igår (söndag) kväll. Jag hade skrivit ett väl genomtänkt inlägg och när jag skulle publicera det, fick jag veta att "The connection has timed out. The server at www..icakururen.se is taking too long to respond". Det var Mozilla Firefox, som jag numera använder mig av för det mesta. I och för sig jobbade min tröga dator ovanligt trögt den kvällen, men ändå. Jag testade Explorer i stället och fick detta käcka meddelande: "Hoppsan! Internet Explorer kunde inte ansluta till www. icakuriren.se" Jag gav upp. Det var runt kl 12 på natten. Kanske servern stängts av på grund av något.
Mitt väl genomtänkta meddelande var för gott försvunnet. Nu ska jag ta kopia, innan jag skickar iväg detta.
Genomtänkt och genomtänkt. Jag skrev att det regnade något alldeles förskräckligt och att jag varit i Siljansnäs kyrka och lyssnat på en fin konsert, allt med fler ord och detaljer än här.

Idag kan jag också berätta, att det regnat något alldeles förskräckligt och det hela dagen och det regnar fortfarande, även om det inte är lika kraftigt just nu. På flera håll här omkring har vägar spolats sönder och en och annan bro och fördämning rasat. Många hus har fått in vatten.
Jag börjar fundera över om jag kommer ihåg hur solen ser ut och om jag känner igen trakten i solsken, när (och om) det inträffar. Hur ser marken ut, när den är torr? kan man börja undra.
Son M och jag åkte till Borlänge. Han köpte sig en ny dator. Jag ska få överta hans laptop. Det ska bli skönt. Jag har tröttnat hjärtligt på den rishögen jag har nu. Jag är förresten så gott som säker på att mina gamla datorer, som jag inte använder längre och som står undanstuvade i förrådet just nu skulle fungera bättre eller i alla fall snabbare. Den jag hade före denna, hängde sig i och för sig väldigt ofta. Det gör inte den nuvarande. Den är bara extremt trög. Jag har haft den läääääänge och använt den flitigt.
Jag har inget emot El-Giganten, men bevare mig väl så länge man får vänta på att bli expedierad. Det har i alla fall varit så, de gånger jag varit där. Idag fick vi först vänta jättelänge. Jag ville titta på en tvättmaskin men orkade inte vänta och gav upp. Son M var alltså ute efter en dator. Efter en lång, lång, lång stund såg jag honom tillsammans med en expedit. Då hade jag börjat klättra på väggarna, hänga mig i takarmaturerna, kolla om det var något annat bra program på alla TV-apparatrer, som stod på rad och fantasilöst visade samma sak, leka med alla datorer, stereoapparater, diskmaskiner och vad det kunde vara. Överdrift förstås, men jag kände att jag hade lust med det. Vänta är det värsta jag vet. Jag vill vara effektiv alla mina vakna timmar, minter och sekunder.
Son M:s resonemang med den trevlige expediten tog också lång tid. Son M är mycket grundlig och ska veta allt om det han köper. Jag går in, pekar och säger "den tack", betalar och går ut glad över mitt fynd, mycket smidigt och tidsbesparande. Jag fattar inte varför mina söner vill att åtminstone den ena ska vara med, när jag handlar t ex elektronik eller en bil. De har väl sina skäl ...
Jag anser, att det är ingen motsättning i att ta det lugnt och att vara effektiv alla vakna timmar, minuter och sekunder. Jag stressas mer av det jag inte gör än av det jag gör.
Ha de'!