Det började på morgonkvisten, då jag drömde, att jag, hela familjen och flera arbetskamtrater från min senaste skola övernattat hos en väninna. jag skulle stiga upp på morgonen, men det gick inte alls. jag liksom satt fast i den sköna soffan, där jag tillbringat natten. När jag vaknade, var det likadant på riktigt. Det tog lång tid, innan jag lirkat mig igång och kom upp.

Hela dagen har sedan gått i den andan. Nu frampå kvällen först piggnade jag till och dagens sysslor har gått i ultrarapid med många pauser. Den viktiga promenaden blev i alla fall av. Det var huvudsaken. jag gör natt tidigt, dvs alldeles strax, idag med hopp om att fredagen inte blir lika trög som torsdagen.

Tre kvällar i rad har jag tillbringat med barnbarnen.  Det var ett tag sedan jag träffade dem, men nu blev det intensivt och härligt. De tycker om att jag nattar den och nöjet är ömsesidigt. Det är en förmån att ha dem på gångavstånd.

Trots att vi haft flera frostmorgnar, blommar det i trädgården. Det här är klängrosen. Den har flera blommor utslagna och många knoppar. Rosen slokar tyngd av regnvatten. Kärleksörten intill hör till årstiden, Den är fin en bra bit in på vintern, även under snön. Jag brukade ibland krafsa fram några blommor att ta in. ringblommorna är också fina fortfarande.

Jag plockar inga blommor i den trädgården längre - jo, jag knyckte några ringblommor i slutet av sommaren. Barnbarnen har av sina föräldrar förbjudits att plocka odlade blommor och då vill inte heller jag göra det

Ha de'!

Min 8-åring pysslar så ofta hon kommer åt, både hemma, i skolan och på fritids. Hon älskar att pyssla och är jätteduktig och kreativ.

Idag placerade hon farmor och sig själv vid köksbordet och ställde en låda med tygbitar, toapappersrör mm framför oss. Resultatet syns på bilden. Den vackraste och mest välgjorda figuren är 8-åringens verk. Den lite klantigare saken till vänster är farmors verk, sedan 8-åringen bättrat på den lite grann. Farmor var nog lite oinspirerad men brukar kunna göra bättre ifrån sig i vanliga fall.

Ha de'!

frisk och klar som den bara är, när den första snön kommit och solen tittar fram. Snö har vi inte fått i natt, bara en väldig massa regn. Snö och vitt på marken var det annars i morse på flera håll här i närheten. I denna underbara luft tog jag dagens promenad i solskenet bort till ICA för att panta flaskor och burkar och för att handla mat för idag och i morgon.

Idag fick jag använda järnvilja för att vandra iväg. Jag har ibland ont i vänster höft och höger knä. Jag har inte känt av de besvären på ett bra tag och trodde optimistiskt, att nu har jag blivit av med det. På linedansen igår stampade jag därför på av hjärtans lust i sammanlagt en och en halv timme. Det var underbart kul. Idag var det inte så kul. Jag upptäckte att jag har en vänsterhöft och ett högerknä. Det var därför som jag fick mobolisera järnviljan för att komma iväg på promenaden.

Jag älskar att vara ute i sådan klar och frisk luft. Det är bara lite nysnö, helst frusen och knastrig, som fattas.

Ha de'!

snöfligor föll tillsammans med regnet idag. Hela dagen har varit grå och på eftermiddagen tog regnet ny fart ett tag.

Efter 3-4 dagars "semester" drar det igång igen. Jag var kyrkvärd idag och vid kyrkkaffet samlades som vanligt trevliga människor att samtala med. Kyrkkaffet är en mycket uppskattad aktivitet.

Två kvällar, måndag och tisdag, ska jag ta hand om barnbarnen. Det är länge sedan sist och jag ser fram emot det.

Nu på eftermiddagen har Son M hjälpt mig att skruva ihop en enkel lagerhylla köpt på ÖB. Den passar precis in i en knepig vrå, som jag har här hemma. Den hyllan ska nu fyllas med lämplilga saker, mest köksattiraljer, jag jag tänkt, då den knepiga vrån, där hyllan nu står är precis intill köket. Det är dåligt med skåp i köket och jag har svårt att få plats med allt. Mycket är fortfarande inte uppackat på grund av det.

Ser ni båten på bilden, en tävlingsbåt med 8 roddare? Det skulle visst vara något roddarjippo på älven på lördagen. Jag var inte där, men såg nåra båtar på håll. Rodden har väl fått ett uppsving på grund av vår egen Lassi Karonen.

