hem. Allt skedde nästan utan pauser emellan. Det var en innehållsrik och bra dag. Sådana dagar gillar jag, om det kommer en och annan lugnare dag emellan. Man får ju inte jobba sig alltför trött.

Nu har en sådan lugn dag börjat och jag har inga stora planer. Det ska bli spännande att se, vad denna torsdag kommer att ge. Antingen gör jag ingenting eller också drar jag igång med något. Vi får se. Det är jobbigt att ta det lugnt (yrkesskada?)

Utanför skolans fönster och dörrar var det vackert dekorerat med ballonger, när jag hämtade barnen på onsdagen. På tisdagen hade det varit fritidshemmens dag med hel del festligheter på fritids. Mina barnbarn går inte på fritids nu, men de och deras klasskamrater fick vara med och fira ändå.

Bloggbilden: Kungsängsliljor. Jag ser det som lite fusk att ha sådana i rabatten, men vad gör man, när de inte finns i naturen här? Dem ska man njuta av på Kungsängen i Uppsala. Jag blev i alla fall glad, när jag för många år sedan såg, att man kunde köpa lökar. Det gjorde jag. Det finns både röda och vita i rabatten. Jag går hem till Son, Svärdotter och Barnbarn ibland och njuter av kungsängsliljorna och andra växter jag en gång planterat.

Ha de'!

om att en släkting avlidit. Livet är skört ibland.

Bibliotekarien ringde i förmiddags och sa, att Ove kommit till mig. Jag var fördjupad i någonting och trodde först att En man som heter Ove höll på att ta sig in till mig eller redan stod innanför dörren. Förvirrat chockad kände jag mig.

Så kom jag på, att det är en bok jag beställt. Nu kommer jag att ha hejdlöst roligt ett tag. Boken är rolig, har jag hört.

Jag gick så till biblioteket på eftermiddagen och då jag befann mig i närheten av Son W:s hus, bestämde jag mig för att gå dit och sätta mig en stund, innan jag gick hem igen.

Jag blev kvar ända till kvällen. Jag har inget speciellt för mig hemma, sa jag. Det var i och för sin inte helt sant, då jag hade - och fortfarande har kvar - städning på gång. Först bjöds jag på kaffe och strax efteråt på mat, lax- och broccolilipaj. Så blev det förstås i vanlig ordning nattning av barnen.

Lillasyster växer och utvecklas. Hon och jag hade jätteroligt tillsammans en lång stund. Vilken energi de har småbarnen. Lillasyster viftade iintensivt  med armar och ben, ja hela den lilla kroppen inklusive mimiken jag vet inte hur länge. Skulle jag hålla på så, skulle jag ha stupat av fysisk utmattning efter en mycket kort stund.

Ha de'!

Någon så grinig, trött och elak person, som jag är idag, har jag då inte stött på på länge. Styv i alla leder är jag och huvudet fungerar inte. Jag tror hårddisken där uppe band de grå har kraschat helt. Kan det vara åska eller väderomslag på gång, fullmåne, norrsken, pollenanfall eller allt samtidigt?

Tur att jag är ensam hemma och kan gå och dra något gammalt över mig. Det hjälper säkert.

I morgon bitti är jag nog mitt gamla trevliga jag igen - hoppas jag.

Linedansen är slut för terminen och jag saknar detta måndagsnöje. I stället fick jag i alla fall denna måndag en hel del gjort här hemma. Det är inget som syns. Det är e-mail, några telefonsamtal och annat skrivbordsarbete som klarats av. Tvättstugan har också nyttjats av mig på eftermiddagen. Det blir en dust till i morgon (tisdag) förmiddag.

Syföreningstant har jag också hunnit vara och haft trevligt tillsammans med andra syföreningstanter. Nu stickas filtar och basrnkläder till barn i Rumänien. En stiftelse som heter Brödet förmedlar dessa gåvor.

Idag kan man läsa i Falu-Kuriren om invigningen av vandringsleden i naturreservatet Hundhagen. Jag var ju där och premiärgick leden. Här är länken.

En bra dag - trots grinighet och dåligt humör - tar sitt slut. Jag känner mig faktiskt redan snällare.

