som kom igår är borta och den gamla snön och hala fläckar har också minskat i mängd idag. Förra året snöade det rejält just 9 mars.

Det var i fjol mycket vintrigare  långt in i mars än det är nu.

Eftermiddagen har ägnats barnbarnen. Son W har nu arbetstider som gör, att jag är barnvakt nästan varje vardagseftermiddag från det att barnen hämtas på fritids/dagis till dess att svärdottern kommer hem från sitt jobb.

På förmiddagen gjorde jag en smulpaj med blåbär och hallon Den smakade jättegott tillsammans med vaniljsås. Jag hade hellre velat ha vispgrädde, men ingen grädde fanns hemma. Det finns paj kvar.

Ha de'!

När jag i morse aktiverade mina blå, såg jag att världen var vit. Det hade snöat under natten och sedan nästan hela dagen. Gator och vägar hade plogats till på eftermiddagen och ett stort snömoln utanför fönstret vittnade om att vaktis var ute med snöslungan.

Nåja. Sju bakslag ska det komma, innan våren är här på riktigt. Detta var det första. Det kommer att bli rejält blidväder igen snart enligt väderprognosen, så det ca 5 cm tjocka snötäcke som kom nu ligger inte kvar länge. Slaskåplask! Hål i gummistövlarna. Lagom kul.

Två stycken Siv har jag ringt och gratulerat på namnsdaen idag. Den ena träffar jag ofta och vi sa inte så mycket i telefon. Den andra är en f d arbetskamrat, som jag inte träffat på ett bra tag, och vi pratade länge om ditt och datt.

Ett besök hos son M i Siljansnäs har jag också hunnit med innan kvällen. Han är förkyld och febrig och övernattar hos mig. Katterna måste ses till och få mat och vatten.

Yoda är så rolig. När jag kommer och hälsar på, springer han direkt och ställer sig under köksskåpet, där kattgodis förvaras, och tigger. Idag var han mycket tydlig med vad han ville mig.

Ha de'!

7-åringen är en mycket kreativ ung dam. Hon ritar, målar, pysslar och bygger så det står härliga till. När jag hämtade henne och hennes bror på fritids igår, ville hon visa detta landskap, som hon byggt av sådant hon hittat på gården. Granruskan är ett äppelträd och den lilla blå konen är en kyrka. Även fröken ville att jag skulle titta.

Sedan brukar hon säga, att det är SÅÅ FIIN utsikt från hennes skola. Jag håller med. Kommer man upp i klassrummet ser man också bergen där borta på andra sidan sjön.

Kan man förresten ha ett vackrare staket runt sin skola än denna fina gärdsgård? Mot gatan är det ett vanligt tråkigt staket av brädor och svåröppnade grindar, allt för att barnen ska hålla sig på plats.

Ha de'!

Hjärtformad snösmältning kan man väl inte bli annat än glad åt. De här två hjärtana såg jag, när jag valde en väg över gräsmattan i stället för den halkiga vägen. Hjärtliga hälsningar från Vårdrottningen, vill de nog förmedla.

Största delen av den gräsmattan är nu snöfri. Gräsmattan är utanför huset där jag bodde förut.

Kameran i min mobil är urdålig. Bilderna blir sällan något som tillnärmelsevis likinar bra. Jag ville i alla fall fotografera de fina hjärtana. Kommer jag dit med kameran i morgon, är hjärtana antagligen borta.

Ha de'!

började förstås traditionsenligt med att jag "åkte" Vasaloppet i TV-soffan. Några pauser gjorde jag och fixade kaffe och lunch.. Det var spännande på upploppet. Jörgen Brink gratuleras till segern. När de första gått i mål. var det matdags - laxwok teriyaki. Receptet kan sökas på www.ica.se

Hela dagan har vi haft strålande sol. precis som ni såg på TV från Vasaloppet, ni som tittade. Skönt var det ute. Dock drack jag dagens lunchkaffe inomhus idag, varför vet jag inte.

Vid solnedgången tog jag mig en liten solnedgångspromenad, hållande mig på isfria ställen. Det hade börjat frysa på.