Då är det dags att ta sats inför den kommande veckan.

Ha de'!

avslutades idag med trevlig utfärd tillsammans med Son M. Vi började på återvinningscentralen, där vi gjorde oss av med lite papper, kattsand och blandat brännbart.

Syftet med utfärden var att besöka utställningen Kimono Fusion, en japansk utställning som visar kimonos men också nutida klädeskonst i kimonotyg, För dem som önskade fanns också en workshop, där man kunde ägna sig år origami, pappersvikning. Många ungdomar satt runt det bordet.

Helt oplanerat fortsatte vi till Tällberg och Son M:s arbetsplats. Hungriga som vi hunnit bli, intog vi dagens lunch där. Vi fick vitlöksspäckad fläskkarré.naturen glödde i höstfärger. Jag tycker höstfärgerna funnits ovanligt länge i år. Träden brukar fälla sina löv mycket snabbare annars, Det gör de säkert snart.

Efter dessa sköna lediga dagar börjar lite måsten och tider att passa att dra igång igen. Söndag jobbar jag som kyrkvärd och har tvättstugan på efterniddagen-kvällen. På måndag har jag tider att passa. Den  närmaste tiden har jag en hel del dokument att sätta mig in i inför kyrkoråd och kyrkofullmäktige. Allt är roligt och intressant men tid måste ju avsättas.

Ha de'!

och inga tider att passa hade jag idag. En sådan dag kan saker hända. Svärdotterns mamma ringde på eftermiddagen och berättade att hon var i Insjön. Hon frågade om jag ville fika tillsammans med henne på cafét vid Hjultorget. Visst ville jag det, släppte allt rakt ner och for iväg. Vi hade en trevlig gemenskap. Svärdottern och barnbarnen anslöt sig så småningom till oss. Barnbarnen sjunger i en barnkör och vi, mamma, mormor och jag farmor fick vara med och lyssna på övningen. Så var jag med och nattade barnen, varpå svärdottern, hennes mamma och jag hade en skön stund med te vid köksbordet, innan jag i den kyliga och stjärnklara kvällen fick skjuts hem. Vilken trevlig eftermiddag och kväll!

Bara Son W fattades. Han var på jobbet.

Inga tider att passa är egentligen en sanning med modifikation. En hel vecka hade jag sett fram emot att se nästa avsnitt av Once Upon a Time kl 20. Det missade jag på grund av de trevliga aktiviteterna. Det gjorde ingenting, då det dels spelades in och dels sänds i repris. Son M jobbar för det mesta på kvällarna och kan inte se programmet, när det sänds och inte alltid repriserna heller. Även för Son M är detta ett favoritprogram.

Strålande sol var det hela dagen. Här kommer lite av middagspromenadens fotoskörd.

Rönnbär lyste skarpt mot fortfarande  grön bakgrund. Det blir fin fågelmat så småningom.

Näsor, helikoptrar eller som det på riktigt heter lönnfrön har börjt snurra ner mot marken. Jag tycker dessa frön har hög grobarhet, då det frampå våren brukar växa lönnbebisar överallt i gräsmattor och rabatter. Dessa frön har förstås ingen chans att gro, om de inte flyttas till lämpligare miljö förstås.

Blomsterprakt kan man fortfarande njuta av ...

... som sagt.

Ha de'!

alltmer i trädkronorna. Snön närmar sig. I Sälen har det kommit snö. Det är förstås inte säkert att den tidiga snön ligger kvar.

Det har varit skönt med en dag utan speciella aktiviteter. Det var mycket måndag-tisdag, roligt men det tog på krafterna ändå. Jag har kunnat ta det lugnt idag. Två promenader avverkades. Först sen förmiddag i solsken under blå himmel och sedan i skymningen under turkos-rosa-grå himmel.

När jag kom hem, hade det hunnit bli mörkt.

Där det rosa molnet är, var det sent igår kväll ett fint norrsken. Det syntes bra trots alla bländande gatlyktor.

Ha de'!

som kom bärande på en fantastiskt vacker krans av lönnlöv. Jag fick lust att göra en jag också. Under den stora lönnen nära mitt hus ligger nu ett tjockt lager med vackra löv i höstens alla färger. Jag gör nog ingen krans ändå. Visst är det vackert, men det står ju inte på, förrän bladen torkar och fnasar sönder. Mycket arbete med kortvarigt resultat är inte riktigt min grej.

Den stora lönnen nära mitt hus ser jag när jag sitter på min plats vid köksbordet vid köksfönstret. Jag njuter storligen av dess färger  så länge det går. Kronan har glesnt betydligt de senaste dagarna. Den lönnen är vacker och mäktig alla årstider.

