Det är lite tråkigt men tyvärr sant att vi människor är benämna att tro på myter, som vi tillägnat oss t.ex. i vår utbildning eller genom påverkan från media.
Ett exempel är att vi numer negligerar den gamla kunskapen om att blodtrycket ökar med stigande ålder.
Det är osannolikt att ett måttligt förhöjt blodtryck alltid representerar en sjuklig process.
Det är snarare en anpassning till kroppens behov.
Exempelvis kan åderförkalkning av halsens pulsådror leda till att blodflödet till hjärnan riskerar att försämras. Detta leder på grund av olika reflexmekanismer till att trycket ökar för att säkerställa blodtillförseln till vårt viktigaste organ.
Att behandla patienten då riskerar den att få försämrad cirkulation i hjärnan, med yrsel och svimningar som följd.
Det är dock många åldringar som söker varje år för symptom som dessa, och trots att hals och kärlförträngningar har påvisats så vågar inte akutdoktorerna annat än följa de riktlinjer som säger att blodtrycket numer bör sänkas till nivåer som friska 20-åringar har.

Detta får ibland katastrofala följder.
Nya studier med läkemedelsindustrin som uppdragsgivare, vill nämligen på svaga grunder få oss att tro att lägre blodtryck är att föredra i alla lägen och alla åldrar.
SBU visade 1994 i sin utredning ”Måttligt förhöjt blodtryck” att man INTE kan förebygga hjärtinfarkt genom att sänka blodtrycket.
Jag har själv vägrat äta blodtryckssänkande mediciner under många år, trots att riktlinjerna vid vissa tillfällen sagt att jag legat högt. Vid andra tillfällen när jag kollat blodtrycket så har jag haft perfekta värden.
På senare år har mitt blodtryck betecknats som verkligt bra, i nivå med vilken tränad ungdom som helst.
Skönt att inte ha belastat kroppen med åratal av blodtryckssänkande medicin.

Var 17:de minut får en människa i Sverige stroke, och ungefär lika ofta är det en som får hjärtinfarkt (båda dessa har nästan alltid åderförkalkning som orsak). Flera tusen får varje år diagnosen diabetes (90 % av de som får hjärtinfarkt har diabetes eller på annat sätt en sjuklig sockeromsättning).
De här folksjukdomarna kostar samhället ofantliga summor. Men varför blir det ingen ändring av de kostråd som Livsmedelsverket rekommenderar?
Tänk om folk skulle lära sig att äta en vettigare mat i stället för den fettskrämda och insulindrivande maten som Livsmedelsverket rekommenderar.
Hur skulle det se ut då?
Vilka skulle tjäna på det?
Skulle man få säga upp mängder med vårdpersonal?
Skulle läkemedelsföretagen gå i konkurs när medicineringen minskar drastiskt?
Folk skulle nog leva längre och vara gladare, men är det ekonomiskt försvarbart?
Skulle det totalt sett bli en sämre affär för Sverige om vi blev friskare?
Tjänar någon mer på en sjuk människa än en frisk?
Jag tar tacksamt emot kommentarer i det här ämnet. Vad tycker ni?

Ska vi människor verkligen äta mer fleromättade fettsyror?

Centraliseringen av sjukvård (som beror på pengabrist) har fått katastrofala följder för närsjukvården och ambulansverksamheten främst i glesbygden.
I norra delen av landet vårdas patienterna, i brist på närsjukvård, allt oftare i hemmen och många gånger i ambulansen på väg till närmsta tillgängliga akutsjukhus. Nära, innebär i många fall en bra bit över 10 mil.
Följden blir att varje dag dör åtta personer till följd av misstag i vården.
58 personer varje vecka, 250 per månad och över 3 000 varje år.
Enligt Socialstyrelsen skadas därutöver mer än 100 000 patienter som resultat av misstag i vården varje år.
Enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting) lider så gott som samtliga landsting av överbeläggningar på sina sjukhus med patienter i korridorer, tvättskrubbar och på fel avdelning.
Platsbristen tvingar personalen många gånger att vägra patienter inläggning, och alltför ofta skickas äldre patienter hem alldeles för tidigt, fullproppade med läkemedel.
Personalen uppmanas regelbundet till handlingar som går stick i stäv med deras etiska värderingar.
Inom trafiken eftersträvas nollvision.
Stora resurser läggs varje år på att få bort dödsolyckorna i trafiken.
År 2012 låg denna siffra på 286 dödsfall vilket utgör knappt en tiondel av de 3 000 som årligen dör av misstag i vården.
Inom sjukvården existerar däremot ingen nollvision. Det finns inte ens någon enskild myndighet som har det övergripande ansvaret för sjukvården.
Att ställa landstingspolitiker till ansvar är omöjligt, har vi nyligen sett här i Jämtland.
Socialstyrelsen utfärdar rekommendationer, men saknar befogenheter att ingripa. Arbetsmiljöverket bevakar enbart arbetsmiljön och utfärdar viten som träffar fel, då de i slutändan tvingar vårdgivarna till ännu fler besparingar.

