Det regnar och regnar, även om vi haft uppehåll en stor del av dagen idag. Det är hemskt med alla rapporter om översvämnnigar, bortspolade vägar, en rasad bro, som jag känner till. Just där jag bor har vi varit förskonade från sådana katastrofer hittills, vad jag vet, men rasad bro och avskurna vägar finns inte alls långt bort. Jag är glad och tacksam över att jag och grannarna här omkring klarat sig.

Kul med killen i Hudiksvall, som åkte wakeboard efter en bil i ett översvämmat garage. Vi fick se  honom i både Sverige Runt, Rapport och Gävle-Dala-Nytt.

Jag tänkte ta en av mina promenader, dagens "huvudpromenad" under en paus i tvättstugan och räknade med uppehållsväder, men nej då. Lagom tills det var lämpligt för mig att gå ut var det bara att rusta sig mot regnet och placera Kamrat Kamera och mig under paraplyet. Det hade förstås börjat regna igen. Regn - lite eller mycket - hindrar mig inte från att gå ut och få en nypa luft och ett par kilometer mark under stövlarna.

Son M har tagit hit sin laptop, den som jag får ärva av honom. Jag är van med Windows XP och den datorn har Windows 7, så det är lite nytt att bekanta sig med. Datorn har i alla fall hittat trådlös kontakt med min gateway. Jag måste bara plocka fram mina datapapper, där säkerhetsnyckeln, en kod antar jag, finns. Virusskydd måste fixas.

Min rishög till dator är idag ovanligt samarbetsvillig och snabb. Den säger väl "Jag är ingen rishög. Jag kan visst göra bra ifrån mig! Inga konkurrenter här, tack!" och gillar inte att bli övergiven. Det blir den inte än på ett tag.Det är i alla fall jag som bestämmer.

Då är det dags att hämta upp dagens sista tvätt från torkrummet.

Ha de'!

igår (söndag) kväll. Jag hade skrivit ett väl genomtänkt inlägg och när jag skulle publicera det, fick jag veta att "The connection has timed out. The server at www..icakururen.se is taking too long to respond". Det var Mozilla Firefox, som jag numera använder mig av för det mesta. I och för sig jobbade min tröga dator ovanligt trögt den kvällen, men ändå. Jag testade Explorer i stället och fick detta käcka meddelande: "Hoppsan! Internet Explorer kunde inte ansluta till www. icakuriren.se" Jag gav upp. Det var runt kl 12 på natten. Kanske servern stängts av på grund av något.

Mitt väl genomtänkta meddelande var för gott försvunnet. Nu ska jag ta kopia, innan jag skickar iväg detta.

Genomtänkt och genomtänkt. Jag skrev att det regnade något alldeles förskräckligt och att jag varit i Siljansnäs kyrka och lyssnat på en fin konsert, allt med fler ord och detaljer än här.

Idag kan jag också berätta, att det regnat något alldeles förskräckligt och det hela dagen och det regnar fortfarande, även om det inte är lika kraftigt just nu. På flera håll här omkring har vägar spolats sönder och en och annan bro och fördämning rasat. Många hus har fått in vatten.

Jag börjar fundera över om jag kommer ihåg hur solen ser ut och om jag känner igen trakten i solsken, när (och om) det inträffar. Hur ser marken ut, när den är torr? kan man börja undra.

Son M och jag åkte till Borlänge. Han köpte sig en ny dator. Jag ska få överta hans laptop. Det ska bli skönt. Jag har tröttnat hjärtligt på den rishögen jag har nu. Jag är förresten så gott som säker på att mina gamla datorer, som jag inte använder längre och som står undanstuvade i förrådet just nu skulle fungera bättre eller i alla fall snabbare. Den jag hade före denna, hängde sig i och för sig väldigt ofta. Det gör inte den nuvarande. Den är bara extremt trög. Jag har haft den läääääänge och använt den flitigt.

Jag har inget emot El-Giganten, men bevare mig väl så länge man får vänta på att bli expedierad. Det har i alla fall varit så, de gånger jag varit där. Idag fick vi först vänta jättelänge. Jag ville titta på en tvättmaskin men orkade inte vänta och gav upp. Son M var alltså ute efter en dator. Efter en lång, lång, lång stund såg jag honom tillsammans med en expedit. Då hade jag börjat klättra på väggarna, hänga mig i takarmaturerna, kolla om det var något annat bra program på alla TV-apparatrer, som stod på rad och fantasilöst visade samma sak, leka med alla datorer, stereoapparater, diskmaskiner och vad det kunde vara. Överdrift förstås, men jag kände att jag hade lust med det. Vänta är det värsta jag vet. Jag vill vara effektiv alla mina vakna timmar, minter och sekunder.

