Skriveriet tog en promenad och träffade en annan vandrare.

Det är inte ofta man träffar en promenerande mask så här sent i oktober.

- Trevligt att råkas, sa vi till varandra.

- Vågar du dig ut så här sent på hösten? sa jag.

- Jag passar på att njuta av det milda och fuktiga vädret, sa masken.

Det är nästan 10 plusgrader. Kallare sommardagar än så här har jag varit med om.

Ha de'!

Den här sången började gå i mitt huvud i natt, när det regnade riktigt ordentligt ett tag. Den sitter fortfatrande kvar i huvudet på mig, fastän det hunnit bli eftermiddag.

Texten är ju inte så glad. Den stämmer inte med min sinnesstämning. Det var bara refrängens första ord tillika sångens titel, Åh, regniga natt, som fick mig att börja gnola. Jag undrar om jag gnolade, när jag sov också ...

Jag tycker om att höra regnet slå mot fönsterblecket.

Bilden på vattenpussarna ÄR rättvänd. Träden där borta speglar sig så fint i vattenytan.

Dystert och grått är det idag. Det betyer i och för sig inte att jag är dyster, tvärt om.

Dyster och irriterad blir jag dock av alla mörklagda cyklister och fotgängare som rör sig ute på gatorna. Jag är förvånad över att så många människor, mest vuxna som borde veta bättre, inte bär reflex i mörkret. När reflexvästarna började komma, såg jag från bilen hur bra de är och gick omgående iväg och köpte mig en, som jag förstås använder så fort jag är ute i mörkret.

Ja, men det är ju gatubelysnnig här, får man höra ibland. Gatubelysningen gör just ingen nytta alls i det här sammanhanget. Du ser var du ska sätta fötterna, när du går, men du syns inte speciellt bra.

Jag satt och hängde en stund vid TV:n i morse och det med reflexer togs upp. Det är därför jag kom på att jag skulle skriva om det idag.

Jag måste gå till mataffären IGEN. Trots att jag idag varit både hos Hemköp och Coop, fick jag inte med mig allt jag skulle ha till dagens middag. Det får väl bli ICA den här gången. Omväxing förnöjer.

Ha de'!

som kom med lust och fägring stor pågår fortfarande om än i reducerad omfattnng. Frost har vi haft några morgnar ibland, men tisdagen var mild med flera plusgrader från morgon till kväll. Onsdagen likaså. Här ovanför är ett axplock från tisdagens blomsterskådningspromenad.

För ett år sedan var det annorlunda. Det är intressant att jämföra. 25 oktober var det frostigt och kyligt.

26 oktober hade vi fått snö.

Och i år kunde vi plocka blommor.

Det skiftande klimatet vi har är spännande. Så olika det kan vara år från år!

Idag har jag en textildag. Jag har just lagat en söm som gått upp på en mössa. En jacka behöver några stygn. Ett par byxor ska läggas upp. Tvättstugan är en av dagens arbetsplatser.

Göra har man alltid.

Ha de'!

har varit grå men ganska mild. Ingen nederbörd har visat sig. Jag har mest varit inomhus och gjort nytta som t ex betalat månadens räkningar, städat lite, har uppläggning av byxor och lagning av jacka på gång, strykning och lite annat. På eftermiddagen tittade solen fram ur en glipa i molnen och då tog jag en liten promenad, som förkortades av att jag mötte en bekant, som jag hade en trevlig pratstund med.

Innan jag hann ut med kameran, gled solen bort från glipan, men det var fint ändå.

Sidensvansarnas kvirrande hördes och jag såg en flock i toppen på ett par träd.

Det var inget bra ljus, dessutom motljus i det lilla ljuset som var kvar idag, för att fotografera fåglarna, men här är en del av dem.

Jag undrar vad sidensvansarna ska äta för något. Andra fåglar har redan kalasat i sig de allra flesta rönnbären.

