Vi är biologiska varelser och som sådana beroende av ett fungerande ekosystem, framför allt ett levande hav.

Vi är för våra liv beroende av andra djurs välgång.
Eftersom vi är ett litet rovdjur är vi hänvisade till animalisk föda för att må riktigt bra.

Det är mycket svårt för ett rovdjur att lära sig äta frön och annan stärkelse.
Vår magsäck är ovanligt liten t.o.m. för att tillhöra rovdjuren, (växtätarna har alltid större magar som jästankar för cellulosan).
Det här betyder att vi helst ska äta animalisk föda i relativt små portioner. Det krävs fett för att vi ska bli mätta.

Vi har en tarmkanal uppbyggt som det rovdjur vi är. Den är kort, och byggd för att smälta protein och fett och den saknar möjlighet att bryta ner cellulosan i växtcellernas väggar.
Vi har också ovanligt små tänder för att tillhöra rovdjur, men de tänder vi har passar utmärkt till att äta fisk och skaldjur.

Betänk att om människan utvecklat klor och huggtänder för jakt, då hade vi tvingats konkurrera med de befintliga rovdjuren.Vad skulle några mänskliga huggtänder ha hjälpt mot t.ex. den sabeltandade tigern?
Risken för artutdöende är störst för långlivade, stora arter med liten genetisk variation (stämmer exakt på oss människor).
Inga arter kan expandera för evigt. När mänsklighetens framgångssaga når sitt slut, måste vi klara övergången till ett samhälle som baseras på ekologi och återhållsamhet.
Mer framgångsrika arter än homo sapiens har dött ut under jordens långa historia.
Biologerna har försökt få den politiska världen att förstå detta under ganska lång tid. Förstörelsen av havs- och landmiljön måste stoppas, och vi är tvungna att börja hantera alla de vilda arterna försiktigt, bevara och skydda dem.

Jörgen Vesti-Nilsen är överläkare på lasarettet i Karlshamn. Han har gjort en långtidsstudie på diabetes typ 2-patienter. Studien pågår fortfarande och har pågått i drygt 4 år nu. 16 personer har ätit lågkolhydratmat och fett. Kontrollgruppens 15 personer har ätit enligt Livsmedelsverkets tallriksmodell.
Vid den s.k. 22-månadesuppföljningen så konstaterades att av kontrollgruppen som åt enligt tallriksmodellen så hade 60 % fått hjärtinfarkt eller hjärtsvikt.
Av dem som ätit kolhydratsnålt och mer fett så hade ingen fått hjärtproblem.
Sju personer från kontrollgruppen gick därefter över till referensgruppen i samband med att man informerade grupperna om vilka resultat som uppnåtts i de båda grupperna.

I kontrollgruppen hade en man inte lyckats gå ner mer än 2 kg i vikt som han sedan gick upp igen. Efter omläggningen av kost till mer fett och mindre kolhydrater så gick han ner 20 kg i vikt och är idag helt frisk från diabetes.
Diabetiker är kolhydratintoleranta. De tål inte kolhydrater i kosten. Tyvärr är det lättare att vara glutenintolerant än kolhydratintolerant (samma sak?) ingen tar en kolhydratintolerant person på allvar. (”ingen blir väl sjuk av potatis och bröd”).
En del patienter har varit oroliga eftersom alla experter och även diabetesförbundet säger att man inte ska äta kolhydratfattig kost. Det krävs en del viljestyrka för att gå emot kostråden från experterna har man konstaterat i studien i Karlshamn.
Karlshamnsstudien visar ju också på att mättat fett är bra för diabetiker.
Det är extremt ensidigt det man sysslat med i 30-40 år, att bevisa det mättade fettets farlighet. Livsmedelsindustrin har ett finger med i spelet förstår jag!
Men när kroppen själv lagrar fett så sker det i form av mättat fett.
När det gäller normal- och överviktiga så kan man säga att om man sänker kolhydraterna kraftigt och ökar det mättade fettet kraftigt så får alla en högre insulinkänslighet. Man halverar sitt fasteinsulin efter ett par dagar.

