Jag blev inbjuden till fredagsbubbel och tackade naturligtvis ja. Det är vad de på barnbarnens skola kallar det vi  kanske kallade klassens timme eller roliga timmen. Alla barn i F-1-2-3 underhöll varandra och inbjudna föräldrar, far- och morföräldrar. Båda mina barnbarn var med och visade med den äran upp dans, blockflöjtsspel och sång. Andra barn dansade, spelade sketcher,, hade gåtgissning och en hel del annat. Alla var mycket duktiga, frimosiga och tog det hela på stort allvar. naturligtvis fick de applåder och tackade fint fdr dem. Fredagsbubbel har barnen i skolan i stort sett varje fredag men så i lite mindre skala.

Svärdottern lämnade sedan Lillasyster i sin pappas vård och åkte tillsammans med mig in till medeltidsmarknaden i Leksand. Vi gick omkring länge och njöt av den fina stämningen. Det var skönt att vara där på fredagsförmiddagen, även om det redan då kryllade av folk både medeltids- och nutidsklädda.  Senare och under lördagen och söndagen brukar det vara så trångt där, att det är svårt att gå åt något annat håll än alla andra. Tornerspel är det varje dag, en stor attraktion. Svärdottern och jag åkte hem innan det började. Hela Son W:s familj åker dit i morgon. Barnbarnen tycker om detta spektakel.

Ha de'!

närmar sig slutet. Jag känner mig nöjd med dagen. Äntligen fortsätter TV-serien Once Upon a Time och naturligtvis satt jag som klistrad vid TV:n. Mitt i alltihop ringde telefonen. Skulle jag svara eller inte? Det blev en reklampaus helt lägligt, så jag svarade efter ganska många signaler. Samtalet var avklarat samtidigt som reklampausen tog slut.

Att TV-program avbryts med reklam är mycket irriterande, tycker jag, men ibland är det praktiskt.

Vädret har varit konstigt, varken varmt eller kallt, soligt eller mulet. Blandat kanske.

En stund på eftermiddagen reste sig rejäla molngubbar upp i skyn och jag tyckte mig höra ett åskmuller långt borta. Ingen åska blev det dock här hemma, men en regnskur vattnade trakten lite senare.

Clas Ohlson fick den äran att ha mig som kund idag. Jag behövde lite  saker, som säljs där. Posten, som finns i samma köpcentrum fick också ett besök. Så hämtade jag några stryktipskuponger.. Vi får väl se, vad det blir utav dem.

Nätt och jämt hemma fick jag ett telefonsamtal på mobilen. Jag behövdes en liten stund hos barnbarnen, när skolan slutade, då Svärdottern varit borta och troligen inte skulle komma hem i tid. Det blev cykling till skolan. Svärdottern kom hem i tid.

Storasyster fick följa med mig till ICA för att handla lite mat. Kvickt och duktigt hjälpte hon mig att packa kassarna, tog en av kassarna i sin cykelkorg och så följdes vi åt hem till mig. Då hade vi gjort oss förtjänta av saft och bulle vid köksbordet, innan Storasyster cyklade hem. Jag följde henne en bit på vägen, förbi en lite knepig gatukorsnnig. Tänk, att barnbarnen börjar bli så stora, att de kan ta sig till och från mig på egen hand!

Nu blir det en timme fortsatt stickning på den lilla koftan, innan jag gör kväll.  Jag trodde att jag skulle bli klar med den igår, men det blev jag inte.

Ha de'!

har det varit hela dagen. Blommor på svartvinbärsbusken fick vara dagens lilla ljus.

Då blev det en del gjort inne, mest skrivbordsarbete både på papper och i datorn. Några e-mail blev skickade och ett brev postades.

Jag cyklade iväg med mitt brev, gjorde ett ärende på banken och köpte lite mat. Naturligtvis prickade jag in förmiddagens regnskur, när jag skulle cykla hem igen. Det var tur att det var hem jag skulle.

