I våras inlämnades en motion till Hjärt- och Lungfondens Huvudmannamöte om att fonden borde satsa på oberoende forskning om sambandet mellan kost och hälsa.

Forskningsrådet yrkade avslag på motionen med argumentet att detta skulle skada Fondens anseende(?).

Fondstyrelsen avstyrkte motionen, och Huvudmannamötet avslog den.
Ingen i Forskningsrådet är oberoende forskare.
Hjärt-& Lungfonden går alltså i industrins ledband.

Jag har tidigare skänkt lite pengar till forskning på hjärt- och lunghälsa, men när det är Big Farma och Big Food som bestämmer vart pengarna ska gå då gör jag det inte längre.

De bestämmer naturligtvis ingenting som riskerar att gå deras särintressen emot.
Vilken insamlingsfond satsar pengar på oberoende forskning , bara att sätta igång och söka,alltså?
Men jag blir väldigt upprörd över detta.

Jag fick så "pytteliten" reaktion på mitt förra inlägg så jag måste göra ett till med samma grund;  Boken "Wheat Belly" av William Davis.

En del människor blir lite chockerade och tvivlande när jag berättar för dem att fullkornsbröd av vete höjer blodsockret till högre nivåer än vanligt vitt socker(sukros). Förutom lite extra fibrer är det inte bättre att äta två skivor fullkornsbröd gjort på vete, utan snarare värre än att dricka en burk sockersötad läsk eller att äta en chokladkaka.(Tankeväckande).
Den här informationen är inte ny. Man har vetat länge att fullkornsbröd t.ex. har högre GI-värde än en Mars med all sin nougat, mjölkchoklad, socker och kola. Om man jämför med en Snickers så har fullkornsbröd betydligt högre GI-värde.
Rådet att äta mer hälsosamma fullkornsprodukter leder till ökat intag av amylopektin A, den rikligaste förkommande formen av kolhydrat i vete. I praktiken är konsumtion av denna sorts kolhydrat inte bättre och i många fall till och med sämre än att köra ner skeden i en skål med socker.
Vanföreställningar, hallucinationer, nej det är ingen mentalsjukdom jag beskriver . Jag talar om det livsmedel som vi bjuder in till i våra kök, delar med vänner och doppar i kaffet.
Medan du medvetet konsumerar kaffe och alkohol i syfte att uppnå en speciell mental påverkan, är vete något du konsumerar för dess näringsinnehåll, inte för att få en ”kick”.
Du är förmodligen lika ovetande om att vetet, så varmt rekommenderat av myndigheterna, påverkar din hjärna.
Javisst jag vet att folk rynkar på näsan åt det här och menar att det saknar all trovärdighet att något så alldagligt som vete skulle kunna påverka nervsystemet som nikotin eller crack-kokain gör.
Det finns faktiskt trovärdiga vetenskapliga förklaringar för såväl beroendet som av abstinensbesvären.
Fullkorn är nutritionisternas främsta kelgris. Med fullkorn ska visst alla problem med vetet försvinna. (Hokus pokus).
Men denna av myndigheter och hälsoexperter så varmt rekommenderade ingrediens är vad som i själva verket har gjort oss hungrigare och fetare på ett sätt som saknar motstycke i mänsklighetens historia.

Åtminstone jag tycker att det finns väldigt mycket sammantaget som gör att vi borde avstå från det moderna vetet (vilket jag redan gör så bra jag kan).

"Wheat Belly" (Vetemage) är orginaltiteln till den här boken av hjärtläkaren William Davis, som är känd för att anse att det moderna vetet är mycket farligt för oss människor.

Han säger t.ex. att veteprodukter höjer blodsockernivån mer än i stort sett alla andra kolhydratrika produkter, alltifrån bönor till chokladkakor.

Det här får viktiga konsekvenser för kroppsvikten, eftersom även han menar att det är insulin som stimulerar omvandlingen av glukos till fett.

Det här är anledningen till att t.ex. en omelett på tre ägg som inte höjer blodsockret inte heller orsakar mer kroppsfett, medan två skivor fullkornsvetebröd får blodsockret att skjuta i höjden och därmed triggas fettinlagringen igång, framför allt fettet kring midjan och runt de inre organen.

Faktum är att de moderna vetesorterna har förändrats av oss människor så till den milda grad att de moderna sorterna inte klarar av att växa vilt utan mänsklig hjälp i form av konstgödsel och bekämpningsmedel.