"Genom att följa rekommenderade kostråd så är det troligt att vi läkare förorsakat en hel del njurskador. Vi har inte tänkt på att viktökningen p.g.a. insulinbehandlingen är en kraftig riskfaktor för njurarna. Så på min mottagning är vi inte speciellt villiga att behandla patienterna efter de gängse riktlinjerna för kost idag", säger Jörgen Vesti-Nilsen.

Väldigt många blir direkt förskräckta när jag säger att de bör sluta med frukt, eftersom den innehåller mycket socker. Vi har alla blivit indoktrinerade med att frukt är en mycket hälsosam matvara, som vi ska äta så mycket som möjligt av.
Sockret i frukt är mest fruktsocker, som inte används som energi i kroppen, men som ändå är lika mycket energi som andra energigivande kolhydrater.

Fruktsockret som kommer in i kroppen förs direkt till levern, där det omvandlas till glukos och fett.

Det är omständigheten att fruktos måste passera levern som är orsaken till att man inte får en så snabb och hög blodsockerstegring som vid intag av andra kolhydrater.
Fruktsocker har alltså ett lågt glykemiskt index, GI, (=19) i jämförelse med farin (=68) och druvsocker (=100).

Men det innebär tyvärr inte att det är en hälsosammare form av socker. I forskarkretsar diskuteras t.o.m. om fruktsocker ger upphov till mer insulinresistens och fettinlagring än glukos.
Små mängder fruktsocker passerar levern och kommer ut i stora blodomloppet. Detta registreras inte när man mäter sitt blodsocker eftersom blodsockermätarna bara mäter just blodsocker(=glukos =druvsocker).
Många tycker att de lever väldigt sunt för att de äter 5 frukter per dag.

Om man tittar i en tabell över kolhydratinnehållet för frukter så ändrar man kanske uppfattning.

Många saknar frukt och då kan bär vara en bra ersättning. Bär innehåller också socker men generellt mindre än frukt.
Om man vill ha en rejäl viktminskning måste även bärätandet begränsas till hallon, som innehåller minst kolhydrater av alla bär(=3,2g/100).
Hallon med grädde är en bra avslutning på middagen om man i huvudsak äter animaliska produkter med ovanjordgrönsaker.

Spannmål började vi människor äta för ungefär 10000 år sedan. Vid den tiden blev vi bofasta. Tidigare var människor ett nomadfolk utan möjlighet att bruka jorden.
Maten bestod i huvudsak av kött och vissa tider på året vankades det kanske frukt, nötter, frön och gröna växtdelar.
I ”Matrevolutionen” av ”Kostdoktorn” fanns en bra beskrivning av hur lång tid av vår existens som vi brukat jorden.
Om vi ser människans utveckling som ett år så har vi hittills varit jägare och samlare i 364 dagar.
På den sista dagen av året så började man bruka jorden.
Den sista kvarten av året kom industrialiseringen som innebar att man började laga mat i fabriker och vi började äta mängder av vitt mjöl och socker, med stora hälsoproblem som följd.
Spannmål, frön och baljväxter innehåller gifter som blockerar upptaget av mineraler. Det innebär att bukspottkörteln måste arbeta extra hårt för att själv tillverka enzymerna. Spannmålen stör också upptaget av D-vitamin.

Fytinsyra som finns i skalen på spannmålskärnan blockerar upptaget av zink, magnesium, kalcium, järn och koppar.
Jag menar att sammantaget så skulle människan må mycket bättre om vi inte kommit på att odla spannmål.
Men om man blötlägger säden eller grynen så neutraliseras Fytinsyran helt eller åtminstone delvis. Därför blir surdegsbröd nyttigare och mer lättsmält än vanligt bakat bröd.
Vete, råg, korn och havre innehåller gluten, ett protein som kan skada tarmens slemhinna hos många människor. Glutenallergi blir allt vanligare.
Växtlektin är ett annat otrevligt ämne som finns i oraffinerad spannmål som frön, potatis, bönor och jordnötter. Växtlektin orsakar celldelning, hormonrubbning och t.o.m. åderförkalkning.

Växtlektin tar sig genom tarmväggen och orsakar att de röda blodkropparna klumpar sig.

Soja är en baljväxt som innehåller proteashämmare, som hindrar nedbrytningen av protein.