Det var film på TV på eftermiddagen, Jag tyckte jag kunde kosta på mig den tiden. Kaktusblomman hette filmen och var en amerikansk komedi med förvecklingar runt ett äktenskap, som inte existerade. Filmern var enligt mig en sk B-film (halvbra) trots skådespelare som bl a Goldie Hawn och Ingrid Bergman. Medan jag tittade, ägnade jag mig åt min stickning.

Son M kom förbi efter jobbet. Jag har köpt Once Upon a Time första säsongen på DVD och vi håller på att ta oss igenom den, när vi har tid, vilket vi tar oss ofta. I morgon torsdag fortsätter serien på TV. Det ser jag fram emot.

Jag är nöjd med denna onsdag. Stickningen och en bok ska få lite tid, innan jag ger mig för idag. Månadens räkningar sparar jag till i morgon. Något ska jag väl ha att göra då också.

Ha de'!

På lördagsmorgonen tog jag tåget till Uppsala, där en väninna mötte mig med bil. Oj, oj, så det ändrats vid centralstationen numera kallad resecentrum! Man kan gå vilse till och med i mer kända miljöer än så. Det var sig inte alls likt, sedan senast jag tog tåget till eller från Uppsala. Vi åker för det mesta bil dit.

Min väninna tog enligt mitt önskemål en omväg till Skarholmen söder om stan. Där finns ett fält fullt med kungsängsliljor, som ju nu blommar som bäst och som vi beundrade en stund, innan vi for hem till henne.

Helgens huvudattraktion var 40-årsjubileum. Det är i år 40 år sedan vi blev klara med vår lärarutbildning vid lärarhögskolan och det var ca 50 av oss som träffades. 96 lärarkandidater var det som började. Det är alltid roligt att träffa gamla kursare. Vi brukar träffas vart 5:e år och kommer väl att fortsätta med det så länge vi lever.
En av kurskamraterna, Kajsa, är gift med ärkebiskop Anders Wejryd och hon hade tillsammans med en festkommitté ordnat middag åt oss i ärkebiskopsgården, en upplevelse i sig.

En härlig vårbuffé severades och det fanns mycket gott att plocka åt sig och lägga på finaste represantionstallrikar. En trevlig fest var det.

På söndagen gick min väninna tillika generösa värdinna och jag en sväng i skogen i närheten av hennes hem. Där hade det verkligen blivit vår nu.Det blommade och doftade gott från blommor på buskar och på marken. Här är det gulsippa och vårfryle.

Fåglar kvittrade i träden, några rapsfjärilar fladdrade omkring och på marken ...

... huserade bl a massor av vinbergssnäckor. Uppe på stubben är det bra utsikt, tyckte nog de här.

Den här ville komma ännu högre upp.

Vaddå utsikt? Vi har fullt upp med älskog.

Toppenväder, sol och varmt har det varit hela helgen.

Ha de'!

och åskkänsla var det idag. Jag gick några ärenden på förmiddagen, Usch och fy, så klibbvarmt det var! Det tog tid, innan jag hämtat mig efter den promenaden. Det var då tur att det blåste lite grann. Annars hade det varit outhärdligt.

Morgonkaffet intogs ute i alla fall Det var skönt och det hade inte hunnit bli så varmt ute än.

Kvällen ägnade jag år fredagskvällstraditionen, dvs att tillsammans med Son W, svärdottern och barnbarnen  sitta i TV-soffan och se Let's Dance. Hade jag varit hemma, hade det troligen inte blivit TV-tittande alls. Dp hade det blivit en god bok att somna till.

Somna ja. Det gör jag snart. Datorn hängde sig mitt i inlägget och jag fick börja om från början. Irriterande. Därför blev det sent i kväll. Jag som ville och behövde sova tidigt.

Jag minns inte vad jag skrev allt i inlägget, som försvann, när datorn hängde sig och måste startas om. Det var väl detsamma.

