Det här halssmycket är gjort av Lars Pirak, en känd slöjdare och stor kulturpersonlighet i Jokkmokk. Jag tror inte han lever längre. Jag träffade Lars Pirak i samband med Jokkmokks marknad för många år sedan. Smycket har jag fått av en annan känd samisk kulturbärare tillika vän till Lars Pirak från Jokkmokk, Johan Märak. Våra familjer umgicks mycket nära, då både Johan och vi, dvs maken och jag, studerade i Uppsala.

Jag har sparat den här bilden till en dag, då jag inte har något speciellt att skriva om. En sådan dag har det varit idag. Jag har varit mycket slö och känt mig hängig och inte orkat göra mycket. Jag tog mig samman och lade mig på soffan med en bok. Då kom katten Wilda och lade sig ovanpå både mig och boken. Vi hade en lång skön stund tillsammans utan läsning.

Ute blåste en envis, kall och bitande vind, så jag bestämde mig för att stanna inomhus trots att solen tittade fram då och då. Jag fick ta ordentlig sats för att gå ut med soporna och hämta tidningen. Då står soptunnorna och brevlådan ändå bara några steg från ytterdörren.

Om en stund ska jag sätta mig vid TV:n och titta på Downton Abbey och i morgon förmiddag åker jag vasaloppet i TV-soffan. Under tiden stickar jag vidare på min socka, har jag tänkt. Det arbetet har legat nere ett tag nu på grund av att det inte varit några lämpliga TV-program jag ville titta på. Jag stickar gärna, när jag tittar på TV, men inte till allt.

Dagens bild kommer ju väl timat, då ju Stålfarfar skriver om samer just nu :=)  Kanske är det förresten därför det blev just den bilden. Jag har några fler reservbilder på lager att berätta om.

Ha de'!

När jag växte upp jublade vi barn, när mor lagade korv och löksås till middag. Idag gjorde jag korv och löksås, vilket jag  tillagar lite då och då som variation på falukorven. Jag ville ha tomater på tallriken också, för det ska det vara, men de lyste med sin frånvaro i skåpet, redan uppätna.

Jag trodde att jag skulle slippa skotta snö nu på ett bra tag. Hej, vad jag bedrog mig! Sotaren meddelade igår, att han kommer snart. Då måste jag skotta upp en stig fram rill stegen, som leder upp till taket, och dessutom kolla så att det inte är risk att han halkar och slår sig fördärvad, där han ska fram. Jag har varit skyddsombud, är inläst på arbetarskyddslagen (har i alla fall lätt att hitta i den) och vet vad jag har för skyldigheter och ansvar på min gård.

Där blev det lite göra. Det är bara att ta på snöskottarvantarna och sätta igång. Det blir en ganska smal och inte så lång stig, men snön ligger djup. Så blir det nog lite halkbekämpning också, om inte våren ordnat det åt mig. Jag gör inget åt det idag. Det kan vänta några dagar eller också tar jag lite i taget.

Jag har varit mest inomhus idag och ägnat mig åt planering och telefonsamtal. Det handlar om verksamhet i anknytning till förtroendeuppdrag (2 olika, det kör ihop sig ibland) jag har. Det är inte klart än, så jag måste fortsätta ett tag till.

Ha de'!

ledde mig dagens promenad i det fina marsvädret till idag. En sådan här bangård finns nere vid sjön. Det är en godsterminal, som ortens stora företag utnyttjar.

Jag gillar detta spårområde bl a därför att

här är växlarna gammaldags manuella. De är pålitliga, även när det är kallt på vintern.

Jag är järnvägsromantiker och gillar tåg, inte de nya moderna utan de gamla genuina. Åker man med ett modernt tåg idag, känns det inte som tåg. De gamla skumpade och skramlade så som riktiga tåg ska göra.

Mina bröder hade en märklinanläggning tillsammans. Gissa vem som var avundsjuk på dem!

För er som kanske inte vet - Märklin är ett känt och eftertraktat märke på modelljärnvägar.

Ha de'!

Jag börjar med lite stolthet. DET HÄR kunde man läsa i tidningen idag. Fram till i somras jobbade jag ju i skolan i Leksands kommun, så jag tar åt mig lite beröm.

Det var svårt att gå in. Kl 11 var jag på pastorsexpeditionen och justerade ett protokoll. På hemvägen valde jag att ta en omväg i det härliga vädret. Å, vad jag njöt! Det tog emot att gå in, så jag tog ut lunchen i solskenet på trappen. Även Yoda njöt av marsvintersolen och rultade runt på rygg i solen.

Det blev en långsam lunch. Kaffet på maten kallnade, men vad gjorde det? 

Det var inte helt vindstilla och efter en bra stund började det kännas lite kyligt. Då var det lätt att gå in till dagens sysslor.

Igår kväll var det norrsken, inte så stort, bara som en ljus dimma på norrhimlen, men det sprakade till vackert några gånger.

Ha de'!

Nej, där tog jag i, det var en sanning med modifikation.

Jag gick till Interflora och köpte gräslöksfrön att så inomhus. Så föll jag för frestelsen att köpa en bukett tulpaner, fast jag egentligen inte tänkt det.

De var välbehövliga. Solen lyckades inte ta sig igenom molntäcket idag förutom en liten stund på förmiddagen. Då var det trevligt att ha tulpanerna som lyste upp på köksbordet, när det var så dystert mörkmulet ute.

Jag var ute en sväng som hastigast nu på kvällen. Det har blivit stjärnklart, så det blir säkert en riktigt kall natt.