Ha de'!

bakade jag äntligen det bröd jag tänkte baka häromdagen, i onsdags kväll tror jag det var. För att få det roligare hällde jag  nässlor i degen och gjorde flätor i stället för släta limpor. Nässlorna gjorde brödet ljusgrönt. Nässlorna var förvällda och hackade tänkta för soppa egentligen. Brödet blev jättegott och jag åt alldeles för mycket av det till frukosten.

Efter middagen blev jag trött. Jag blir ofta sömnig av att äta mat. Frågan var då, om jag skulle pigga upp mig med en tupplur eller en nypa frisk luft. Klok som jag var, valde jag den friska luften. Det blev en skön liten eftermidddagspromenad.

Jag kom strax fram till en vägkorsning. Det blev lite beslutsångest, även om det ordet är lite väl starkt i sammanhanget.

Skulle jag ta åt höger

eller åt vänster

eller månne rakt fram över järnvägen? På andra sidan järnvägen  måste jag också välja höger eller vänster.

Som åsnan mellan hötapparna kände jag mig helt ställd och valde till slut att ta samma väg tillbaka.

Några blommor fanns förstås längs vägen. Här är några av dem.

Corydalis eller nunneört, som nu blommar överallt i trädgårdarna

lönn, en annan än den jag såg på Vattberget häromdagen,

och sandtrav.

Ha de'!

Morgonen var grå och det småregnade en stund, men det förstörde inte den fina upplevelsen jag hade i naturreservatet Hundhagen tidigt på förmiddagen. En vandringsled invigdes där idag.

Naturen ser rörig och risig ut, men det är ett medvetet drag för dem som vill ha ett rikt fågelliv där, vilket det också är i mycket hög grad. Vår naturguru Staffan Müller, efter vad jag förstår vida känd för hans arbete med att bl a restaurera fågelsjöar runt om i Sverige, sa, att han satt där i exakt en timme den här tiden på året och såg och/eller hörde över 70 arter. I rörig natur och i döda träd trivs kryp som fåglar tycker om att äta.

Massor, runt 60, naturvänner var på plats vid invigningen. Det var folk från fågelklubben, naturskyddsföreningen, hembygdsföreningen, intresseföreningen, PRO, kommunen, länsstyrelsen och jag vet vad allt plus några "lösdrivare" som t ex jag.

Flera av oss gick en slinga på ca 1,5 km genom reservatet. Fikapaus var det efter ungefär halva vägen och det var gott att packa upp kaffetermos och mackor. Är det inte märkligt, att fikapausenj ofta är en av höjdpunkterna på utflykten oavsett årstid?

Kameran var med, men jag fotograferade inte mycket. Det blir så, när jag har sällskap med många människor. Jag får ta och åka dit på egen hand någon gång och låta kameran jobba lite mer. Det är inte längre bort än att det går att cykla dit utan att bli trött.

Många fåglar hördes men syntes inte. De höll sig undan, kan jag tänka, när denna invation av människor kom.

Varför platsen heter Hundhagen är det ingen som vet. Där har funnits ett tegelbruk, då det är bra lera i marken, åkrar och en bilskrot.

Dagens enda fotograferbara fågel jag stötte på var fiskmåsen som spatserade på parkeringen utanför mitt köksfönster på morgonen. Alltid något.

Ha de'!

var det svårt att hålla sig inne. Inomhusjobbet fick vänta.

Jag älskar skogen men då jag inte har bil, är det lite för långt dit. Tallarna på Vattberget

och blåbärsriset duger bra. En  humla undersökte intrsserat och noga dessa blåbärskvistar. Då jag ville se, vad som var så intressant, såg jag att blommorna var nästan utslagna. Antingen dög de för humlan att ta nektar ur, eller också var det en rekognoseringstur.

Jag satte mig en stund i den japanska paviljongen. Den har kommuubnen fått som gåva av vänorten Tobetsu i Japan.

Ett par ugglor satt där inne och höll koll på mig, medan  jag njött av solskenet, fågelkvitter och den uppfriskande vindens sus i tallkronorna.