Son M kom förbi efter jobbet. Vi åt köttbullar tillsammans.

Ha de'!

vem ska kakan smaka ... ?

Det ska kyrkfolket göra till kyrkkaffet eller rättare sagt, de har idag mumsat på  kakorna och annat kaffebröd som andra bakat. Jag är med i en grupp, som stod för kyrkkaffet idag.

Egentligen gillar jag inte det där med kyrkKAFFE. Jo, för den sociala samvarons skull, men jag skulle föredra något "matigare" än kaffe och kaffebröd. Traditionen är stark.

Det blev inte mycket utevistelse denna fina söndag, bara en liten cykeltur till och från kyrkan plus en liten omväg på hemvägen. Eftermiddagen ägnades åt en tur till Kupolen, det populära köpcentret i Borlänge. Son M behövde köpa lite kläder och jag följde med för att få en utflykt. Han fick tag i ett par jeans till bra pris.

Jag sålde ju min bil för ca en månad sedan. Vilken tur jag hade och vilken otur köparen hade! Igår fick jag veta, att kamremmen pajat. Det är visst en dyr reparation ...

Ha de'!

När jag var liten, kanske 8-9 år så där, fick jag en gul porslinselefant av Tante Guggu, en dam ungefär i mina föräldrars ålder. Hon har betytt mycket för hela vår familj. Bland annat skickade hon iväg mina uttröttade föräldrar på en välbehövlig semesterresa och tog hand om oss barn, när vi alla fyra samtidigt hade besvärlig kikhosta.

Den gula elefenten skulle jag ha som maskot, sa hon. Jag visste inte då vad maskot var för något, så hon förklarade det för mig. Ända sedan dess har den stått på mitt skrivbord och bringat lycka i studier och arbete.

Jag tänker på Tante Guggu varje gång jag ser elefanten. Hon lever inte längre men lever vidare för mig i elefanten.

Ha de’!

När jag kom ut från mataffären igår eftermiddasg hörde jag jublande barnaröster, som jag kände igen. Där var mina två barnbarn, deras mormor och mamma. De hade också ärende i köpcentret. Vi hade en trevlig pratstund. Mormor, mamma och barnen gick sedan vidare för att uträtta sina ärenden och jag cyklade hem till mig. Jag hade lite djupfrysta varor i kassarna, så jag ville skynda mig. Det var gårdagens höjdpunkt.

På förmiddagen åt jag tårta. Barnbarnens skola/dagis/fritids firade sin 12-årsdag. Många föräldrar och syskon hade slutit upp och bjöds på underhållning och fika. Tårtorna hade 2:orna tillverkat. Jag ville ha en bild på barn och fina tårtor, hade släpat med mig stora kameran och fann att batteriet var slut. Typiskt! Nu står batteriet på laddning. Kameran i mobilen duger inte ens i nödfall.

I stället för tårta får vi idag titta på den fina ljuslyktan. Den är i glas och formad som en lappkåta med fjällmotiv ingjutna. Jag fick den av en väninna, som varit på fjällsemester i Härjedalen och på vägen hem till Uppsala stannade till hemma hos mig ett par dagar.

I eftermiddag blir det den vanliga fredagsrutinen att hämta barnen, ta dem till gymnastiken och sedan vänta tills mamma kommer hem från jobbet. I regel hämtar hon dem från gymnastiken, men hon skulle antagligen jobba över idag.  Kanske jag stannar och nattar barnen också.

Ha de'!

har det varit i natt. Jag hade son M på besök till rätt sent på kvällen och det var 2-3 minusgrader redan när han åkte. Då kändes det bra att han hade dubbdäcken på. Morgonen var också riktigt kall. Nu har solen kämpat sig fram ur dimmolnen och där den ligger på är det riktigt skönt nu.

Onsdagen innehöll ett besök på återvinningscentralen. Dessutom hann jag i järnhandeln i Leksand få tag i de mässingsskruvar, som jag förgäves letat efter hos Clas Ohlson.