Son M:s resonemang med den trevlige expediten tog också lång tid. Son M är mycket grundlig och ska veta allt om det han köper. Jag går in, pekar och säger "den tack", betalar och går ut glad över mitt fynd, mycket smidigt och tidsbesparande. Jag fattar inte varför mina söner vill att åtminstone den ena ska vara med, när jag handlar t ex elektronik eller en bil. De har väl sina skäl ...

Jag anser, att det är ingen motsättning i att ta det lugnt och att vara effektiv alla vakna timmar, minuter och sekunder. Jag stressas mer av det jag inte gör än av det jag gör.

Ha de'!

fjärilar fladdrade snabbt runt i växtligheten vid vägkanten. Den här satt stilla några sekunder och lät sig fotograferas. Efter idogt letande i insektsböcker och på nätet fann jag, att det måste vara blåvingehonor. Hanen är ljusblå, honan är brun. Jag känner igen det. Jag måste ha lärt mig det förut en gång i tiden. De kunskaperna har hamnat någonstans långt inne på en undangömd plats i hjärnvindlingarna. Nu kröp de fram i dags- , nej läslampljuset.

Jag har köpt Året Runt för första gången på flera, flera månader. Jag var sugen på lite läsnnig av den sorten man läser i den tidningen och så finns ju där en massa korsord. En stickbeskrivning på ett par söta sockor hittade jag också. Jag tror jag ska sticka dem. Det behövs strumpstickor nr 2½. De är ju tunna, så det tar nog tid att sticka sockorna.

Efter dagens middag - hemgjorda pannbiffar - tog jag mig en lässtund. Året Runt skulle undersökas. Det stod inte på, förrän jag somnade i soffan, där jag satt. Efter en timme tittade jag yrvaket på klockan och fann förstås, att jag sovit en hel timme. Ytterligare en timme tog det för mig att vakna ordentligt och lirka mig upp ur soffan.

Jag tror att jag börjar bli alltför bra på att koppla av. Inte mig emot.

Ha de'!

med åskkänsla har det varit idag,men ingen åska har hörts eller setts. Längre söderut åskar det alldeles väldigt, förstår jag, sedan jag tittat på SMHI:s radarkarta.

Jag vill inte påstå att jag varit speciellt effektiv idag, men måste man det? Det är väl det tryckande vädret, som påverkar mig. Dessutom är jag ordinerad att ta det lugnt.

En sådan här kväll, när vädret tar alltför mycket på orken, passade det bra att tittta på Jönssonligan på TV. Jag var precis lagom trött för att ha hejdlöst roligt.

De här brevlådorna vid den fina gärdsgården finns längs ett av mina promenadstråk,  nära där jag bor, alltså i början eller slutet av sträckan.

Ha de'!

häromdagen, träffade jag detta lilla vilda djur. Efter att ha letat bland fjärilsbilder på internet bra tag, fann jag att det måste vara en liten buskmätare. Ett par dagar senare träffade jag den igen eller möjligen dess kompis.

En tur till Siljansnäs blev det idag. Son M bjöd på enkel lunch. Vissa problem blev det för mig. Katten Yoda ansåg att han absolut skulle sitta på stolen, som var avsedd för mig. Efter att en lång stund förgäves ha försökt tala om för honom  att det faktiskt var jag, som skulle sitta där, fick jag helt resolut lyfta ner honom på golvet. Så fort jag ätit färdigt och rest mig från bordet, satt han där igen. Ordet problem var väl att ta i egentligen ... men katter och särskilt Yoda vet vad han vill och ger sig inte i första taget.

Vad fick jag till lunch? Grillkorv med bröd, senap, ketchup och bostongurka samt lite glass till efterrätt.

Ha de'!

är också vacker. på sitt sätt.

Idag har jag uppvaktat en tant på 84-årsdagen. Där träffade jag flera uppvaktande och vi hade en trevlig kaffestund runt köksbordet. Hon har många vänner och bekanta och är fortfarande en mycket aktiv kvinna. Jag fyller år på Amerikas nationaldag, säger hon. Då är det lätt att komma ihåg.