Månen hade hunnit upp.

Nu är det inte många dagar kvar, innan det är fullmåne igen. Tiden går så fort.

Om en stund ser jag Rapport på TV. Sedan blir det ett kvällspass  med skrivbordsarbete och läsning.

Bl a har jag fått i uppdrag att ordna en utflykt i samband med en konferens, som hålls i Rättvik i augusti. Det finns mycket att välja på här i trakten. Det gäller att lägga upp en smidig rundtur inom rätt tidsintervall.

Ha de!

Väglaget är blandat. Promenaden blev kort och stapplande mellan isfria ställen. Det är typiskt den här årstiden.

Här är det inte halt alls trots varningsskylten.

Smältvattnet har följt jordens dragningskraft och runnit nerför backen. Skriveriet står på en mycket hal fläck och fotograferar. Det går knappt att ta sig fram med armar och ben i helt skick. För att komma ut till gatan den här vägen måste man ta sig över detta hala ställe. Sandat - ja. Den sanden kan man se under isen.

Kolla här på skuggsidan.

Det är Handelsbankens parkering. Här ger men sig inte ut, om man inte älskar att glida fram på fötterna i halkan. Det är inte bara att gå ut till gatan här heller. Hoppas de sandar ordentligt till på måndag, när banken öppnar. Jag tycker egentligen att isen skulle saltas bort här. Här har det sandats ordentligt flera gånger under vintern.

Jag har hittat en säker väg - över gräset. Det är till och med torrt att gå där.

Jag tog ett par promenader. Den första gick på isfria men bitvis blöta gator. Jag är glad att jag slipper gå på dem framemot kvällen, när det fryser på.

Längs den andra promenaden kryssade jag mig fram mellan isfria fläckar. Efter en stund mötte jag en man som sa, att där borta, där jag tänkt fortsätta promenaden, var det mycket halt. Då vände jag och tog samma väg tillbaka. Så himla roligt är det inte att sitta på baken och åka kana nerför gatan. Jo förresten, men jag avstod.

Här är det i alla fall riktigt vårligt.

Det är nästan så att man väntar sig att se blåsippor runt den förfallna terassmuren. Jag vet i och för sig inte, om det finns blåsippor där i närheten, men naturen verkar sådan. Vi får se framemot våren.

Ja det är våren, ja det är våren, som har kommit igen och med den kä...  - nej det blandade och lömska väglaget.

Det blir nog melodifestival vid TV:n i kväll. Det är inte mitt favoritprogram, men jag är lagom trött för det.

I morgon åker jag vasaloppet i TV-soffan. Det är tradition att sitta där och följa vad som händer.

Ha de'!

Ni som bor söderut, tycker kanske att detta inte är så märkvärdigt nu, men här i Insjön ger det anledning till glädjefnatt.

Sedan jag kört hem son W:s bil från Borlänge, gick jag runt det välkända hörnet på huset för att se, om några krokusknoppar börjat titta upp. Jodå, där fanns små knoppar, som börjat titta upp men också en så gott som utslagen gul krokus. Jag trodde knappt mina ögon. Detta är ändå på västsidan, där svinkalla nordvästvindar fått upp ordentlig fart längs flera kilometer och studsar mot väggen. De första vårblommorna slår trots det ut just där. På sydsidan, där solen ligger på hela dagen och det är lite mera lä, har knoppar av olika slag börjat titta upp, med de har inte kommit specillt långt alls än. När vi skottar snö på gården, lägger vi upp snövallen just där. Då får ju de blommorna en senare start.

Gatorna här är isfria nu, men på sina ställen runt huset där jag bor är det just nu ett äventyr att ta sig fram med fötterna ner, huvudet upp och resten i rätt läge. Isigt, isigt. Visst sandas det, men på dagarna smälter isen på ytan och när det fryser på kvällen och natten, hamnar förstås sanden under isen.

Nu stundar fredagskvällen. Jag ska se, om det finns något på TV som tilltalar mig. Annars får det bli bok eller kanske en lättsmält film.

