har gått sedan vi tog realexamen. Idag träffades klassen och firade detta jubileum. Tänk att det är 50 hela år sedan! Det kanske är på tiden att börja känna sig gammal, vilket jag vägrar. Man är inte äldre än man känner sig som tur är. Jag har just börjat inse, att jag faktiskt är vuxen, om jag tänker efter.

Nästan 2/3 av klassen hade mött upp hemma hos en av klasskamraterna, där vi hade lite mingel, dricka och plockmat. Till och med en av lärarna, nu 83 år gammal, hade kommit. När vi minglat någon timme, gick vi ner för backen till kajen, där ångfartyget Engelbrekt väntade på oss, och vi klev ombord. Det var ett sällskap till med på turen.  Båten får ta max 66 passagerare och det var 66 passagerare.

Vi reste en älvtur nerför Österdalälven till Rälta, där vi vände och åkte tillbaka. Under de tre timmarna som båtfärden tog, fick vi mat. Det var  lax med potatis och en god sås. Drycken var allt ifrån vin via lättöl till bordsvatten.

En ångbåt går så tyst. Inga ljud hörs från motorn. Det gör färden så fridfull.

Ångmaskinen eldas med ved. Här blev det en hastig titt ner i maskinrummet.

Man fick gå ner och titta närmare på ångmaskinen och träffa eldaran och maskinskötaren, om man ville. Jag avstod. Jag har varit där nere förut.

Det var en riktigt skön och avkopplande tur med trevliga samtal med klasskamraterna och tur hade vi med vädret. Solen sken över oss och det vackra landskap vi passerade. På bryggor längs stranden satt folk och metade. Idylliskt!

Ha de'!

var det liksom på många håll i landet här idag. Eleverna tågade med fanor och spelmansmusik i täten från skolgården till kyrkan, där avslutningen i enlighet med skollagen skedde. Alla klasser bidrog med sång och musik och rektorn höll tal. Ett par lärare, som nu pensionerades, avtackades. Kyrkan var mer än fullsatt.

Fanorna i täten är förutom den svenska Åhls sockenfana. Symbolerna på den visar jorden, vattnet och berget. Berget - det har brutits både järn och koppar här och det lär ska finnas brytbar malm kvar, även om gruvorna är nedlagda.

Det var 8-åringens första skolavslutning. Det var nog den första avslutningen för mig också, jag menar den första, där jag inte varit med och haft ansvar för elever. När mina pojkar gick i skolan, kunde jag aldrig vara med på deras avslutningar. De gick i olika skolor och jag jobbade i en tredje.

I Borlänge håller de på en vecka till. Svärdotterns lillebror går ut nian på torsdag och hennes lillasyster tar studenten på fredag, två stora händelser i den familjen.

Jag blev av ungdomarna bjuden först på lunchbuffé på restaurang och sedan på middag. Fest! Mätt.

Ha de'!

för mig tidigt. Normalt stiger jag upp mellan kl 7 och 8. Idag blev det tidigare, då jag skulle vara hos barnbarnen kl 7. Son W började jobba tidigt idag och Svärdottern skulle till sitt jobb. Så farmor ställde upp, så att barnen inte skulle behöva gå till dagis/skolan extra tidigt.

Det var skönt att komma ut i den friska, fuktiga morgonluften. Dimman låg tät över trakten, men den lättade snabbt och vi fick en solig och skön dag, dock med lite eftermiddagsmoln och lite regnstänk.

Jag var på kyrkofullmäktige i kväll. De sammanträdena brukar gå smidigt och smärtfritt hos oss. Det var annat än på en plats, där jag bodde för många år sedan och jag på slutet kom med i kyrkofullmäktige. Där rådde partipolitiken och det var en väldig träta partierna emellan ofta gällande som jag tyckte småsaker. Det kan man kalla maktkamp. Jag tycker inte att partipolitiken hör hemma i kyrkans styrning. Jag företrädde en grupp, som var partipolitiskt obunden.

Den grå eftermiddagen hade förvandlats till en perfekt och solig sommarkväll. I stället för hem efter sammanträdet cyklade jag till barnbarnen och svärdottern. Det var tur, för svärdottern var mycket trött och mådde inte riktigt bra för övrigt. jag nattade barnen, vilket både de och jag gillade.

Solen går precis ner nu och kvällen är fortfarande fin.