Så lade jag märke till att ljuset från solnedgången inte försvunnit helt strax före kl 19. Vi går mot ljusare tider!

Ha de'!

Fint sparkföre har vi haft på gatorna ända sedan i november. Det har bara varit att svischa iväg. Nu är det nog slut på det snart. Dagsmejan har sett till att det blivit stora bara fläckar längs gatorna och med det väder, som långtidsprognosen på yr.no spår, är nog gatorna helt snö-  och isfria snart. Börjar en sådan fläck visa sig, växer den till sig snabbt i lämplig väderlek.

Det är väl ett vårtecken lika bra som något!

Ha de'!

C S Lewis böcker om Narnia hör till mina favoriter. Det är för barn och vuxna spännande historier om de engelska barnen som på olika sätt hamnar i landet Narnia. För vuxna finns det också en hel del tankar att ta till sig. Äntligen har jag läst den sista boken, Den sista striden. Den har stått i min bokhylla i många år. Alla de övriga böckerna har jag läst, några av dem mer än en gång, även om detta nu är länge sedan. Den sista striden knyter ihop hela krönikan på ett fint sätt.

Mycket av det som finns i de tidigare böckerna, både händelser och personer, dras fram i denna bok. Jag kände igen det, när jag läste och jag inspirerades till att  läsa alltihop igen och tänker nu ta det på engelska, då jag har dem i min ägo.

Ett par av böckerna har jag redan läst på engelska men tar det igen. Det kommer att ta tid. Jag tänker inte läsa alla böckerna i ett svep utan varva med andra böcker.

Speciellt två händelser i böckerna har gjort starkt intryck på mig. Den ena är skapelseberättelsen i Min morbror trollkarlen. Den gav mig ståpäls, om uttrycket tillåts. Den andra är när Aslan i Häxan och lejonet ligger på stenbordet och förnedras. Där kommer tårarna och bokens Lucy och jag gråter tillsammans.

Jag har läst flera av böckerna för mina elever i skolan, och alla utom Den sista striden både för mig själv och som kvällsläsning för mina barn.

Ha de'!

Det känns skönt att det blivit lite mildare väder. Mörkmulet har det varit här idag, och  temperaturen har vandrat fram och tillbaka runt nollan, ibland lite över och ibland liter under. På trappen hade det börjat smälta så smått i kanten på den snö, som jag låtit ligga kvar där. Täckbyxorna fick stanna inne, då jag tog dagens promenad med vantarna i fickan i stället för på händerna.

En sorglig eftermiddag var det, då Mora vann över Leksand i den stora hockeymatchen som nostalgiskt gick utomhus i Leksand. Man hade inför denna dag gjort iordning en konstfrusen hockeyrink omgiven av läktare, som klarade av massor med folk. Drygt 17300 åskådare, fler än hela Leksands kommuns befolkning, var på plats. Det hela hade marknadsförts i stora mått och biljetter börjat säljas redan före jul. Jag var inte där men lyssnade på det direktsända referatet i Dalaradion, P4.

Det var nog de som blev riktigt glada också, de som höll på Mora.

Slaget om Siljan kallades evenemanget. Det var en seriematch.

Melodifestivalen bryr jag mig inte om i kväll heller. Den pågår ju nu i skrivande stund. Däremot tar jag plats framför TV:n kl 21.30 och tittar på Downton Abbey.

Ha en trevlig fortsatt lördagskväll!

Jag skulle lägga in lite bröd i frysen igår. Då var jag tvungen att flytta på en påse med ett halvt kilo rabarber, som jag skördade i somras. 

Jag lade inte tillbaka rabarbern utan tinade den och gjorde en paj, som vi hade till efterrätt idag.

Jag brukar grädda rabarberpaj i 175-200 grader. Det hade jag glömt. I kokboken stod det 225 och dum som jag var trodde jag på kokboken i stället för att leta i minnet jag borde ha där högst uppe under frisyren, ställde in pajen i ugnen och satte äggklockan på vanligt antal minuter. Sedan gick jag ifrån köket och gjorde annat.

Pajen blev alldeles för hårt gräddad men var ändå ätbar med vaniljsås till..

Det smakade sommar.

Ha de'!

blandat med  texten i bloggen tror jag är en tämligen ny funktion här, som Bloggtina upptäckte och visade oss. Vi får alla mer rutin och blir allt bättre på det. Ville jag förut ha flera bilder i ett och samma inlägg, gjorde jag ett collage, vilket tog tid och dessutom inte gav den effekt jag egentligen ville ha. Det ena behöver i och för sig inte utesluta det andra.

Youtube- knappen tror jag också är ganska ny.

Det är bra med alla förbättringar. Att man t ex kan se de senaste 20 inläggen tycker jag är bra. Förut var det 15, om man klickade "alla bloggar"

Jag har en blogg i Aftonbladet också, där jag ganska ofta jobbar med bilder på samma sätt som man nu kan göra här i denna blogg. Det blir roligare då.

Min blogg i Aftonbladet heter http://blogg.aftonbladet.se/gthebest01

Jag skriver där om i stort sett samma saker som här, men välkommen in och kika! Man når en helt annan läsekrets och kan få väldigt olika typer av kommentarer i de både respektive bloggarna.

Dagens bild är från en promenad tidigare i veckan. Av- och tillfarter vid riksvägen samt en del genomfarter har byggts om här i Insjön för några år sedan. Ovanför mitt huvud här i viadukten finns dels järnvägen och dels en lokalgata.