Emeli Bergman har skrivit om att vara au pair – behövd och utbytbar

Emeli Bergman har rosats för sin roman ”På undersidan av dagen”. Där skildrar hon den absurda situationen som det är att vara au pair – att vara behövd, men samtidigt helt utbytbar.  ”Familjer är som ett minisamhälle. Det gör det så ­intressant att berätta om dem”, säger hon.

Hon har skrivit en bok om att vara au pair, men har faktiskt inte varit det själv.

– Nej, skrattar Emeli Bergman, men alla tror det. Där­emot har jag arbetat som barnflicka i både Frankrike och Italien, men jag bodde aldrig i någon familj.

I ”På undersidan av dagen” får vi följa en au pair, Anna, och hennes olika arbetsplatser i sju familjer. Trots att Anna på ytan oftast behandlas väl, blir det ändå en ojämn balans. Det är tydligt vem som är herrskap respektive tjänstefolk.

– Ja, det är en absurd situa­tion, säger Emeli. Du ska vara som en familjemedlem och samtidigt inte. Du blir insläppt i de allra privataste rummen, men är samtidigt utbytbar. Det finns en intimitet, men samtidigt ett avstånd.

Emeli Bergman

Ålder: 35 år
Familj: Dottern Naomi, sex veckor, sonen Elie, sex år,  maken Arthur.
Bor: I Köpenhamn
Gör: Författare och översättare, har översatt bland andra Stig Larsson och Birgitta Trotzig till danska.
Bakgrund: Gick Forfatterskolen i Köpenhamn 2012-2014. Debuterade 2018 med novellsamlingen ”Salt”. 2021 kom ”På undersidan av dagen” i Danmark. Den belönades med Michael Strunge-priset och Blixenpriset för Årets talang. Dessutom nominerades den till Politikens litteraturpris, Montanapriset och Kritikerpriset.
Aktuell: Med romanen “På undersidan av dagen” som kom på svenska i höstas, översatt av Emeli själv, på Albert Bonniers förlag.

Arbetarroman som skildrar klassamhället

När vi pratar i telefon går Emeli i en park i centrala ­Köpenhamn där hon ­numera bor. Yngsta barnet, dottern Naomi, är bara sex veckor men ger inte från sig ett ljud under intervjun.

– Jag tycker att det går ganska bra att jobba med en baby, säger hon. Skrivstunderna blir inte så långa, men jag tar mig lite tid då och då.

Det var just när hon blev mamma till sitt äldsta barn som Emeli började fundera på boken som sedan blev  ”På undersidan av dagen”. Vad är privat och vad är professio­nellt arbete när det handlar om att ta hand om ett hem? Var går gränsen? Titeln syftar just på det parallella liv som pågår på ”undersidan”, det skuggsamhälle som sköter städning, barnpassning och annan hemservice. Boken har beskrivits som en arbetar­roman och en skildring av ett klassamhälle som fortfarande lever kvar. Själva au pair-yrket har nästan blivit perverterat idag, menar Emeli. Det som från början var tänkt som ett sorts kultur­utbyte, har snarare blivit ett sätt att försörja sig för fattiga kvinnor, som ofta kommer utanför Europa.

– När jag kom tillbaka till Danmark blev jag förvånad över hur vanligt det var med en au pair från Filippinerna som fick arbeta för väldigt låg lön, säger Emeli.

– Jag hoppas såklart att den som har en anställd hemhjälp börjar fundera när de läser boken ”skulle jag själv vilja städa på den här lönen”? Om svaret är nej är det kanske dags att betala lite mer… 

Orättvisor som barnflicka och au pair

När bokens Anna som vit äldre barnflicka, möter sina filippinska motsvarigheter blir det en störning i systemet. ”Au pairerna blev irriterade när de hade tilltalat mig artigt under ett helt samtal och senare förstod att min status var som deras. Eller var den?”, skriver Emeli.