Isoflavoner i soja blockerar funktionen för sköldkörteln, orsakar leversjukdomar, infertilitet och svårigheter att reproducera sig. Soja innehåller också fytoöstrogener, ett östrogenliknande ämne från växtriket, som kan påverka sköldkörteln hos människor.
Människor som är vana att äta sojaprodukter äter dem fermenterade. Den processen gör att de flesta skadliga ämnen som finns i soja försvinner. Några exempel på fermenterade sojaprodukter är miso, tempeh och natto. Vanligen används soja som en ”krydda” för smakens skull. Sojan betraktades som mat för äldre och man gav den inte till barn.
Idag används soja på ett helt annorlunda sätt och sojaproteinpulver återfinns i en mängd olika livsmedel.

Det utvinns i en process med höga temperaturer, något som förändrar proteinerna, och ökar nitrater och andra cancerframkallande ämnen.
Sojaprodukter ska vi vara väldigt försiktiga med att äta.
Extra uppmärksam ska man vara när det gäller sojaprodukter för barn. Det är speciellt förödande för små pojkar att äta sojaprodukter under de första sex åren, då produktionen av testosteron under den tiden är speciellt viktig för utvecklingen till man.
Soja stör också utvecklingen av hjärnan hos barn och anses bidra till inlärningsproblem.

Sojaprodukter som äts av gravida kan ge onormal utveckling av nervsystemet och könsorganen hos fostret.
Modersmjölkersättning baserad på soja misstänks bära huvudansvaret för detta.
Viktigt att känna till är att soja tillsammans med majs är de mest genmanipulerade livsmedlen(?) som finns ute på marknaden idag.

Större delen av sojaimporten kommer från Sydamerika där man till största delen använder genmanipulerade sojafrön som ska stå emot bekämpningsmedlet parakvat.
I Chaco, en provins i Argentina, där man odlar GMO-soja som besprutas har man konstaterat att barn under 15 år som fått cancer har tredubblats och barn som föds med missbildningar har fyrdubblats. Trots alla varningar för GMO-grödor så talar många politiker FÖR genförämdringar. 

Vi har ingen aning om vilka problem detta kan skapa i framtiden.

Nötter och frön ingår i LCHF-kost i moderata mängder. Personer som är vana att småäta hela tiden får dock lätt i sig för mycket nötter, som för många blivit det nya hälsosamma godiset. Visst nötter och frön kan vara bra livsmedel. Problemet med nötter är att de innehåller en hel del kolhydrater tillsammans med fett.
Kolhydraterna stimulerar insulinproduktionen och insulinproduktionen stimulerar fettinlagringen och hämmar fettförbränningen. Kombinationen blir inte bra.
Ät därför nötter med det lägsta innehållet av kolhydrater. Paranötter har ett lågt kolhydratvärde (3,1g/100), Valnötter (3,3g/100), cashewnötter (18,1 g/100).
Frön kan det också bli för mycket av. Frön rekommenderas till LCHF-bröd, men jag tror inte att det är så bra att äta det dagligen till alla måltider. En fröbaserad måltid med LCHF-bröd kan vara ett bra sätt att variera maten. Det är nästan omöjligt att beräkna hur mycket kolhydrater man får i sig genom att äta frön. Det beror på att många av de hela fröna passerar tarmen utan att de tas upp som näring. Tuggar man fröna noga eller mal dem före användandet kommer förmodligen det mesta att tas upp. Hela linfrön har en laxerande effekt men inga näringsämnen tas upp i tarmen. Vissa frön har höga kolhydratvärden, men linfrön innehåller inga alls (0g/100), sesamfrön (9 g/100), solrosfrön (14 g/100).
En svensk rekommenderad (av Livsmedelsverket) kost innehålla mycket kolhydrater och lite fett. Det innebär att vi måste äta stora portioner för att få tillräckligt energi och bli mätta. Om vi istället äter LCHF-kost och rikligt med fett så kommer vi att efter några dagar minska portionerna eftersom vi blir fortare mätta. De allra flesta reglerar portionsstorlekarna helt perfekt helt automatiskt eftersom vi känner mättnaden fortare. Om man däremot äter för lite mat kommer kroppen att tro att det är matbrist och spara på fettreserverna. Muskelmassa bryts ner eftersom det är en energikrävande vävnad att hålla i kristider. Därför får alla rådet att när vi börjar med LCHF att inte äta för lite.
Idag känner vi till att efter en tid kommer vi inte att ha några problem med att äta lite mindre eftersom vi då också har bra förbränning av kroppsfettet till energi,(om vi undviker kolhydraterna).