Ha de'!

 med jobb i kyrkan samt kaffefrukost i prästgården, ett kort besök hos en bekant på hemvägen, sedan banken och mataffären, barnvakt på eftermiddagen, kyrkoråd hela kvällen och till slut biltur med Magnus till Leksand för att köpa bensin. Kvällen avslutades med te och gott bröd, innan Magnus åkte hem. Allt skedde nästan utan pauser emellan. Det var en innehållsrik och bra dag. Sådana dagar gillar jag, om det kommer en och annan lugnare dag emellan. Man får ju inte jobba sig alltför trött.

Nu har en sådan lugn dag börjat och jag har inga stora planer. Det ska bli spännande att se, vad denna torsdag kommer att ge. Antingen gör jag ingenting eller också drar jag igång med något. Vi får se. Det är jobbigt att ta det lugnt (yrkesskada?)

Utanför skolans fönster och dörrar var det vackert dekorerat med ballonger, när jag hämtade barnen på onsdagen. På tisdagen hade det varit fritidshemmens dag med hel del festligheter på fritids. Mina barnbarn går inte på fritids nu, men de och deras klasskamrater fick vara med och fira ändå.

Bloggbilden: Kungsängsliljor. Jag ser det som lite fusk att ha sådana i rabatten, men vad gör man, när de inte finns i naturen här? Dem ska man njuta av på Kungsängen i Uppsala. Jag blev i alla fall glad, när jag för många år sedan såg, att man kunde köpa lökar. Det gjorde jag. Det finns både röda och vita i rabatten. Jag går hem till Son, Svärdotter och Barnbarn ibland och njuter av kungsängsliljorna och andra växter jag en gång planterat.

Ha de'!

om att en släkting avlidit. Livet är skört ibland.

Bibliotekarien ringde i förmiddags och sa, att Ove kommit till mig. Jag var fördjupad i någonting och trodde först att En man som heter Ove höll på att ta sig in till mig eller redan stod innanför dörren. Förvirrat chockad kände jag mig.

Så kom jag på, att det är en bok jag beställt. Nu kommer jag att ha hejdlöst roligt ett tag. Boken är rolig, har jag hört.

Jag gick så till biblioteket på eftermiddagen och då jag befann mig i närheten av Son W:s hus, bestämde jag mig för att gå dit och sätta mig en stund, innan jag gick hem igen.

Jag blev kvar ända till kvällen. Jag har inget speciellt för mig hemma, sa jag. Det var i och för sin inte helt sant, då jag hade - och fortfarande har kvar - städning på gång. Först bjöds jag på kaffe och strax efteråt på mat, lax- och broccolilipaj. Så blev det förstås i vanlig ordning nattning av barnen.

Lillasyster växer och utvecklas. Hon och jag hade jätteroligt tillsammans en lång stund. Vilken energi de har småbarnen. Lillasyster viftade iintensivt  med armar och ben, ja hela den lilla kroppen inklusive mimiken jag vet inte hur länge. Skulle jag hålla på så, skulle jag ha stupat av fysisk utmattning efter en mycket kort stund.

Ha de'!

Någon så grinig, trött och elak person, som jag är idag, har jag då inte stött på på länge. Styv i alla leder är jag och huvudet fungerar inte. Jag tror hårddisken där uppe band de grå har kraschat helt. Kan det vara åska eller väderomslag på gång, fullmåne, norrsken, pollenanfall eller allt samtidigt?

Tur att jag är ensam hemma och kan gå och dra något gammalt över mig. Det hjälper säkert.

I morgon bitti är jag nog mitt gamla trevliga jag igen - hoppas jag.

Linedansen är slut för terminen och jag saknar detta måndagsnöje. I stället fick jag i alla fall denna måndag en hel del gjort här hemma. Det är inget som syns. Det är e-mail, några telefonsamtal och annat skrivbordsarbete som klarats av. Tvättstugan har också nyttjats av mig på eftermiddagen. Det blir en dust till i morgon (tisdag) förmiddag.