Clas Ohlson är bra och de har ett stort sortiment av både bra och sämre varor. Ibland har de inte just det jag är ute efter och det är inte första gången jag får åka till fackhandeln i stället.

Dock hann jag igår eftermiddag inte med mitt bankärende, som jag tänkt uträtta. Det är ingen större brådska med det egentligen, men jag vill förstås klara av det.

Enligt vanlig onsdagsrutin hämtade jag sedan barnbarnen på dagis/fritids. Hemma hos dem blev det dansuppvisning med farmor på bästa åskådarplats. Det var en fin upplevelse. Så var det läxläsning också. Det var förstås inte så kul, tyckte V, och det gick trögt men blev ändå avklarat. Hon ska läsa ett litet stycke högt för en vuxen varje dag. Det märks att det gör nytta. Det går framåt!

Annars går livet sin gilla lunk. Igår fick jag för mig att jag skulle baka en sockerkaka. Den jäste över kanten på formen, så idag måste jag göra rent i ugnen.

Ha de'!

En sådan här regnig dag passar det att smycka sig med denna brosch,

som jag köpte i Japan för några år sedan. När jag var där den gången regnade det varje dag. Det var i och för sig inte så konstigt, för det var under regnperioden i juli.

Jag fick dock inte anledning att klä upp mig och smycka mig idag. Jag höll mig inne för det mesta och tömde ytterligare ett par flyttkartonger. Förvånansvärt var det att jag hade plats för det jag packade upp. I tvättstugan var jag flitig hela eftermiddagen och halva kvällen. En tur till Claes Ohlson tog jag mellan handgreppen bland tvättmaskiner, klädstreck och torkfläkt. Jag behövde mässingsskruv och lämplig plugg. Mässingsskruv hittade jag inte, så det får bli järnhandeln i Leksand i morgon i stället.

Vilken fruktansvärd dag den 91-åriga ukrainska damen haft idag! Hur kan migrationsverket behandla henne så som de gjort? Tur att europadomstolen ingrep. Vilken människa över huvud taget klarar av en sådan press?

Jag kan inte låta bli att ta med denna bild.

När jag på förmiddagen tog dagens bloggbild, testade jag en annan inställning på kameran, använde blixten och fick denna effekt. Det blev, kan man säga, en egentligen misslyckad bild som jag gillar. Då är nog bilden inte misslyckad ändå. Min reflex är nr 2 från vänster.

Ha de'!

blev det inte i morse. Det var mulet och lika gott var det. Jag gav mig själv ytterligare ett par timmars välbehövlig sömn i stället.

Jag trodde att den frostiga ringblomman jag hade på foto i bloggen häromdagen var höstens sista. Hej, vad jag bedrog mig! När jag rev bort det mesta av ringblomsplanteringen, hittade jag många fina blommor, som jag tog hem och satte i vas på köksbordet. I den svarta plastsäcken ligger bl a de bortrensade ringblommorna. Son W med familj tar inte in blommor, då svärdottern är mycket allergisk mot allt möjligt.

Dagen har vart intensiv. Efter de två extra timmarnas sömn var det dags att ta barnbarnen till skolan och dagis. Sedan ägnade jag hela förmiddagen åt att rensa bort ringblommorna och att fortsätta klippa och gallra i hallonhäcken. Jag blev trött av obekväma skor, som vanligtvis är bekväma, och lite ryggont och gjorde inte helt klart. Jag tänkte komma tillbaka och ta resten, sedan jag ätit lunch, men det blev inte så. Jag pysslade med lite av varje här hemma i stället.

Son M kom. Han bytte till vinterdäck på sin bil assisterad av mig. Det var skönt att slippa det jobbet. Jag bytte alltid däck på min bil själv och fick ta ordentlig sats för att komma igång med det.

Ha de'!