Sjukvården är i dag i en svårare kris än kanske någonsin tidigare här i länet.
Och värre verkar det bli. Landstingsstyrelsen anser själva att de är rätt bemannat, trots deras uppenbara brister att styra verksamheten till medborgarnas belåtenhet.
Kostnaderna för sjukvården som hittills fördubblats vart tionde år, är på väg att fördubblas redan efter åtta år. Den globala incidensen av sjukdomar som Alzheimers sjukdom, ADHD, och cancer prognostiseras tredubblas och diabetes fördubblas fram till år 2050.
Det här betyder att politiker med kraft ska ägna sig åt att radikalt ta reda på varför människor blir friska från diabetes genom att förändra kosten.
Det finns också goda ekonomiska skäl till att sanera inom läkemedelsindustrins självpåtagna diagnostisering av blodfetter, där de flesta som äter statiner inte har någon nytta av dem. Tvärtom så får man många biverkningar.
Det finns få saker som upprör väljarna som när sjukvården blir ojämlik och inte fungerar.
Dagens politiker har försökt med argumentet att de saknar medicinsk profession, dvs. de saknar kunskap för att styra verksamheten. Vad bör konsekvensen bli av detta resonemang?
Sjukvården styrs idag av ekonomiska särintressen som skulle förlora intäkter om folkhälsan förbättras och den styrs alltför mycket av ”ego business” (där samhällsintresset kommer långt ner på listan).                      

Det finns anledning att verkligen ta en titt på den här blodsockerkurvan.

Det finns flera anledningar till att det inte är så lätt att undvika socker. Socker är ju beroendeframkallande och det är väldigt svårt att hålla sig från socker eftersom det finns så oändligt många livsmedel som innehåller socker.
Diabetes typ 2 ökar i hela världen och nu räknar man med att det finns 285 miljoner människor som har den diagnosen. För 25 år sedan var det 30 miljoner.
Hade socker varit nytt och kommit ut på marknaden idag skulle det förmodligen ha förbjudits med tanke på hur skadligt och beroendeframkallande det är.
Det är viktigt att tänka på att det inte bara är det raffinerade sockret som inte är bra för oss, utan allt som ger en sockerreaktion i kroppen är farligt.
När kroppen behöver producera insulin utsätts den för obalans.
Det är alltså viktigt att förstå att bröd, pasta, ris, potatis, och frukter också ger ohälsosamma sockerreaktioner i kroppen.
Många reagerar på att jag varnar för frukt och fruktsocker (fruktos). Fruktos anses av många vara t.o.m.värre än vanligt socker.
Om jag ska äta bär eller en frukt vid något enstaka tillfälle eller något annat som kan ge en sockerreaktion, så gör jag det i samband med att jag äter någon form av protein och fett (äggula, nötter, smör eller grädde).

Detta dämpar den snabba rektionen som sockret orsakar.

Ett alternativ till socker är t.ex. lönnsirap, honung, stevia och rapadura. Men att undvika i allra högsta grad är förstås bäst för oss.

