Årets längsta och tråkigaste dag var långfredagen, när jag var barn. Vi fick inte göra någonting roligt, bara sitta helst finklädda och sörja. För det mesta smet jag dock ifrån den sysselsättningen och rymde ut i naturen och lekte där för mig själv, då alla kompisar också satt hemma och sörjde. Flera av dem kom från frikyrkliga hem. Jag kunde också gå in i mitt rum, stänga dörren och sticka kläder åt mig själv och mina dockor eller läsa spännande böcker.
Nu är långfredagen en dag som alla andra. Idag jobbar jag inte i kyrkan, så jag har hela dagen på mig till nyttiga nödvändiga och onödvändiga göromål, kaffepauser inräknade. Jag hoppas nu att den här fredagen blir riktigt låååååååång, så att jag hinner allt jag vill. Ingenting på TV lockar mig idag, så jag har kvällen på mig också, om jag inte får för mig att hitta en film hos Telia att titta på eller göra ett fynd i filmhyllan här hemma.
Jag har läst i bloggen att solen skiner vackert lite här och där längre söderut. Vi har mulet, vilket är en perfekt inomhusdag. Det är bra för mig, för det är det lättare att hålla sig inne och ägna sig åt allt som blivit efter - både nödvändigt och onödvändigt - under de hektiska veckorna jag haft ett tag. Först ska det bli en kaffetår. Sedan blir det städning - nej snarare sanering - i kök och badrum. Sedan resten. Får hem gäster på söndag och sedan några gånger under nästa vecka. Man vill ju inte skämmas för dem.
Ha de'!