Visst är väl detta en bisarrt sätt att rädda mänsklighetens matbehov !

Vi konsumenter (inklusive storhushåll som skolor och lunchrestauranter) slänger 900 000 ton mat.

Räknar vi med att maten kostar som råvara 50 kr/kg i genomsnitt blir kostnaden i kronor 45 000 000 000 eller 5000 kr/innevånare i skattade pengar! Till detta kommer livsmedelsbutikerna som slänger mat på ”bäst-före-dagen” enligt uppgift från reningsverken 250 000 ton, vilket ger uppskattningsvis ytterligare 15 000 000 000 kronor eller nära 2000 kr/innevånare i skattade pengar.

Då är vi uppe i 7000 kr totalt/innevånare. 

Per yrkesverksam person gör detta 25 000 kronor och för många betyder det 2 månaders arbete, till vilken nytta?

Jo det skapar sysselsättning och tillväxt, så korkat är samhällets värderingar uppbyggda. Men detta är en ”tillväxt utan nytta”.

Reklamen kostar också!

Lägg till sedan vad reklamen kostar oss, så behöver vi jobba 3 månader till för att betala den (läs uträkningen på: http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/marknad/uppror.htm)

Nu är vi uppe i totalt 5 månaders yrkesarbete.

Jag undrar hur galna vi människor egentligen kan bli innan vi förstår allvaret i detta. Hur kan det få fortgå??

Vården kostar idag 9 % av BNP alltså 300 000 miljoner kronor per år det blir 30 000 kronor per svensk eller 120 000 kronor per tvåbarnsfamilj eller 60 000 kronor per pensionärspar.
Kostnaderna ökar kraftigt och inom några år kraschar hälsan och ekonomin, garanterat.
Vår tids tempel är våra sjukhus och våra offer är vår hälsa och skattepengar. Vår tids ”överstepräster” inom myndigheter och vården gör vad de kan för att bevara ”business as usual”, som gynnar deras särintressen.
Om de får fortsätta kommer de att sänka Sverige, de tränger undan andra behov och vem som skall betala notan när de flesta medborgare är sjuka och feta, det är en gåta.
Hög tid för ansvariga politiker att ta befälet och att styra utvecklingen i medborgarnas och samhällets intressen.
Tiden är verkligen mogen för oss medborgarna att välja politiker som är vuxna uppgiften att styra vården.
Börja gärna med att läsa boken ”Forskningsfusket – Så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin” av Ralf Sundberg .
Kunskap och probleminsikt är en bra början.
Att ohälsan ökar epidemiskt är ingen slump, det är en styrd process som nu accelererar.
Om man beaktar utbudet i cafeterian på ”stora sjukhuset” så är det uppenbart att sjukhuset är självförsörjande på patienter enligt Margareta Lundström, Kostdemokrati.