Son M tog ut mig på promenad idag liksom varje dag numera. Jag promenerar i regel vart jag än ska, om det inte är alltför långt förstås, så små vandringar får jag varje dag ändå, men det känns skönt, att han sällskapar med mig också. MIna stavar har kommit fram ur ett undangömt hörn tack vare honom. Då blir det promenad för promenerandets skull. Själv vill jag ha ett mål för promenaden, ett ärende att uträtta, när jag ändå är ute och går. Då kan jag inte ha stavarna, då jag i regel har något att bära eller "dramatenkärran" att  hantera. Jag känner att stavgången ger mer motion än en "vanlig" promenad.

Efter det att jag drabbades av TIA förra veckan, ska jag inte köra bil på ett tag, sa doktorn. Jag bestämde mig då för att låta cykeln stå också. I båda fallen kan det ju bli en hiskelig vurpa, om det skulle bli in ny TIA. Jag måste ju ta ansvar i trafiken och vara rädd om både mig själv och andra.

Ha de'!

Bloggbilder och presentationsbilder borta. Nu jobbar jag i Mozilla Firefox. Inga bilder syntes i Explorer heller. Jag lägger in en bloggbild, så får vi se, om den kommer att synas så småningom. Det är järnvägsspåren och luftledningar vid Insjöns station. Är man järnvägsromantiker så är man.

Det var inte det jag skulle skriva om egentligen.

Så soligt och varmt det varit idag! Inte för att man ska klaga, när sol och värme äntligen kommer, men jag gillar det lite svalare sommarvädret bättre. Att sitta i trädskuggan och läsa bok med vattenflaskan inom bekvämt räckhåll hade varit lämplig sysselsättning idag, men Son M kom och drog ut mig på promenad i solskenet. Den middagspromenaden gick trögt. Det var för varmt. Kvällspromenaden var behagligare i det fina eftermiddagsljuset.

Jag låter några bilder tala.

Till höger om solen syntes ett svagt halofenomen.

Jag har tränat på att ta det lugnt och koppla av idag. Det lyckades riktigt bra och jag somnade på soffan. Efter 2 timmar var jag klar att fortsätta min dag.

Ha de'!

i vägkyrkan ett par timmar. Det var inte mycket att göra där idag, så jag kunde ta det lugnt och sitta och läsa. Vad var det jag läste? Jo, en inventarieförteckning över kyrkans textilier. Jag trodde att jag skulle vara kvar där ända till 15.30, men kl 13 blev jag avlöst. Skönt faktiskt. Jag behöver tid.

På hemvägen tittade jag in på kyrkans loppis och fick tqg i en fin kasse, just en sådan jag precis behöver. 15 kr betalade jag.

Inkomsterna från den loppmarknaden går oavkortat till det diakonala arbetet.

På hemvägen passerade jag också barnbarnens fritids. Som vanligt stannasde jag till och tittade inåt gården och tänkte på barnbarnen. FARMOR !!! hörde jag långt ifrån och 8-åringen kom springande i full karriär åtföljd av ett par kompisar. FARMOR !!! hörde jag igen efter en stund och 6-åringen dök upp från ingenstans. Gissa om jag kände mig uppskattad. Alla barnen plockade blommor åt mig, små mormors glasögon och  vitmåra. Det blev förstås en liten bukett i en vas där hemma.

Sedan fick jag skjuts av Son W till Hemköp. Han skulle handla lite och jag fick följa med i bilen, så det blev lite mat inköpt för mig också. Skönt att slippa gå den vändan bärandes på matkasse. Promenerat hade jag redan gjort.

Snart kommer min väninna från Uppsala. Hon ska bo hos mig under Musik vid Siljanveckan

Ha de'!

var det i samband med friluftsgudstjänsten idag. Det var ett samarrangemang mellan Åhls församling, Musik vid Siljan och Västerås stift.

Uppe på Knippboberget ligger fäboden, som organisten och kompositören Oscar Lindberg hade som sommarviste. Han byggde en stor orgel inne i en av stugorna, den som är på bloggbilden längst upp. I den finns orgelpipor överallt och stugan fungerar som resonanslåda. Den ger ett mjukt och vackert ljud, som passar bra i den fina naturen. Många av Oscar Lindbergs kompositioner har kommit till där.

För musiken svarade Åhls kyrko- och hembygdskör, Nils Lindberg (brorson till Oscar Lindberg och även han en känd musiker och kompositör) samt ett par lokala musiker, kvinnor härifrån som är fiolspelmän och dessutom riksspelmän, sjunger, kular (eller tjölar) och spelar spilåpipa. Kudstjänsten inleddes med spel på kohorn, som hördes på avstånd från skogen.

