Mina föräldrar förlovade sig på trettondagsafton 1944. De sammanstrålade på järnvägsstationen i Säffle. Min mor kom från sitt jobb i Falun och min far från någonstans i Sverige, där han låg i beredskap, vid norska gränsen någonstans var det. De tog tåget till Lidköping och festligheterna ägde rum i min mors föräldrahem där. På grund av minnet av detta brukar jag vilja tända ljus på deras grav, men jag har två mil dit och ingen bil. Det blir ett ljus här hemma och minnestankar.

Denna dag började med en vacker soluppgång och alla moln var rosa.

Frampå dagen, när jag tog min promenad, var det häftiga tvättbrädsmoln på himlen. Meteorologerna har säkert ett riktigt namn på sådana moln, men tvättbrädsmoln duger bra för mig.

Solskenet orkade inte ta sig igenom molnen helt men det var ljust och skönt. Längs dagens promenad bar jag med mig en kasse mes lite tidningar, plastflaskor, glasburkar och konservburkar. Då är det förstås lätt att räkna ut att jag passerade miljöstationen. Jag har äntligen lärt mig att ta med mig lite och ofta. När jag hade bilen samlade jag på mig en hel del, innan jag slängde det och den ovanan har hängt med ett tag.

Dagens middag eller kanske sen lunch åts framför TV:n, där vi med spänning följde JVM-finalen i ishockey. USA vann till slut över Sverige. Jag tycker båda lagen var jättebra och båda hade chans att vinna egentligen. Förutom pris- och medaljutdelning samt nationalsång slutade sändningen inte helt oväntat med glada amerikaner och ledsna svenskar. Hoppas nu att våra pojkar hämtat sig från besvikelsen och gläds åt sina silvermedaljer..

Och vad åt vi? Skink- och broccolipaj, som blev över  igår. Till min förvåning smakade den bättre uppvärmd i micron idag än nygjord igår.

Ha de'!

Idag åt vi skinkpaj gjord av det sista av julskinkan. I pajen fanns också en hel del broccoli, som jag hittade i frysen. Gott. Halva pajen är kvar, så det blir en fantasilös men god repris i morgon.

Med posten kom idag ett sött julkort och ett brev från bekanta i USA. Jag ville skicka det vidare till Maken och jag undrade via e-mail till vilken adress jag skulle skicka det, då han för närvarande inte är hemma hos sig. Skriv av brevet i ett e-mail, tyckte han. Skriva av? Nej förstås. Jag fotograferade och mailade iväg det. Det gick på några få minuter. Skriva av skulle ta tid, speciellt då jag ibland har svårt för att läsa den amerikanska handstilen. Det är inte dumt med en bra digitalkamera och e-mail!

Jag har varit inomhus mer än vanligt idag. Just när solen tittade fram en stund tidigt på eftermiddagen, höll jag på med matlagningen. Otur att det skulle kollidera. Jag gick i alla fall ut en liten stund för en nypa frisk luft och för att få några solstrålar, medan pajen stod i ugnen.

Fredagsnöjet för närvarande är På spåret på TV. Det har jag roat mig med idag. Frågorna var svåra denna gång, tycker jag.

Ha de'!

sin julgran i en snödriva på gården. Det blev ganska snyggt med morgonens snö på den. Egentligen får man väl inte plantera sin utkastade julgran så där utanför yreshuset, men jag blandar mig inte i det hela utan njuter av åsynen. När jag bodde i villan och fortfarande hade äkta gran, brukade jag plantera den i snön på det viset också. Framemot vårkanten fick den åka till återvinningscentralen.

Dagen har varit grå, men en stund på eftermiddagen skingrades molnen och stora blå sjok och solbelysta molntussar syntes på himlen. Just här var solen skymd bakom ett moln, men härligt var det ändå. Det var då jag tog dagens promenad.

Tvättstugan är vad som gällt idag. Det är skönt, när det är tomt i smutstvättkorgen och allt är rent. Det sista bör vara torrt där nere i torkrummet nu.

Son M lånade ut sin bil till mig idag, så att jag kunde åka in till Leksand i ett viktigt ärende.Lite mat från Mårtas (ICA) fick följa med hem.

Nu kan jag äntligen skriva ut en del dokument på papper. Både skrivarfärg och papper var slut sedan flera dagar. Idag gick promenaden förbi Claes Ohlson, där jag kunde inihandla det jag behövde.

Ha de'!

åt varje solskensdag. Idag har det varit en sådan dag och det har inte varit speciellt kallt heller. Drygt en timme vandrade jag runt här i byn. Jag hade ärenden att uträtta på två olika ställen, så det blev en bit att gå. Halt var det inte heller på de vägar jag gick. Bara inför sista biten fick jag plocia upp dobbarna ur fickan och sätta dem på skorna för att känna mig trygg.

Det är tungt att gå med broddar, när det inte är halt. När det är isogt, är det lätt.Det är därför jag har broddarna i fickan och sätter dem på skorna, när det behövs, t ex när man har en lång isig väg framför sig.

På eftermiddagen gratulerade jag mitt barnbarn, som idag fyller 7 år. Tänk, att han blivit så stor redan! Kråset smordes förstås med tårta och kaffe. Barnens mormor kom också från Borlänge för att gratulera.

Ha de'!

väder och väglag var minsann inte det bästa man kunde önska sig. Redan på söndagen hade det börjat töa och slaska och gator och vägar blev hala och eländiga. Jag jobbade i kyrkan vid nyårsbönen på nyårsaftonens eftermiddag och att ta sig dit var minst sagt vanskligt. I gatlyktornas sken gjorde jag vad jak kunde för att med fötterna träffa de isfria fläckar som fanns, Det var inte så lätt att se i den belysningen och regnet var det var is eller fast mark under vätan. Både bort och hem kom jag i alla fall med fötterna ner och resten av kroppen där ovanför. Trött blev jag av att vara på spänn hela tiden. Kängorna jag hade på mig var för grova för dobbarna.