Härom veckan publicerades i Nutrition Journal en studie från det omskrivna så kallade Västerbottenprojektet. Efter att ha läst artikeln och blivit förbluffad över vilka märkliga slutsatser författarna dragit ur sina siffror funderade jag över om det är värt att ödsla några ord om detta över huvud taget.
Men eftersom Livsmedelsverket lovordat studien på sin hemsida känner jag mig tvungen att ta bladet från munnen.
Man kanske kan kalla det för en studie. Men vetenskap är det inte.
Studien återfinns här: http://www.nutritionj.com/content/pdf/1475-2891-11-40.pdf
Så här förhåller det sig. År 1985 påbörjades ett projekt i Norsjö kommun i Västerbotten, sedermera kallat Västerbottenprojektet. Man har bland slumpvis utvalda invånare gjort en kostenkät som följts upp med mätning av längd, vikt och ett enkelt kolesterolvärde.
Samtidigt har man försökt påverka invånarna till att äta mindre fett, mer kolhydrater och motionera mer. Vad som man kunnat konstatera är att invånarna då rapporterat att de ätit mindre fett och mer kolhydrater, deras kolesterolvärden har minskat något samt att deras vikt har börjat öka år från år. (Trots det sistnämnda tycker Livsmedelsverket att detta är en insats för folkhälsan!)
Vad som föranleder den nu publicerade rapporten är att Västerbotteninvånarna de senaste åren rapporterar att de äter mindre kolhydrater och mer fett. Värst av allt anser författarna är att konsumtionen av smör och grädde ökat. Trots detta fortsätter kroppsvikten att öka i detta nordliga landskap i samma takt som förut. Och de senaste tre åren ses en ökning av kolesterolvärdena, påpekar de.
Dessa båda observationer tar författarna som anledning till att misstänkliggöra så kallad LCHF-kost för att orsaka viktuppgång och högre kolesterolvärden. De hävdar att deras studiedata bevisar att sådan kosthållning vunnit mark i doktor Annika Dahlqvists hemtrakter och att detta nu riskerar att leda till att flera människor riskerar att dö av hjärtinfarkt.
Deras argumentation är visserligen intressant, men följer inte sedvanlig logik. Det orsakssamband som de menar föreligger förmår inte de data de åberopar bevisa.
De tar i första hand fasta på att totalkolesterol gått ner år efter år, för att sedan ha ökat. De redovisar andelen personer som tar kolesterolsänkande mediciner, men trots att den andelen ökat från år till år, tolkar de den genomsnittliga minskningen av kolesterolvärden under samma tid som ett resultat av att folk följt deras kostråd, snarare än att medicineringen under samma period ökat drastiskt. När värdena så ökat marginellt de senaste tre åren övertolkas detta.
Författarna talar om skadliga nivåer trots att de genomsnittsliga kolesterolvärdena naturligtvis är normala. Inte heller redovisar de spridningsintervallen.
Och framförallt bluffar de när de talar om risk för skadliga effekter eftersom de endast undersökt totalkolesterol, ett värde som vi numera vet att det över huvud taget inte korrelerar till hjärtkärlsjukdomsrisk.
När det gäller viktutvecklingen i Västerbotten har den ökat under hela den studerade perioden. Den ökade trots de kostråd författarna vill påstå är hälsosamma, och den ökade i genomsnitt under den period författarna tror att dessa kostråd trotsades.
Intressant nog redovisar man bara genomsnittet för hela befolkningen. Man redovisar inte vad som hände med kolesterolet eller vikten hos de som börjat äta mer fett och mindre kolhydrater, i jämförelse med dem som äter mer fettsnålt än förut, trots att de naturligtvis hade kunant räkna fram det.
Man kan utgå ifrån att om sådana beräkningar har gjorts, skulle de slutsatser man ville dra, inte stödjas av data. Det är antagligen därför materialet presenteras på det sätt som skett.
Detta är ett typexempel på en studie som publicerats trots att den använda forskningsmetodiken inte går att använda för att bevisa något. Likväl citeras den i pressen och av Livsmedelsverket som om detta var vetenskap.
Så man kan undra varför den publicerades.
Då är det dags att titta i jävsdeklarationen.
Författarna uppger att de inte har något jäv att redovisa. Här bluffar de också förstås.
Umeåprofessorerna Ingegerd Johansson och Göran Hallmans har ju kända band till livsmedelsindustrin och dess lobbyinggrupper som Swedish Nutrition Foundation (SNF) och har också tillhört Livsmedelsverkets expertgrupper.
Hallmans har varit konsult åt multinationella livsmedelsföretag som pastatillverkaren Barilla.
Ingegerd Johansson, professor i kariologi (inte kardiologi) var för övrigt den första från myndighetssverige som i ett brev försökte skrämma Dr Dahlqvist för att LCHF-kosten skulle strida mot ”Vetenskap och Beprövad Erfarenhet”. Bland hennes meriter noteras en märklig studie, där hon associerar fett i kosten med ökad risk för hål i tänderna, trots att alla tandläkare (och många läkare) vet att fett inte gynnar de bakterier som orsakar karies, utan att det är stärkelse och socker som laktobacillerna producerar sina frätande syror av. Sådana studier gillar förstås socker- och läskindustrin, som bidrar ekonomiskt till SNF, och deras ”experter”.
Den nu aktuella studien har alltså inget värde som vetenskapligt dokument. Den är en partinslaga att användas av grenar av livsmedelsindustrin i deras ständigt pågående lobbyingverksamhet, som dessutom kan användas för att skrämma konsumenter från att ändra sina kostvanor till det som är mer hälsosamt, nämligen mindre kolhydrater och mer naturligt fett.