Syföreningstant har jag också hunnit vara och haft trevligt tillsammans med andra syföreningstanter. Nu stickas filtar och basrnkläder till barn i Rumänien. En stiftelse som heter Brödet förmedlar dessa gåvor.

Idag kan man läsa i Falu-Kuriren om invigningen av vandringsleden i naturreservatet Hundhagen. Jag var ju där och premiärgick leden. Här är länken.

En bra dag - trots grinighet och dåligt humör - tar sitt slut. Jag känner mig faktiskt redan snällare.

Ha de'!

bakade jag äntligen det bröd jag tänkte baka häromdagen, i onsdags kväll tror jag det var. För att få det roligare hällde jag  nässlor i degen och gjorde flätor i stället för släta limpor. Nässlorna gjorde brödet ljusgrönt. Nässlorna var förvällda och hackade tänkta för soppa egentligen. Brödet blev jättegott och jag åt alldeles för mycket av det till frukosten.

Efter middagen blev jag trött. Jag blir ofta sömnig av att äta mat. Frågan var då, om jag skulle pigga upp mig med en tupplur eller en nypa frisk luft. Klok som jag var, valde jag den friska luften. Det blev en skön liten eftermidddagspromenad.

Jag kom strax fram till en vägkorsning. Det blev lite beslutsångest, även om det ordet är lite väl starkt i sammanhanget.

Skulle jag ta åt höger

eller åt vänster

eller månne rakt fram över järnvägen? På andra sidan järnvägen  måste jag också välja höger eller vänster.

Som åsnan mellan hötapparna kände jag mig helt ställd och valde till slut att ta samma väg tillbaka.

Några blommor fanns förstås längs vägen. Här är några av dem.

Corydalis eller nunneört, som nu blommar överallt i trädgårdarna

lönn, en annan än den jag såg på Vattberget häromdagen,

och sandtrav.

Ha de'!

Morgonen var grå och det småregnade en stund, men det förstörde inte den fina upplevelsen jag hade i naturreservatet Hundhagen tidigt på förmiddagen. En vandringsled invigdes där idag.

Naturen ser rörig och risig ut, men det är ett medvetet drag för dem som vill ha ett rikt fågelliv där, vilket det också är i mycket hög grad. Vår naturguru Staffan Müller, efter vad jag förstår vida känd för hans arbete med att bl a restaurera fågelsjöar runt om i Sverige, sa, att han satt där i exakt en timme den här tiden på året och såg och/eller hörde över 70 arter. I rörig natur och i döda träd trivs kryp som fåglar tycker om att äta.

Massor, runt 60, naturvänner var på plats vid invigningen. Det var folk från fågelklubben, naturskyddsföreningen, hembygdsföreningen, intresseföreningen, PRO, kommunen, länsstyrelsen och jag vet vad allt plus några "lösdrivare" som t ex jag.

Flera av oss gick en slinga på ca 1,5 km genom reservatet. Fikapaus var det efter ungefär halva vägen och det var gott att packa upp kaffetermos och mackor. Är det inte märkligt, att fikapausenj ofta är en av höjdpunkterna på utflykten oavsett årstid?

Kameran var med, men jag fotograferade inte mycket. Det blir så, när jag har sällskap med många människor. Jag får ta och åka dit på egen hand någon gång och låta kameran jobba lite mer. Det är inte längre bort än att det går att cykla dit utan att bli trött.

Många fåglar hördes men syntes inte. De höll sig undan, kan jag tänka, när denna invation av människor kom.

Varför platsen heter Hundhagen är det ingen som vet. Där har funnits ett tegelbruk, då det är bra lera i marken, åkrar och en bilskrot.

Dagens enda fotograferbara fågel jag stötte på var fiskmåsen som spatserade på parkeringen utanför mitt köksfönster på morgonen. Alltid något.

Ha de'!