Ha de'!

har jag idag släppt allting rakt ner och följt med mina söner på utflykt, om man kan kalla det så. Jag gör det.

Först ville son M ta mig med hem till Siljansnäs. Ja, tyckte jag. Det är trevligt att se något annat än omgivingen häromkriong, även om den inte direkt går av för hackor. I Siljansnäs följde jag med och kollade ett vindsförråd, som son M eventuellt ska hyra. Tjaa, sa vi båda. Njää, det blir nog inget med det. Vi får se. Så umgicks jag med katterna en stund förstås.

På hemvägen kom ett SMS. Son W undrade om jag ville följa med till Rättvik. Han skulle besiktiga bilen. Jaa! tyckte jag igen med samma argument som inför färden till Siljansnäs. Jag behövde inte släppa allting rakt ner inför denna utflykt, då jag redan gjort det.

Efter att ha ätit köttfärssås och makaroner (hade ingen spaghetti hemma) och druckit en kopp kaffe, gick jag ut med avsikten att bli upplockad, vilket jag blev. Barnbarnen var med. 7-åringen sov och 6-åringen lekte lugnt men fantasifullt med några småbilar. Vi gjorde inget extra förutom att äta varsin glass efter besiktningen och åkte sedan hem.

Kan du tänka dig att följa med till Borlänge och hämta den andra bilen på verkstaden? Jag fick frågan på hemvägen från Rättvik. Visst kunde jag det. Jag har inget särsklt för mig.  Vi konstaterade dock, att det var lite sent på eftermiddagen och det ärendet får uträttas i morgon. Vi måste ju vara två, när en bil ska hämtas 4 mil bort.

Nu laddar jag upp inför Once Upon a Time.

Ha de'!

Min 7-åring var igår med sin pappa, farbror och lillebror inne på en bilfirma. Där fanns en fin bil, som kostade 400 000 (fyra hundra tusen) kr. Hon räknade snabbt ut vad som behövdes för att man skulle kunna köpa den fina bilen. Man behöver fyra hundralappar och en tusenlapp. Hon är finurlig den flickan!

Dagen har varit solig och fin. Det kunde jag tyvärr inte njuta av speciellt mycket, då jag haft en tuff dag i tvättstugan. En kaffepaus tog jag mig dock ute i solskenet. Son M anslöt också.

Ha de'!

går rätt två gånger om dygnet - det är inte alla klockor som gör det, hihi. Det är ett mycket billigt smycke jag köpte en gång för att kunna dekorera mig med något kul, när jag jobbade i skolan. Nästan alla elever har intresserat sig för den och undrat över varför den inte går rätt. Jag hade denna klocka på mig idag och 7-åriga barnbarnet beundrade den och tyckte den var jättevacker, även baksidan, som glittrar lite.

Efter en grå måndag med en stunds snöfall, som gav ett par cm nysnö, har vi idag haft en strålande vårvinterdag. Gårdagens snö försvann och med den en del av den gamla snön, som låg under den. De flesta gatorna är snöfria nu. På en del skuggiga eller lindrigt plogade ställen är det dock fortfarande slask och det blir nog knöligt och halt där till natten, när det fryser på. Jag tänker i alla fall inte gå ut och se efter.

Från igår så här dags och fram till tidig eftermiddag har jag haft hand om barnbarnen. Jag sov över med dem. Plötsligt dunsade det till i sängen och där låg 6-åringen bredvid mig. efter bara ytterligare en liten stund dunsade det till igen och 7-åringen låg där också. Jag är inte van vid att ha det trångt, så sovandet blev väl så där för min del. Barnen sov lugnt som stockar ända fram till morgonen.

På förmiddagen var vi ute och njöt av det fina vädret. På gården står ett träd som barnen gärna klättrar i och jag är imponerad över deras motorik så små de är.

På eftermiddagen hade jag studiecirkeln, som jag leder varannan tisdag ända fram till i början av juni. Det trivs jag med och cirkeldeltagarna är nöjda, även om jag själv tycker att jag borde kunna göra bättre ifrån mig. Jag är väl självkritisk.

Ha de'!