Jag tjänstgjorde också idag, nyårsdagen. Då hade jag smidigare skor på mig inför promenaden och dobbarna fanns på plats. Då kände jag mig trygg. Mycket av gårdagens is hade smält bort, så jag hade egentligen inte behövt ha dobbarna på skorna.

Den stämningsfulla bloggbilden med snö och marshaller jag hade i förra inlägget är från en nyårsnatt för ett par år sedan runt 12-slaget. Det var en rejält kall natt, minns jag.

Helgen förflöt annars lugnt. Jag är inte den som firar nyår med stoj och glam utan mår bra av att hänga vid de traditionella TV-programmen. Son M och jag åt god mat tillsammans både söndag, nyårsafton och nyårsdagen, innan han for till sitt jobb. Jobbar man på fin hotellrestaurang är man inte ledig på helger, när mågna vill äta fiint  på restaurang. Son W med familj firade med svärdotterns familj. De hade också en och annan födelsedag att fira då.

Helgens absoluta höjdpunkt var i alla fall nyårskonserten från Wien. Missar jag den, känns det inte som om ett nytt år börjat. Särskilt roligt i år tyckte jag det var, att en äkta Strauss, ett barnbarnsbarn till Johan Strauss den yngre, en äldre kvinna, fanns med i publiken.

Så är det trettondagen om några dagar och sedan går vi in i vardagslunken igen. Ärligt sagt tycker jag det ska bli skönt.

God fortsättning på 2013!

Ha de'!

nyårsnatt. Välkommen in i det nya året 2013.

Jag önskar er alla bloggarkomoisar och läsare ett riktigt

GOTT NYTT ÅR !

töar det.Vi som hade en så fin vinter.

Det ska visst bli kallare igen om några dagar. Då får vi frusen slask på marken. Vanskligt.

Ha de'!

blev det i år. När julafton var några minutrer gammal och jag var på väg att göra kväll, ringde telefonen. Det var Son W. Svärdottern är gravid och symtom  som oroade visade sig. Kom genast, fick de veta från Falu lasarett, som de konsulterade. Då slängde sig farmor iväg mitt i natten för att finnas hos barnbarnen. Jag hade meddelat, att jag tänkte övernatta, så det hade bäddats fint åt mig, när jag kom.

Jag kunde förstås inte sova så bra, när det ena scenariot med svärdottern och det ofödda barnet i huvudrollen efter det ena passerade min hjärna. Efter ett par timmar fick jag dock ett lugnande sms, som sa, att allt var ok och att son och svärdotter var på väg hem igen. Skönt.

På julaftonsmorgonen intog vi en trevlig och god julfrukost med gröt och skinka och lilla äppelbiten. Inbjudan till denna frukost hade jag fått redan för flera dagar sedan och det kändes bra att vara på plats redan. Familjen åkte sedan till svärdotterns föräldrar för att fira jul och jag åkte hem till mig.

Hemma blev det sedan jullunch med lite av julbordets läckerheter  tillsammans med Son M, innan han for iväg till sitt jobb på hotellets restaurang.

Jag hade sedan en lugn och skön fortsättning på julaftonen, helt för mig själv. Jag var trött efter den annorlunda natten, så jag  somnade men hade först kommit ihåg att ställa klocka på väckning efter tre timmar. Jag skulle nämligen jobba som kyrkvärd i julnattsgudstjänsten.  Jag vaknade innan klockan signalerade att det var dags att vakna.

I julnattsgudstjänsten, som på grund av att jag sovit och faktiskt kände mig utsövd, kändes som julotta, en märklig känsla kl 22 på kvällen, då jag skulle vara på plats. I gudstjänsten medverkade både spelmanslaget, kyrkokören och en trumpetare, alla mycket duktiga musiker. När jag kom hem efter nattlig sparkfärd, hade jag inga problem alls att sova vidare tills det blev morgon.

Trots att julaftonen blev splittrad, tycker jag att den var bra och skön.

Lilla julafton hade vi sedan på annandagen, då alla i familjen kunde vara med. Det var i form av julfika och julklappsutdelning hemma hos mig på eftermidagen. Trevligt och mysigt.

igår kväll var min laptop och icabloggen inte vänner för fem öre, vilket inte är speciellt ovanligt. men som jag tycker konstigt. Allt utom icakuriren.se och Dalarnas tidningar fungerar perfekt på den. Det har jag lärt mig nu. Nu skriver jag på stationära datorn och jag kan vara säker på att det fungerar.

Ha de'!

De här tomtarna ingår i en tomterad, som jag kan minnas så länge jag levat. De var med i Leksand, jag tror ovanpå kläd- och leksaksskåpet i barnkammaren, de var med alla år i Siljansnäs, men jag minns inte var i huset, de var med uppe på klädskåpet i tamburen i huset på Holsåkern i Insjön, först hos mor och far och sedan hos mig. Nu står de ovanpå en köpmansdisk i mitt kök. Nostalgi vid jul verkligen.

Jag gillar gårdstomtarna, som klätt sig snygga till jul och blir glada åt den stora skålen med gröt på julafton.

I morgon, annandagen, kommer barn och barnbarn på julfika och julklappsutdelning. Det är ingen trradition, men denna jul gör vi så. Båda sönerna är lediga från sina jobb, så då kan vi träffas allihopa. Det ser jag fram emot.

Hoppas ni, mina vänner, har haft en lika skön juldag som jag har haft .Dagens tema har för mig varit avkoppling.

Ha de!

Så har det äntligen blivit julafton. Jag önskar er alla en riktigt

GOD JUL!