Hela inlägget är ett referat från ett inlägg av Ralf Sundberg

Jag får under året regelbundet information från läkemedelsföretagen eftersom jag är diabetiker(egentligen före detta diabetiker)
Det som alltid dyker upp varje år är att det finns en typisk sjukdomsutveckling när man har diabetes.

Jag kommer sakta men säkert att bli sjukare, det viktiga är att det går så långsamt som möjligt. 

Deras första tips: Rör på dig!

Läkemedelsföretagen och jag är helt överens om att det alltid är bra att röra på sig om man kan.

Andra tipset: Medicinera. Gärna med två eller flera läkemedel för att få så god effekt som möjligt och samtidigt så få biverkningar som möjligt.

Då kommer direkt min fråga: Varför inte istället prova lågkolhydratkost när det visar sig att den typiska sjukdomsutvecklingen avstannar, eller till och med vänder?

Tredje tipset: En av de farligaste följderna av diabetes är akut hjärtinfarkt.
Av alla som får hjärtinfarkt har hela 45 % diabetes.
Enligt läkemedelsföretagen så orsakas dessa följdsjukdomar av den höga blodsockernivån.

Är det någon som skojar med oss diabetiker? Inte så roligt isåfall.
De officiella kostråden till diabetiker med mycket kolhydrater i maten skapar just höga blodsockernivåer. Kolhydrater är ju översatt just ”sockerarter”.

Vad kan jag mer läsa för ”positivt” i läkemedelsindustrins informationsblad?
Jo, sen kommer amputation av fötter, nervsystemet som sköter magen försvagas, potensproblem, försämrad syn, tandlossning och dialys.

Frågan kvarstår: Varför inte alltid prova lågkolhydratkost först? Det finns ju inga biverkningar.
Men det finns å andra sidan inte heller en massa miljoner att tjäna.

Vi pressar in jordens 4,6 miljarder år på ett år och tittar på det som på en film.

I åtta månader kan vi då se meteoritnedslag, vulkanutbrott mm. som gör att planeten Tellus förvandlas till det blå vattentäckta undantag som den ser ut att vara i rymden.

Först i augusti kommer de första encelliga organismerna med cellkärna, det vill säga det liv vi känner som liv.

Det dröjer ända in i november innan de ryggradslösa havsdjuren dyker upp, och lagom till Lucia kommer jätteödlorna, men dom försvinner mellan jul och nyårsnatten.

De första däggdjuren syns i mitten av december.

Homo Sapiens, vår egen art, kan vi titta på en kvart tjugo minuter före nyårsnatten.

Det moderna industrisamhället kan vi se blixtra förbi under filmens sista 2 sekunder.

Vi lever nu i det korta historiska ögonblick när billiga fossila bränslen har möjliggjort en nästan ofattbar konsumtion.

Av alla varor som någonsin tillverkats, har hälften av dem producerats och konsumerats efter år 1950.(Det är under min levnadstid alltså).

Vi har vant oss vid att ständigt öka uttaget av naturresurser och råvaror för att i allt snabbare takt omvandla dem till produkter som ökar på vårt sopberg.
Spännande(?) nog så är högsta punkten i Östersunds omedelbara närhet soptippen(Gräfsåsen).

Naturens resurser i form av energi, vatten, jordbruksmark och råvaror minskar. Samtidigt växer jordens befolkning med 70 miljoner per år, och naturens förmåga att ta hand om avfall och koldioxidutsläpp har nått sin gräns.

Vad gör politikerna? Mer än skyddar sina välbetalda arbeten menar jag? Försöker de verkligen lösa miljö- problemen? Ska någon annan lösa de här problemen?

Vem i så fall?

Bra matvanor i detta fall betyder för de tre parterna en intensifierad satsning på nyckelhålsmärkta produkter. Nyckelhålet står för: mindre och/eller nyttigare fett(?), mindre socker,mindre salt(?) och mer kostfiber och fullkorn (?).
Sötningsmedel eller godkända nya livsmedel och nya ingredienser med sötande egenskaper får inte ingå.
Olja och annat fett som används i produkterna får innehålla totalt högst 2 gram industriellt framställda transfettsyror per 100 gram olja/fett.
Livsmedel avsedda för barn under tre år får inte märkas med nyckelhålet.
Märkningen är frivillig och gratis.
Producenten behöver inte anmäla användning av nyckelhålet.
Den livsmedelsproducent som använder nyckelhålsmärkningen ansvarar för att reglerna följs.
Konsumtionen av frukt och grönsaker (det är inte samma sak) och fullkornsprodukter ska öka, och intaget av fett, särskilt mättat fett och transfetter (det är inte heller samma sak), och tillsatt socker ska minska(bra).