Jag ska peka på några vanliga tillsatser som jag själv skyr som pesten och de flesta bör vara uppmärksam på.
Lecitin E322 är ett emulgerings - och stabiliseringsmedel som utvinns ur soja. Man hittar Lecitin i choklad, bagerivaror, frysta desserter och inte att förglömma skönhetsprodukter. Soja är något som vi ska vara mycket observanta på då den ofta är genmanipulerad och ofta orsakar problem i kroppen.
Av Azofärger finns det tio st. som är godkända för användning i livsmedel. De flesta av dem kan ge upphov till allergiska reaktioner. De var förbjudna fram till 1980 i Sverige då de tilläts av Europakommissionen. De återfinns nu mest i läsk, efterrättsmixer och godis. När dessa färgämnen ingår i en produkt ska färgernas namn eller E-nummer följas av texten: ”Kan ha negativ effekt på barns beteende och koncentration.”
Aspartam E951 har jag skrivit om utförligt i min blogg tidigare. Det finns ofta i kakor, juicer, läsk och glass. Aspartam är 200 gånger sötare än vanligt socker. Aspartam misstänks ge bl.a. nervskador hos människor.
Suckralos E955 är en modifierad sockermolekyl som är ytterligare 4 gånger så sött som Aspartam. Det finns i bl.a. bakverk, läsk, yoghurt och ketchup. Den allra otrevligaste egenskapen är att kroppen inte förmår bryta ner den på ett naturligt sätt utan Suckralos har hittats i sjöar och vattendrag med stora miljöproblem som följd.

HFCS, High Fructos Corn Syrup är som namnet antyder majssirap, som framställs av majsstärkelse och behandlas med syror och enzymer som ofta är genmanipulerade.
Majssirap är åtta gånger sötare än socker och ger producenterna enormt stora vinster. De är mycket billiga att framställa och dessutom lätta att transportera. Den finns ofta i processade livsmedel som läsk, sylt, kakor och pulverefterrätter. Det kanske märkligaste är dock att de ofta finns i s.k. ”hälsoprodukter”. Studier har visat att förutom viktökning problem, så stör det hjärtats användning av mineraler, som magnesium, koppar och krom.

Monosodiumglutamat (MSG) E621 är den kanske vanligaste smakförstärkaren. Smaken kallas också umami, den femte grundsmaken förutom sött, surt, salt och beskt. MSG har kopplats ihop med huvudvärk, svettningar, bröstsmärtor och tappad känsel runt munnen. MSG är inte längre tillåtet i barnmat, men finns i chips, buljong och vanligast kanske i östasiatisk mat. MSG skadar nervceller i i både låga och höga doser.
Hydrolyserat protein är också en smaktillsats som man bör hålla ögonen på.
Läs alltid innehållsförteckningen på den produkt du tänker lägga dina pengar på, och fundera igenom om nyttan överväger riskerna.Tänk på att det bästa ofta är om en produkt inte har någon innehållsförteckning.

Eftersom jag menar att ALLT levande här på jorden är beroenda av varandra, så måste också allt kopplas ihop och vi människor är för vår långsiktiga överlevnad beroende av en miljömässigt ren och oförstörd jord.

För ett antal år sedan så läste jag om en otroligt intressant forskning Mexico.

Tyvärr kan jag inte se att människorna på jorden har tagit till sig de viktigaste rönen om vår miljö och ytterst vår fortlevnad. Det verkar som om människan har väldigt lätt för att notera problemen för att i nästa sekund strunta i dem och försvara sig med att "alla andra gör så här". 

Nåja, nu till de "ekologiska avtrycken".

”Ekologiska fotavtryck” är ett sätt att mäta miljöpåverkan av mänskliga aktiviteter.
Var och en av jordens individer tar, genom sin konsumtion av naturens produkter och deras livgivande system, en viss yta i anspråk.
Mathis Wackernagel fil doktor vid universitetet i Xalapa, Mexico har tillsammans med sina medarbetare undersökt 52 stora länder. Resultatet blev en rapport som berättar väldigt mycket.
Helhetsbilden av deras beräkningar av ekologiska fotavtryck är, inte direkt överraskande, däremot är det mycket nedslående.
Världens medborgare använder över 30 % mer av resurser än vad naturytorna på jorden kan förse oss med.

För 30 år sedan använde vi 25 % .

Alltså ökar vi resursuttagen utan möjlighet att de någonsin kan ersättas. Detta är mycket skrämmande tycker jag.  Dessutom är det så att vi alla förstår att detta överuttag inte är hållbart.

Vi kan inte låna av våra barn och barnbarn hur länge som helst.
Rapporten visar vilka ”fotavtryck” 52 stora länder gör, och hur naturytorna i respektive land räcker till för att förse de egna medborgarna med motsvarande fotavtryck och vilka som är tvungna att i sina fotavtryck även innefatta s.k.  ”skuggarealer” i andra länder (låna av grannarna alltså).