I morgon fredag är det skolavslutnnig.

Ha de'!

I morse passerade planeten Venus framför solen och man skulle kunna se Venus som en svart prick på solen. Sådana himla himlafenomen tycker jag är spännande. Det måste beskådas, speciellt då det är 105 år tills det händer igen. Så länge kan jag ju inte vänta.

Jag for ner till sjön, där sikten är fri mot solen. Det var bara det att det var delvis molnigt och förstås det just där solen befann sig. 

Jag fick ändå en fin naturupplevelse så där halv fem till fem på morgonen..

Luften var frisk och skön och fåglarna sjöng.

Så är det ju nationaldagen. Flammar stolt mot dunkla skyar

gör flaggan idag. Ganska stolt. Flaggan är tung av regnvattten och vinden orkar inte lyfta den ordentligt.

Ha de'!

Idag har vädergudens målarmästare tagit fram sin palett, fyllt den med blått, vitt och allehanda grå nyanser och sedan målat hela himlen. Det är fascinerande med alla dessa mäktiga moln. Jag kunde knappt se mig mätt på dem. Vädret har varierat hela dagen från solsken till regnskurar - och tro det eller ej - jag har njutit storligen av det.

Idag fyllde äldsta barnbarnet 8 år. vi firade henne igår, söndag, då alla kunde komma. Det är otroligt, vad dessa 8 år gått snabbt!

Nu på kvällen såg jag Hemsöborna på 24:an. Boken har jag läst flera gånger, men jag tror inte jag sett filmen tidigare. Strindberg tycker jag är svårläst, men Hemsöborna är lättsammare.

Ha de'!

känner jag nu särskilt mycket att jag är, när jag kommer hem och stiger på den nya dörrmattan. Det är ett spontanköp. Jag bara föll pladask för den.  Den är gjort av recycked rubber, återvunna bildäck - av allting. Den är strark och har bra kvalité, så jag blir förvånad, om jag någonsin behöver köpa någon mer dörmatta i hela mitt liv, om jag inte blir rysligt gammal förstås.

Vi har firat barnbarnets 8-årsdag idag. Födelsedagen är egentligen i morgon, men vi passade på nu på söndagen, när alla kunde komma. Det serverades tårta med och utan jordgubbar, kakor, kaffe och saft. Nu har jag fått i mig sötsaker, så det räcker för mycket lång tid framöver.

Siljansnäs blev det också en sväng idag. Jag lämnade Son M åt sitt öde hemma hos sig, tog bilen och åkte hem. Jag återlämnar bilen i morgon. Då får han middag som tack för lånet. Jag behöver egentligen inte bil i morgon. Arrangemanget gjordes med tanke på att spara in en tur- och returresa, om jag räknat rätt. Jag var inte elak. Det var en överenskommelse.

Jag är pensionerad lärare nu, så jag behöver inte kunna räkna rätt längre. Skönt. Matte har aldrig varit min grej. Jag minns de hemska matteläxorna jag fick, när jag gick i skolan, bara därför att jag inte hann med det jag skulle på lektionerna. Jag var snäll och jobbade men förstod inte och jobbade långsamt.

Detta faktum har varit en styrka, då jag jobbat som lärare. Jag hade förståelse för att vissa elever hade svårt för matte, vilket  inte alla mina mattekunniga kollegor hade. Mina elever har alltid fått veta, att jag hade svårt för matte, när jag gick i skolan. Kanske några blev styrkta bara av det - jag vet inte.

Jag hade fullt sjå med att tänka ut stragier för att få elever och mig själv att förstå många gånger. Jag lyckades med både mig själv och de flesta eleverna. Det är inte alla lärare som undervisar sig själva samtidigt med eleverna ... Det har också hänt att elever fått mattepolletten att trilla ner i rätt fack hos mig också. Nu klarar jag mellanstadiets matte.

Ha de'!

inbjuder till att ta plats i läshörnan. Till att börja med blir det förberedelser inför den sista studiecirkelträffen, som äger rum på tisdag. Det blir nog lite nöjesläsning också sedan. Inget på TV lockar - som vanligt. Middagen - pannbiffar - är gjord och äten, så jag har hela kvällen på mig.

Det är hemtrevligt att kura ihop sig med en bok, när regnet smattrar mot fönsterblecket, som det har gjort nästan hela dagen hittills idag.