Vården har aldrig tidigare haft tillgång till så stora resurser och ändå klarar de inte av sitt jobb.

Det här beror på att de lider av ett systemfel och därför kommer inga pengar i världen att räcka till.

Om vi däremot börjar i rätt ände och rättar till systemfelet, då våras det både för folkhälsan och samhällsekonomin.
Livsmedelsverkets kostråd förser vården med en aldrig sinande ström av patienter.

Med riktiga kostråd skulle istället vårdbehovet kraftigt minska.
Om vården hade tillämpat en adekvat kostbehandling av diabetiker och överviktiga, skulle också en stor del av vårdbehovet försvinna.

Då skulle de dessutom följa lagen, då endast lågkolhydratkost uppfyller kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet för behandling av diabetes och övervikt (vilket idag helt bortses ifrån).
Systemfelet som ytterst beror på våra myndigheter och sjukvården, som utgör herrelösa hierarkier. Ett systemfel som läkemedelsindustrin på flera sofistikerae sätt utnyttjat för egen vinning.
Det har nu gått så långt att vårdpersonalen mår dåligt (varför vårdfacket ingriper) och att patienter dör i onödan. Även samhällsekonomin urholkas dubbelt upp, ohälsan reducerar arbetsförmågan och sjukvårdskostnaderna brakar i höjden.
Idag slukar sjukvården 10 % av BNP, 350 miljarder skattekronor per år, var femte skattekrona, vilket i snitt motsvarar 80 000 kronor per arbetande svensk (som står för notan).
Prognosen är att kostnader ökar med ytterligare tre gånger fram till år 2014, vilket kräver en skatteökning på 13 kronor per hundralapp, för att upprätthålla status quo.

Ansvariga landstingspolitiker MÅSTE hitta bättre lösningar.
                

Det här pilotprojektet kallas för Minfarm. Varför väljer vi att delta i det här?

De flesta småskaliga jordbrukare brottas idag med svårigheterna att kunna leva på sin verksamhet. De har svårt att hävda sig gentemot de stora livsmedelskedjornas djurfabriker och deras monogrödor som har närapå monopol på marknaden och pressar priser och därmed producenter till bristningsgränsen. Livsmedel som ofta producerats med ytterst lite hänsyn till miljö eller djurens välmående är ett konstant konkurrenshot mot de småskaliga och traditionella jordbruken. Genom MinFarm har de deltagande bönderna möjlighet att nå ut till fler kunder utan att vara beroende av onödiga mellanhänder. Därmed har de möjlighet att få betydligt högre marginaler på sina varor. Marknadsföring och betalning sker via Minfarm så att bönderna kan fokusera på att erbjuda dig högkvalitativa varor.

Vi är allt fler som ställer oss frågan var maten vi köper egentligen kommer ifrån och under vilka förutsättningar den har producerats.

MinFarm kopplar ihop mig som konsument med gårdar som producerar livsmedel på ett sätt som är mer hållbart för miljö, djur och människor. Genom att öppna dessa gårdar för konsumenter skapar vi förutsättningar för en unik ny allians mellan konsument och bonde där konsumenten får inblick i var och hur livsmedelsråvaror egentligen produceras och en känsla av delaktighet i arbetet som pågår på gårdarna.