– Den scenen har jag varit med om. Det var helt klart förvirrande med en vit barnflicka. Det var svårt att placera mig. Men det var ett perspektiv jag ville få med. Jag får jätteofta frågan varför Anna inte gör något mer, varför hon inte drar vidare och gör karriär. De bruna kollegorna i boken får inte samma fråga. Replikerna är enkla, men visar en avgrund av orättvisor, rasism och globaliseringens baksidor. 

Emeli var barnflicka i både Italien och Frankrike, men hon säger att hon hittat inspiration till boken på många ställen, ”en del är självupplevt, men annat inte”. Det är snarare strukturer i samhället som hon vill peka på, än bara belysa själva barnflicka-fenomenet.

– Jag har använt au pair-­arbetet som ett prisma. Det är både lätt och tacksamt att skildra maktbalanser genom det.

– När pengar och omsorg blandas ihop blir det konstigt. Men det görs ju hela tiden i samhället, därför är det så spännande att skriva om det.

Mycket fint i att vara barnflicka

Samtidigt så finns det mycket fint i att vara barnflicka, förklarar Emeli, främst kärleken till barnen.

– Det är det som är så fantastiskt med att vara författare. Du kan belysa många olika vinklar, och visa både det som är svårt och fruktansvärt, men också det som är bra och har en skönhet.

Scenerna i boken när barnflickan Anna lagar mat och leker med barnen är därför omsorgsfullt skildrade, ”jag njöt när jag skrev dem” och Emeli vill i viss mån upprätta den klassiska husmorsrollen.

– I boken pekar jag på före­ställningen om att ett liv måste vara en resa uppåt och framåt, mot högre och mera, jag tror inte på det. 

Inspirerad av farmor

Där har Emeli inspirerats av sin farmor som har bott på Öland hela sitt liv och alltid har haft barn omkring sig.

– Hon är en av de mest insiktsfulla och öppna personer jag känner, och det hon gjort mest är att ta hand om barn.

Så egentligen är au pair- jobbet helt ok?

– Varför inte, om du har bra villkor och en schysst lön! Att laga mat, ta hand om barn, göra fint hemma – det finns en lust i det.

Emeli Bergman är uppvuxen på Öland och var ett kreativt barn. 

Men att skrivandet kunde bli en karriär, var knappast något som föresvävade henne. Ingen i familjen var några akademiker och att hon sökte sig till författarskolan i Köpen­hamn var mest en slump, säger hon.

– Jag var barnflicka i Rom och såg en annons på nätet. Jag fattade inte riktigt hur stort det var förrän jag första dagen stötte på författaren Suzanne Brögger.

– Det känns fantastiskt att jag kom in på skolan, mitt liv hade nog sett helt annorlunda ut utan den, säger hon.

Hyllad i Danmark

Idag kan Emeli försörja sig på sitt skrivande och arbetar även som översättare. ”På undersidan av dagen” kom på danska för två år sedan och Emeli har själv översatt den till svenska. I Danmark har den belönats med såväl Michael Strunge-priset och Blixenpriset för Årets talang och nominerades till även till tidningen Politikens litteraturpris.

– Jag är såklart glad över att få så fin uppmärksamhet, men jag tror samtidigt att jag har distans till framgångarna. Min första bok fick ingen större uppmärksamhet, så jag vet att det kan gå lite upp och ner. 

Nu har hon precis lämnat in manus på en ny bok till sitt danska förlag, med arbetsnamnet ”Hitta mig”. 

I den är det en ung mans öde som står i centrum. Vi får i tre delar följa honom genom tre olika slags liv, som alla kunde ha varit, och kanske finns det återigen vissa parall­eller till Emelis eget liv. Huvudpersonen i ”På undersidan av dagen” har förlorat en bror i en överdos, precis som Emelie också har.   

– En sorg man upplever så tidigt i livet kommer att prägla hela ungdomen och blir ett livsvillkor, säger Emeli.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top