Även övrig grönska på bilden har fått höstfärger och glesnat, sedan bilden togs häromdagen.

Man kan bli trött av att ha roligt, om nöjena kommer alltför tätt. Igår måndag var det både linedance och syförening. Idag var det studiecirkel och dessutom tvätt. Varannan vecka kommer att ha sådana rioliga måndagar och tisdagar ett tag framöver bortsett från tvätten. Varannan vecka är det lugnt.

I syföreningen ska vi sticka eller virka ponchos till de gamla på äldreboendet. I morse gick jag ut på nätet och sökte beskrivningar och hittade en bra, enkel, lättgjord och smidig konstruktion, som jag ska visa. Jag tror jag ska ta och göra en miniponcho till en av nallarna jag har här hemma och visa. Jag tror jag har lämpligt garn kvar. Alla mina garnrester, och det var en hel del, skänkte jag annars till syföreningen för ett år sedan, när jag flyttade. Då var jag inte med i syföreningen och hade inga som helst planer på att gå med där. Så det kan bli!

Ha de'!

har jag gått och blivit i ett svagt ögonblick i våras. Det var väl resan till strutsfarmen som var lockbetet. Nja, jag hade besökt syföreningen några gånger för att prata med tanterna och be dem hjälpa till med insamlignsbössorna under fastan i våras och inför advent i vintras. Nu hör du till syföreningen, sa diakonen och erbjöd mig att följa med till strutsfarmen Borlämge. Det var ett intressant besök. Syföreningen hade sin första träff för terminen idag. Att jag skulle bli syföreningstant trodde jag aldrig att jag skulle bli.

Vi ska göra ponchos till de gamla på Solhem, äldreboendet. Personalen säger att det är svårt att hjälpa flera av de gamla på med en kofta, när de är frusna. Så nu ska det stickas ponchos i trevliga färger och mönster.

Det blev en lång men trevlig dag för mig. På förmiddagen var jag i Leksand på linedance och åkte sedan direkt till syföreningen, då jag inte hann hem mellan. Det är inte ofta jag är aktiv och hemifrån så många timmar i ett sträck på en och samma dag som jag var idag. Skönt trött är jag.

Jag höll på med linedance för några år sedan också och jag är glad att jag kom till skott att återuppta det. Det ger härlig motion för både kroppen och huvudet. Det krävs oerhörd koncentration för att komma ihåg alla steg och turer. Man (jag i alla fall) kan komma av sig vid minsta tanke på något annat.

Son M tittade som han ofta gör in på kvällen och vi såg Det okända tillsammans. Te smakade gott där vi satt i soffan och tittade. Det finns många åsikter för och emot det programmet, har jag förstått. Jag fascineras av det som beskrivs och händer där.

Tisdagen blir också tuff men trevlig, räknar jag med. Från och med tisdag eftermiddasg kan jag ta det lugnt igen i flera dagar.

Ha de'!

är en av mina favoritmånader. Det är då jag njuter av de långa mörka kvällarna med levande ljus och mys i läshörnan. Det doftar gott om hösten och det är behagligt ute - varken varmt ellet kallt. När jag bodde i huset var det mycket att göra i trädgården om dagarna i just oktober. Lite saknar jag det jobbet. Jag är välkommen till ungdomarna för att hjälpa till, om jag vill och det blir nog några sådana dagar snart. De har ju fullt upp med barn och jobb.

Ibland är jag i kyrkan, även när jag inte jobbar som kyrkvärd. Idag var det ibland. Jag hade tänkt ta en skön förmiddagspromenad dit och sedan hem, men som vanligt var jag sen och fick kasta mig på cykeln för att hinna i tid. Den sociala gemenskapen vid kyrkkaffet är trevlig och mycket uppskattad.

Promenaden blev på eftermiddagen i stället med händerna i fickorna. Jag borde ha tagit handskar på mig. Det börjar bli kyligt och det var lite blåsigt idag. Dessutom började det regna så smått, innan jag kom hem igen. Det är sådan oktober som jag gillar! Jag gillar förstås också de fantastiska brittsommardagarna. Det är ju Birgittadagen idag. Igår hade vi brittsommar här. Idag var det höst.

Lite blåsigt har det som sagt varit idag och lövverket i trädkronorna har glesnat betydligt. En del träd, huvudsakligen, är kala nu, bara bären är kvar. Nu står det inte på, förrän sidensvansarna kommer och äter sig mätta på dem.

Ha de'!