Inte minst ges jag möjlighet att köpa lokalt producerade råvaror av absolut högsta kvalité!

När hösten kommer är det skördedags och bönderna har sina varor redo för leverans till oss. På ett givet datum kommer vi att få möta upp vår bonde på en MinFarms uppsamlingsplats här  i stan.
Genom att hålla transporten så här enkel spenderas minimalt med pengar på att förflytta och förvara varor, och mer på att producera högkvalitativa lokala, säsongsanpassade råvaror. Ett ovanligt enkelt och resurseffektivt leveranssystem.
Just nu jobbas det för fullt inför lanseringen av pilotprojektet som tar plats här i Jämtland i vår. Där kommer åtta bönder och tio lokala pilotkunder (däribland vi) att få testa systemet. Produktutbudet sträcker sig mellan allt ifrån bikupor till grisar, från gryn till potatis. Vi har lamm, gris och nötkött i vår farm. Om en vecka ska vi besöka vårt lamm och se att det mår bra. Vi kommer senare också att besöka vår gris och vår nötboskap.

Jag ser fram emot detta. Det känns riktigt skönt att få stödja de lokala uppfödarna och lära känna dem. 

Målet för Minfarm är därefter att ta konceptet till andra delar av Sverige och göra det lätt för nya lantbrukare och konsumenter att delta.

Jag läste en märklig studie om matens miljöbelastning.
Ett hållbart jordbruk förutsätter djurhållning. Och det i sin tur innebär att det blir kött att äta (om vi inte ska kasta bort det, det är ju rött kött).
Djurhatarna, ni vet de som vill utrota tamdjuren i Sverige, så att de bara finns i andra länder har lyckats rätt väl så här långt. 28 000 mjölkbönder har reducerats till 5 000, och snart finns inte en gris i Sverige längre. Nu vill de införa en klimatskatt på kött, det blir kanske dödsstöten.
Men egentligen handlar problemet inte om köttet utan om, produktionsmetoden för kött, men också för vegetabilier, som om möjligt är ännu värre ur en ekologisk synvinkel.
Ni som vet att all köttkonsumtionen är helt fel, ni kan sluta läsa här.
Onödigt att utsättas för de här spekulationerna.
Korna och andra idisslare som får och getter äter de fiberrika, bördighetsskapande vallfoderväxterna som klöver och gräs som långsiktigt är nödvändiga för att upprätthålla humusbalansen i jordarna.
De betande djuren förädlar det för oss människor inte ätbara, till både mjölk och kött och recirkulerar tillbaka värdefull organisk gödsel.
Foderproduktionen till djur som uppföds på konventionellt odlad spannmål belastar däremot klimatet genom framställning av konstgödsel och andra insatsvaror som kräver fossil energi.
Hur som helst; naturbeteskött, även på mina breddgrader där djuren inte betar vintertid, binder i själva verket koldioxid och är CO2-sänkor, förbättrar jorden, minskar ökenutbredningen och ökar produktionen av mat. Detta är tvärt emot den etablerade ovetenskapliga uppfattningen som råder globalt.
I Sverige gäller detta speciellt på trädbevuxna betesmarker, de traditionella markerna. I själva verket så leder frånvaron av betesdjur till ökenutbredning och infertil mark.
För er som inte tror på detta rekommenderas en föreläsning av Allan Savory (Vimeo).
Djuren måste bort från industriproduktionen och ut och beta.

           
I USA breder öknarna ut sig i t ex västra Texas, med ett klimat motsvarande Afrika, helt enkelt för att man stallar in kreaturen istället för att låta dem beta.
Jordbruksverket har egentligen lite rätt. Men det dom borde säga är att det är det industriella köttet som vi ska sluta äta, och att vi ska börja äta naturbeteskött.
Gärna lite mer än idag, det mår både vi själva och naturen bäst av.(om vi samtidigt äter lite mindre sockerstinna produkter och vegetabiliska oljor, så blir det mycket bättre hälsomässigt).