Sammanfattningsvis kan man alltså slå fast att stat och näringsliv kommit överens om målsättningen att vår mat ska innehålla ännu mindre mättat fett och ännu mera "nyttiga" kolhydrater än tidigare. Ovanpå detta ligger som tidigare allt bröd till varje måltid osv.

Den forskning som man baserar sin överenskommelse på lyser naturligtvis med sin frånvaro. Skälet till att detta inte går är förstås att det inte finns någon forskning som stödjer sådana råd, utan de flesta studier pekar på att det är precis tvärtom mot det föreslagna.

Vi kan äta fett, vi riskerar att bli tjocka av frukt tyvärr.
Trots nya rön håller Livsmedelsverket fast vid sin inkörda linje. Diskussionen om fruktens nyttighet har varit aktuell den senaste tiden. Bakgrunden är att överläkaren Christer Enkvist i en debattartikel nyligen ifrågasatte fruktens nyttighet.
Reaktionerna blev starka. Frukt anses ju nyttigt och är dessutom gott. Landet reste sig därför som EN man och folk och Livsmedelsverk gick tillsammans för att ta avstånd från kättaren som skrivit debattartikeln. Att frukt är nyttigt är nästan ett axiom och Livsmedelsverket försvarade genast sin inställning. Själva kärnfrågan huruvida man kan bli fet av frukt drunknade snart i alla fruktens positiva egenskaper som Livsmedelsverket räknade upp.
Därmed borde saken kanske vara utagerad.
Men jag vill fästa uppmärksamheten på en ännu aktuell händelse som har tydliga likheter med fruktbråket. Jag har berättat om detta tidigare.
Media har märkligt nog inte behandlat händelsen, kanske för att det hela verkar för otroligt för att vara sant.

Livsmedelsverket har under lång tid tydligt propagerat för att mättat fett är farligt och ska undvikas (det gör man fortfarande). Många har intresserat sig för ämnet och ifrågasatt Livsmedelsverkets inställning. Det vanliga svaret har varit att det finns tusentals studier som stödjer Livsmedelsverkets uppfattning att mättat fett är farligt. När någon frågat om en specifik studie som skulle visa detta har svaret varit att det inte går att ta fram en sådan studie utan att man måste se flera studier tillsammans för att se ett mönster. Enbart detta förhållande borde göra att seriösa forskare borde börja undra hur man tänker på Livsmedelsverket.
Till slut gav dock Livsmedelsverket med sig något och valde ut de 72 bästa studierna som skulle bevisa det mättade fettets farlighet.
Efter en tid publicerades så en artikel i Dagens Medicin där dessa studier gåtts igenom av ett antal fristående forskare och läkare. Resultatet var skrämmande. Företrädare för Livsmedelsverket hävdar att man är mycket noggrann och går vetenskapligt tillväga när grunderna för kostråden tas fram. Kostråden vilar på en bred vetenskaplig bas brukar man säga.
Så vad hittade då de fristående granskarna av de 72 studierna?
Ett axplock ur artikeln: Elva studier handlade inte om mättat fett alls. Ett par av studierna som skulle visa att mättat fett är farligt visade egentligen att mättat fett är nyttigt. En av studierna är utförd av en psykolog(?) och är dessutom irrelevant.

Dessa få exempel visar att Livsmedelsverket inte hyser tillräcklig kompetens för att bedöma vetenskapliga arbeten.
Beträffande frukten kan det vara intressant att i likhet med det mättade fettet be Livsmedelsverket presentera de studier man har för att frukt inte på något sätt är fettbildande. Det vore intressant därför att det finns många som har problem med vikten men som ändå anses kunna äta frukt i fri mängd.
Kanske även fruktfrågan är en kejsare utan kläder?
Saknas vetenskapligt stöd även där? 

Beträffande Livsmedelsverket anser jag att det stämmer vad som stod i rubriken till artikeln i Dagens Medicin: ”Livsmedelsverket bör sluta med kostråd till allmänheten”. Att ge generella kostråd är en uppgift som visats vara för komplicerad för Livsmedelsverket.