Naturen där uppe är fantastiskt fin och stormen Dagmar, som drog fram i julas, fällde en hel del träd och fixade på så sätt en underbar utsikt.

(Det som ser ut som vatten bortanför stugan är inget vattendrag. Det är Claes Ohlsons centrallager)

Kaffekorg skulle man ha med sig för lite social samvaro. När jag ätit min medhvda tunnbrödsklämma och druckit ur det sista ur mitt termoslock, började det regna så smått. Det blev sedan riktigt häftigt regn, men då hade jag hunnit hem redan.

Sedan jag ätit min middag, jag tror rätten heter schweizerkorv, satt jag och hängde lättjefullt (=kopplat av, tagit det lugnt) vid TV:n. Det handlade om bergsbestigare, som klarat eller inte klarat att bestiga K2 i HImalaya. Intressant.

Man undrar hur de är skapta, som ska våga livet och i många fall mista det för att ta sig upp på världens näst högsta berg och det besvärligaste att bestiga. Jag skulle inte göra det. Det räcker så bra med Vattberget här intill. Det bestiger men på 10-15 minuter och där är inga farliga passager.

Det slutade regna och vädret blev soligt och skönt igen, vilket lockade mig ut på en liten välbehövlig  kvällspromenad.

Festivalen Musik vid Siljan har börjat. I morgon kommer en av mina vänninnor från Uppsala traditionsenligt till mig. Hon ska sjunga i festivalkören, så hon blir borta från morgon till kväll varje dag.

Ha de'!

lite skakad efter måndagens händelse, som förde mig till Mora lasarett. Jag bar mig konstigt åt, delar av kroppen lydde mig inte, vilket gjorde att jag efter intensiv övertalnnig från släkt och vänner åkte till Mora. TIA hade jag inte hört talas om över huvud taget förrän då och lärde mig att det är en liten stroke, som brukar lösa upp sig själv, så det var för väl att jag åkte in och fick det hela utrett. Obehandlad kan TIA vara en föregångare till en större stroke. Då var jag inte ett endaste dugg orolig, men nu efteråt känner jag mig skakad, då jag fattat vad det var som hände mig. Ät medicinen, gå ut och rör på dig och ta det lugnt, var ordinationen. Jag vet inte hur man gör, när man tar det lugnt, men jag är tämligen bra på att vara lat, så jag får väl utnyttja den egenskapen och göra någonting av den.

Två mindre promenader har jag tagit idag. Den första hade ICA som mål, då det behövdes lite mat. Son M kom och sällskapade med mig och bar hem kassen. Den andra lilla promenaden kan man egentligen inte kalla promenad, Jag vankade runt precis i närheten. Det var skönt, då solen sken så fint på eftermiddagen.

Jag hade velat gå och lyssna på en konsert idag men lät det vara. Jag måste spara mig tills i morgon, Då är det en friluftsgudstjänst på en vacker plats med mycket musik. Vår kyrkoherde håller avskedspredikan, då han flyttar till Västerås, och jag har fått i uppdrag att hålla tacktalet till honom. Det skulle egentligen kyrkorådets ordförande göra, men hon jobbar och kommer inte loss. En annan person har fått mitt manuskript och är backup, om något skulle hända mig. Det var meningen att jag skulle vara kyrkvärd också, men det är andra som sköter det i morgon. Tacktalet, som tar max en minut klarar jag.

Ta det lugnt ja. Nu stundar kvällsdisken och sedan en stunds papperssortering på skrivbordet. Datorn och det papperslösa samhället - jo jag tackar!

Bloggbilden: Ett par buskar med fina rosor växer snett nedanför mitt köksfönster..

Blommor att njuta av finns runt huset jag bor i, i parken i närheten och förstås i naturen. Jag behöver inte lägga två strån i kors för att få det att prunka, vare sig det är odlade blommor eller vilda.

Smörblommor

Rödklöver och vitmåra

Kråkvicker

Det var några exempel på högsommarens blomsterprakt. Smörblommorna hör väl försommaren till, men de är fortfarande ståtliga och fina på lite skuggiga ställen.

Härligt. Förra sommaren tyckte jag att jag gjort mitt vad trädgårdsodling beträffar. Nu njuter jag bara.

Ha de'!