Valet av odlingssystem är helt avgörande, detta är något man gärna(?) missar i konventionell klimatkonsekvensanalys.
För att komma till rätta med både klimatfrågan och övriga miljöproblem behövs ett jordbruk baserat på lokala och förnyelsebara resurser och då intar vallodling och till denna anpassad grovfoderbaserad djurhållning en central roll.

Bilden från den s.k. Noaks ark på Grönland där ursprungliga fröer förvaras i väntan på den stora katastrofen. Är det månne Monsantos GMO-experiment med stora delar av vår mat?

Tills helt nyligen i mänsklighetens historia användes inga fleromättade vegetabiliska oljor, i vart fall inte till mat. De användes för tillverkning av målarfärg och lim.
Men den moderna industrivärlden tog över kontrollen av maten och översvämmade den med billiga, industriellt framställda oljor och kolhydrater.

Sedan dess har vi drunknat i degenerativa sjukdomar.
Den som äter en vanlig västerländsk kost får 30 % av sina kalorier från fleromättade fettsyror.
Det här experimentet har aldrig utförts tidigare i vår historia, och vi är alla försöksobjekt.
Hög konsumtion av fleromättade fettsyror har visat sig bidra till ett stort antal sjukdomstillstånd, däribland cancer, hjärtsjukdom, dysfunktion i immunsystemet, skador på lever, reproduktionsorganen och lungorna och viktökning. Ett av de största problemen med fleromättade fettsyror är deras förmåga att oxidera, härskna när de utsätts för syre, fukt eller värme, vilket sker när de används vid matlagning.
Vi ser att omega 3 nära nog saknas helt i västerländsk mat, och beskeden om att omega 3-brist kan orsaka cancer, depression, diabetes, artrit, allergier, astma och demens. Omega 3-brist kan också leda till högt blodtryck, hjärtattack och stroke.
Enligt amerikanska forskare så har var femte amerikan så låga omega 3-nivåer att de inte är mätbara.
Våra bästa källor till omega 3 borde vara ägg, fisk, kött och mejeriprodukter, men så är det inte längre.

Varför frågar man sig?
Det industriella jordbruket matar djur med spannmål, vilket ändrar sammansättningen av deras kroppsfett. Spannmål innehåller ytterst lite omega 3, men mycket omega 6.
Hönor t.ex. som får ströva helt fritt äter insekter, små däggdjur och gröna växter. De lägger ägg med ett naturligt förhållande mellan omega 6 och omega 3,(ett till ett).

Höns som utfordras med enbart spannmål har ofta nitton gånger högre värde omega 6 än omega 3.
Gräs som kor förväntas äta innehåller mycket omega 3. Kor som betar gräs kan ha en så bra kvot som ett till ett.
Om vi jämför en ko som äter spannmål så har dom oftast en kvot fjorton till ett.
Fleromättade vegetabiliska oljor har smugits in i viktiga livsmedel som tidigare helt saknade omega 6-oljor. Fisk, kött fjäderfä utfordras numer med spannmål med mycket omega 6 istället för alger, gräs och insekter med mycket omega 3.
Forskare i Japan och Israel har dragit slutsatsen att efter att deras innevånare drabbats av allt fler västerländska sjukdomar så har de vegetabiliska oljorna med mycket omega 6, varit en katastrof för dem.
En bister rapport av Japans främsta experter drog slutsatsen att vegetabiliska oljor med omega 6 ”är olämpliga att använda i mat till människor”. (Här rekommenderar Livsmedelsverket oss att inte äta mättat fett utan hellre äta margarin och fleromättade fetter och lättprodukter).
Vad ska vi skylla den ökande ohälsan på; de mättade fetter som vi ätit i flera miljoner år eller de industriellt tillverkade oljor som vi till alldeles nyligen använde till färg och lim.
Kan kognitiv dissonans ha något med saken att göra?

Igår berättade Agenda nyheten, via BBC, att forskare nu åter igen varnat för rött kött som kan ge både kranskärlssjukdom i hjärtat och cancer.(Ingen måtta vilka problem vi drabbas av om vi äter ”rött kött”).
Påståendena kommer från en översiktsartikel,

Länk till artikeln finns här: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23563705 .