Plask, plask!

Sondottern fyller 8 år på måndag. Jag fick just en inbjudan till firande i morgon, söndag, på eftermiddagen. Trevligt. Presenten har jag klar.

Ha de'!

bullar idag. Jag provsmakade på en och det svider fortfarande i magen. Jag lär mig aldrig. Efter 1-2 dagar går det bättre att äta av bullarna. Nu ska de i alla fall frysas in för framtioda behov. Det är bra att ha att ta fram, när oväntade - och väntade också förresten -gäster kommer och jag vill bjuda på kaffe och bulle. Bor man i Turistland, kan man förvänta sig sådana besök särskilt under sommaren.

En lugn och skön kväll väntar ...

Ha de'!

.

bland de väldoftnde syrénerna, som sträckte sig över staketet ut mot gatan, där jag passerade. Snurrig av den starka dofter vandrade jag vidare som ett fyllo. Snart hade dock den friska luften tagit överhanden och jag blev liksom normal igen. Det känns orättvist, att man inte ska klara doften från påskliljor, liljekonvaljer, hägg och syréner. De luktar ju så gott, men så snurrig i huvudet och trång i löftrören jag blir. Vackra är blommorna också. Orättvist, det är vad det är. Jag vet dock att jag inte är ensam om problemet, vilket definitivt inte är någon god tröst.

Jag var på barnbarnens skola och intog mitt eftermiddagskaffe i trevlig miljö och bland trevliga barn och vuxna. Son W och barnen hade bakat jättegoda bullar till detta och dessutom visat bild på dem på Facebook.

Klassen fick in pengar till klasskassan, som så småningom ska användas till något trevligt. Det var så härligt att se de små 1-2:orna sitta där, hälsa välkommen, servera och ta betalt och hålla ordning på kassan. Det var en bra mattelektion. Hur mycket kostar det? Hur mycket ska jag ge tillbaka på 20, 50 eller till och med 100 kr? Det är viktigt att barnen får träna matte i verkligheten. Det där med pengar är ju särskilt viktigt att behärska.

Bullarna gav mig inspiration

och jag köpte jäst och extra mjölk. I morgon ska jag baka bullar.

Bor man i Turistland, är det bra att ha lite i frysen att plocka fram och bjuda på, om man får besök.

Ha de'!

Tisdagen var solig men inte alls så varm som det varit de senaste dagarna. Det tycker jag var skönt.

Förmiddagen ägnades åt jobb vid dator och telefon och vid middagstid hade jag klarat av jobbet så långt jag kunnat komma nu. Det är skönt att vara klar med en etapp. I morgon blir det lite mer med den arbetsuppgiften, nästa etapp.

Efter en lätt lunch var det dags att åka till pastorsexpeditionen och fixa en kallelse till kyrkofullmäktigesammanträde, varpå färden mot Siljansnäs och Son M:s katter togs vid. Jag behöver nämligen titta till dem ibland, när Son M:s arbetstider gör att han måste vara hemifrån länge.

Vackra platser kör jag förbi då och kan inte låta bli att stanna för att njuta. Bron mellan Sundsnäs och Fornby är favoritplatsen. Öster om bron är Österviken och väster om bron Byrviken, delar av Siljan.Här kommer ett gäng bilder därifrån. Bloggbilden överst: På väg mot Siljansnäs.

Då jag hämtat Son M, där han varit på kurs och lärt sig massor om servering av alkohol (han serverar på fin hotellrestaurang och måste ha kunskaper om sådant, lagar bl a), tog vi på mitt initiativ vägen runt Insjön (sjön alltså, inte samhället) hem. Man måste ju passa på att utnyttja tillfällena till njutnnig, när vädret är soligt och vackert. Som nästan alltid stannade vi vid en fin rastplats, ytterligare en favoritplats.

Här finns inget speciellt att fotografera idag, sa jag till mig själv. Det fanns det dock. Här är några exempel.

Som synes gillar jag att vistas vid vatten men också i skogen.

Vi tog också vägen förbi ungdomarnas hus. Jag har en del saker kvar där, som jag borde hämta å det snaraste. Det blev lite hämtat idag: ett litet utebord och två stolar till det. Det finns en liten balkong i mitt trapphus. Ingen tycks använda den, men det tänker jag ändra på.

Ha de'!