Jag tänkte: Hade det varit vi ter eller tidig vår skulle jag beskrivit denna vind som kall och otrevlig. Nu var den svalkande och skön i försommarvärmen-

Sådana här flaggor stående lite varstans på Vattberget visar att säsongen för parkgolf är igång. Parkgolf är som vanlig golf men banorna är inte lika stora. Det är vanligt och populärt i Japan, där det är trångt om utrymme. Vänner från Tobetsu har lärt oss denna sport.

Där varr en ny sorts grönska - lönnblom - redan!

Snå söta blommor växer i parken. De lär ska vara en bra marktäckare, när de kommer igång.

Här är en på närmare håll.

Till kvällen gick jag enligt frredagstraditionen hem till Son W med familj. Storebror, 7 år, ville absolut visa mig de fina blommorna, bl a

den blå gräsmattan

och tuvan med vårlök.

Ha de'

fått sina späda blad. Då kommer resten av försommaren strax snabbt som ett huj. Det regnade i natt och i morse och det vattnet behövdes minsann. Gräset har blivit riktigt grönt på de flesta håll.

På morgonen jobbade jag i gudstjänsten men sedan har jag tagit det mycket lugnt och somnade till och med en stund på eftermiddagen. Jag behövde väl det efter gårdagens extra stora flit. Son M tittade in  som han ofta gör, innan han åker til jobbet. Vi åt lunch tillsammans, wokade grönsaker och lax.

Sent igår kväll bakade jag en filmjölkslimpa. Jag behövde mjukt bröd till morgonens kaffekorg jag skulle ha med till kyrkkaffet. Kakor och bullar passade inte mig, så det var bara att fixa sig lite matbröd. Det var tänkt att det skulle vara friluftsgudstjänst och då har alla med sig egen kaffekorg. Morgonens ösregn tvingade oss att vara inomhus.

Sent på eftermiddagen, strax innan Mitt i Naturen började på TV, tog jag mig en nypa luft och en minipromenad. Det var lugnt ute. Fåglar kvittrade. En granne grejade med sin bil och en annan granne höll på att fixa sin motorcykel. Det var verkligen frid och fröjd ute.

Nya moln började dra in och skymde solen, som visat sig en stund. Det luktade regn och det ska visst regna i natt också.

Fräken, en sporväxt, som när den vuxit färdigt liknar en liten, liten gran, har börjat titta upp som nyfikna maskar. Åkerfräken tror jag detta är.

Sådana här sittplatser tycker jag om. Jag satt en liten stund på bänken, innan jag gick in för att se Mitt i naturen.

Ha de!

med härlig försommar har det nu blivit kyligare och regnar rejält. Det ska det göra hela natten.

Denna onsdag har jag ägnat åt städning här hemma, men jag är fortfarande långt ifrån klar. Jag jobbar ganska sakta numera. När jag äntligen nått ett mål var klar att gå ut, hade det börjat mulna, även om det var skönt att ta promenaden även då. Att jag väntade berodde på, att om gick jag ut tidigare, skulle det sköna vädret hålla mig utomhus såpass, att det  var svårt att gå¨in igen och fortsätta städningen. Jag är sådan. När jag hunnit fram till en visst mål i arbetet, var jag klar att gå ut på min promenad. Den var jätteskön, trots att det mulnade på alltmer.

Det ska visst regna hela natten, så gökottan som planeras till prästgårdsträdgården kl 8 i morgon bitti, får antagligen hållas inomhus.

Kaffe och smörgås har jag tänkt ta med i min kaffekorg (ryggsäck). Inget mjukt bröd har jag hemma och affären har stängt. Det blir till att köra ett nattligt bak. Det får bli filmjölkslimpa, som kräver få handgrepp. Jag tror jag har ingredienserna hemma: filmjölk, rågsikt, bikarbonat, mörk sirap, russin. jag tror det är allt. Jag kan ägna mig åt lite plock här hemma och ta mitt kvällste, medan brödet gräddas.

Bloggbilden: Det finns inte mycket vitsippor i centrala Insjön. Dessa står på grannens tomt. Det finns några fler små tuvor där. Gott om vitsippor - som mattor - hittar man ute runt byarna närmare skogen.

Till köket! Ha de'!

Ha de'!