Artikeln är e-publicerad i Nature Medicine, med ett imponerande författargarnityr inkluderande bl.a. Ronald M Krauss.
Denne fettforskningens gigant som mest är känd för att ha visat att det är bara små täta LDL-partiklar som är associerade med hjärtkärlsjukdom.
Han har också visat att konsumtion av mättade fettsyror minskar förekomsten av denna typ av partiklar, medan sockerkonsumtion ökar den.
I själva verket beror minskningen i storlek och därmed den möjliga farligheten av LDL, denna viktiga transportör på att det förelåg relativ brist på kolesterol i levern när de bildades.
Tillbaka till den nu aktuella översiktsartikeln. Det påstås att mikrober i tarmen omvandlar l-karnitin, ett livsviktigt ämne som våra mitokondrier, muskler, nerver och hjärtan är beroende av, och som naturligtvis finns i kött från andra djur till trimethylamine-N-oxide (TMAO). Detta ämne, en gas, påstås påverka lipidmetabolismen på multipla sätt så att kolesterolet ökar och våra artärer täpps till enligt pressmeddelandet från Cleveland Clinics;

Länken kommer här; http://www.eurekalert.org/pub_releases/2013-04/cc-ccr040513.php
Naturligtvis handlar det här som alltid förut om rena spekulationer, dessutom på ovanligt lösa grunder.
Författarna vill göra gällande att detta orsakats av rött kött. Jag menar att det är troligare socker som orsakar förändringar i karnitinpoolen.
Så här är det nämligen enligt doc. Ralf Sundberg; Hjärtmuskulaturen föredrar fria fettsyror och ketoner som bränsle framför glukos. Den vanliga muskulaturen bränner normalt glukos först eftersom höga glukosnivåer i blodet är skadliga, därefter fettsyror.
Karnitin har till uppgift att transportera in långa fettsyror i mitokondrierna, cellernas kraftverk.
Om det huvudsakliga bränslet är glukos, därför att du äter mycket socker och snabba kolhydrater, får du höga nivåer av insulin. Detta hormon stoppar frisättningen av fettsyror från din fettväv, lagrar istället fett och stoppar användningen av fettsyror i musklerna.
Faktum är att det karnitin som då strömmar ut från muskulaturen i hög grad är bundet till fettsyror som palmitat, vars nivåer stiger vid insulinresistens, alltså begynnande diabetes typ II.
Allt talar således för att förhöjda karnitinnivåer är kopplat till för hög sockerkonsumtion.
Som vanligt görs förhastade slutsatser. Som basuneras ut för att de är politiskt korrekta för livsmedels- och läkemedelsindustrin samt för den nu aktuella globala jordbrukspolitiken.
Var det någon som läste om kognitiv dissonans som jag skrev om häromdagen.
Här kan man se ett tydligt exempel vikten av att upprepa uppgifter även om de är oriktiga. Jag har hört många som är oroade på fullt allvar över det röda köttets farlighet.

Bra mat kan inte skänka oss ett evigt liv, men bra mat kan göra så att vi kan leva friska och starka under vår naturliga livstid.
Vi människor mår vanligtvis mycket bra av att äta vild fisk och vilda skaldjur.
Våra anfäder, kunde jaga med redskap, simma och använda elden på samma sätt som vi.
Redan som förmänniskor kunde vi alltså långkoka kött i kokgropar. Förutom att detta tillagningssätt är det mest ålderdomliga, så ger det mört och nyttigt resultatet.
Det bevarar oskadat de fleromättade animaliska fetterna (t.ex. eikosapentaensyra, EPA), som just ger den fina smaken i fisk och kött.
När molekylärbiologerna kunde bestämma vår genkod, visade det sig att alla vi människor har en mycket enhetlig genuppsättning utan någon nämnvärd variation.
Vår tidiga släkting, Australopithecus (sydapan) gick fullt upprätt på två ben redan för bortåt 10 miljoner år sedan i varmt och fuktigt klimat. För 2,5 miljoner år sedan fanns flera hominider, t.ex. Homo habilis och Homo erectus. De använde stenverktyg, elden och kläder och simmade över t.ex. Gibraltar sund och spred sig vida omkring. De har lämnat musselskalhögar och skelettfynd efter sig som tecken på att de levde på skaldjur, fisk, kött och kunde använda elden vid tillagning av mat. De hade alla en stor hjärna.
Evolution kan ibland gå förhållandevis fort, men ändå har vi inte klarat av att mutera fram förmågan att äta vegetabilier. Den ytterst lilla genetiska variationen vid en enhetlig genkod skulle kunna förklara vår oförmåga att anpassa oss till en ”modern” föda. Fortfarande finns t.ex. riklig uppkomst av intolerans mot säd, främst från tarmen, kallad celiaki och glutenintolerans.
För en djurart med enhetlig genkod får 12000 år anses som en evolutionsmässigt kort tidsrymd.
För ett rovdjur (som vi) är det en mycket besvärlig uppgift att bli fröätare.
Egentligen borde vi kanske beklaga vår kunskap om att göra upp eld. Utan den färdigheten hade stärkelsen bara kunnat användas som fibrer och passera rakt igenom tarmsystemet. Men med hjälp av kokkonsten torde fettlagrande stärkelserik föda ha varit en överlevnadsfaktor inför svältperioder.Med ökat hull har vi också kunnat simma längre tid i kalla vatten.

Som marionetter styrs vi av de val vi gjort tidigare i livet. När vi väl valt en ståndpunkt börjar vi automatiskt filtrera bort det som inte överensstämmer med vår syn och vi förstärker det som står i samklang med vår uppfattning.
Det här är en av orsakerna till varför det mentalt är svårt att byta t.ex. uppfattning, lojalitet, parti, kost eller livsstil.
Det här fenomenet, ”kognitiv dissonans”, är en av psykologins främsta upptäckter.
Egentligen handlar det om att du övertygar dig själv om att du har rätt. Du försöker få världen att passa din redan etablerade världsbild, istället för att passa in din världsbild i världen, som ju är mycket svårare.
Det här gör du för att slippa känna olust kring de åsikter du har. Det får dig att hålla fast vid och att bilda skräddarsydda åsikter, ibland mot bättre vetande.
Det får dig att känna det som att du har rätt fast du egentligen har fel.
Det finns några aktörer som är experter på att utnyttja det här fenomenet till sin fördel.
Det är kost- och läkemedelsindustrin, politiker och reklambyråer. Alla dom, är väl medvetna om det här fenomenet, och de matar oss dagligen med det budskap, som de vill att vi skall se, höra, tänka och känna.
Margarinreklamen rullar t.ex. på i tv-rutan varje kväll. Det ger dig det bränsle du behöver för att hålla din (ibland skeva) verklighetsbild vid liv.
Om det som serveras är oproportionerligt, är sant eller osant, rätt eller fel, är mindre viktigt så länge bluffen går hem.
Det fungerar som en vaccination mot nya tankar, idéer eller produkter som skulle fungera mycket bättre och som i ännu högre grad skulle harmoniera med våra inneboende grundläggande värderingar som t.ex. jämlikhet, solidaritet och rättvisa. Varför inte också vetenskap och beprövad erfarenhet? Och även hälsa.
Vem ställer inte upp på jämlikhet, solidaritet och rättvisa? Och vetenskap, beprövad erfarenhet, forskning, evidens och hälsa.
Det är ditt ansvar att läsa innehållsförteckningen om vad de egentligen menar och bedöma vem som kan leverera det resultat du önskar.
Som till exempel en rejäl pension på ålderns höst, vilket kräver en fungerande arbetslinje. Vem skall annars betala pensionen? Fagra löften betalar inga räkningar.
Kan verkligen ett industriellt omestrat fett med alla dess tillsatser och restprodukter som i margarin göra min hälsa bättre, eller skall jag välja naturligt smör istället (grädde, syrningskultur och salt)?
Att vi skall visa omtanke och solidaritet mot de som råkar illa ut är en självklarhet, det ligger i våra gener, så det behöver du inte välja mellan.
Det kan vara klokt att memorera denna fras när du står inför ett viktigt val.
Väljaren kontrollerar valet, men när väljaren valt kontrollerar valet väljaren”