Vi är biologiska varelser och beroende av ett fungerande ekosystem, framför allt ett levande hav.

Vi är för våra liv beroende av andra djurs välgång. Gräsätande idisslare ska äta det som vi inte kan, nämligen cellulosa, och förvandla det till det vi behöver, protein och fett. 

En vegetarisk livsstil är inte hållbar i längden, varken för individen eller för planeten.

Människan är inte skapt för en vegetarisk kost och vi vet alla att mineraloljan håller på att ta slut, ändå sätter vi idag vår tillit till ett alltmer industrialiserat jordbruk centrerat kring framförallt vete.

Den vegetariska myten bygger på okunskap om de ekologiska lagarna.

De storskaliga spannmålsjordbruken förgriper sig systematiskt på vår jord. Odlingarna av vegetarisk basföda, som ris och soja gör att vattenreserverna sinar. Den biologiska mångfalden minskar, jorden utarmas och klimatförändringen påskyndas.

Detta är vad biologerna har försökt få den politiska världen att förstå i över ett århundrade. Det är dags att vi börjar lyssna på dem nu, innan det är för sent.

Vi satsar på mer transporter, för att frakta exotiska frukter  mellan jordens alla hörn (som kräver olja), mer konstgödsel (som görs av olja), mer insektsgifter, mer traktorer, mer maskiner, mer centraliserad hantering av alltmera industriellt tillverkad mat, och allt detta baseras på olja. Utan oljan skulle dagens jordbruk kollapsa och vi skulle inte kunna föda ens en bråkdel av världens människor.

Inga arter kan expandera för evigt. Mer framgångsrika arter än människan har dött ut under jordens långa historia. Risken för artutdöende är störst för långlivade, stora arter med liten genetisk variation (som vi människor).

När mänsklighetens framgångssaga snart når sitt slut, kommer vi då att klara övergången till ett samhälle som baseras på återhållsamhet ? Mycket lite talar för detta. 

Vi bör alltså utrota människornas misär, stoppa förstörelsen av havs- och landmiljön och börja hantera de vilda arterna försiktigt, vi måste bevara och skydda dem.

Ät kött och fisk men välj omsorgsfullt (skrämmande nog så är var tionde odlad lax smittad med listeria), för din egen hälsa och för vår gemensamma framtid.

         Det är inte så här det ska se ut

Nu görs en "biståndssatsning" på det afrikanska jordbruket.
Nya utsäden, konstgödsel och bekämpningsmedel är förutsättningar för en kraftigt öka matproduktion i Afrika. Det säger Kibiby Mtenga som arbetar med att stötta och finansiera återförsäljare av just frön, gödsel och bekämpningsmedel i Tanzania.
Pengarna kommer från Agra, Allians för en grön revolution i Afrika.
Agra finansieras främst av Bill och Melinda Gates Foundation, Rockefeller Foundation och någon biståndsmyndighet.
Men jordbrukskonsulten Gunnar Rundgren som var en av grundarna av kontrollorgansiationen Krav, är kritisk till Agras satsning.
Förvisso finns det folk som tror att om man tillför mer näringsämnen i form av konstgödsel så ökar man näringsrikheten i jorden, men det funkar inte så.
I själva verket utarmar man jordarna.
Jag blir ilsken när jag läser det här. Afrikanerna får hjälp med att effektivt utarma jorden. Eller, hemska tanke, behöver amerikanska jordbruksföretag oförstörd jord för att kunna behålla sina jätteskördar av olika sädesslag. Har deras jordar på den egna kontinenten försämrats så att det är problem redan att odla?
Ja skulle Lierre Keith svarat på detta.

Även våra egna experter svarar ja på detta.

              
Vad gör man inte för att få sälja utsäden, konstgödsel och bekämpningsmedel?

I Karlshamn bestämde sig en läkare för att göra ett experiment. Han valde ut en grupp ordentligt överviktiga diabetespatienter som fick äta en lågkolhydratkost bestående av 50E% fett, 30E% protein och 20E% kolhydrater.
Enligt LCHF-Magasinets definition rubriceras detta som "Liberal LCHF" (10 - 20 E% kolhydrater. Om LCHF hade tillämpats (max 10 E% kolhydrater), då hade sannolikt resultatet blivit ännu bättre.
En kontrollgrupp följde de vanliga diabeteskostråden, tallriksmodellen, en extrem högkolhydratkost med 50 – 60 E% kolhydrater.
Efter sex månader var resultatet tydligt.

Kontrollgruppen som åt den vanliga diabeteskosten med mycket kolhydrater gick ner 1,8 kilo, och gruppen som åt mer fett och mindre kolhydrater gick ner 11,5 kilo (!).
3 av de 16 som började studien slapp alla mediciner, övriga minskade insulindosen från 60 E/dag till 18 E/dag.
Åtta av kontrollgruppen gick efter 8 månader över till lågkolhydratkost och de gjorde en liknande resa in i frisklandet. Alla 24 mådde helt bra efter 44 månader, ingen progress av ”naturalförloppet”, inga dödsfall.
Av de fem som var kvar i högkolhydratkosten (kontrollgruppen) hade fyra fått hjärtinfarkt och två av dessa hade dött.
De har alltså helt följt det ”naturalförlopp” som Socialstyrelsens Dan Andersson beskrev i Läkartidningen 1998, där 40 % av patienter med nyupptäckt diabetes hade dött inom fem år efter diagnos.
Doktor Jörgen Vesti Nielsen säger efter försöken i Karlshamn, som pågått sedan 2003: Ja, vi blev förvånade över att resultaten var så tydliga. Redan efter en till två veckor var det klart och tydligt. Jag blev förvånad över att det var så stor skillnad trots allt.
Är du säker på att det beror på kosten?

Vi har ingen annan förklaring till det, säger Nielsen
Förvånande nog så har hans resultat möttes av total tystnad från landets ”experter” på diabetes, övervikt och fetma (!)
Vem vill erkänna att de har gett diabetiker fel råd under decennier?
Ovanstående är ett kort referat från ett inlägg på Kostdemokrati.

Alltför mycket desinformation sprids för olika intressens skull.
Så du är miljöaktivist ? Varför äter du då fortfarande kött, skriver vegangurun Jim Motavalli på E Magazine.
Om han lagt till från industriella jordbruk, då hade det i stort sett stämt med vad jag tycker.
Ingen moralisk människa kan höra fakta från djurfabriker utan att förskräckas.
Tyvärr letar ofta inte vegetarianer efter sanningar om hållbarhet eller rättvissa. De letar istället efter de få fakta som ger stöd åt deras ideologi. Här blir politiken religion där sökaren letar efter bekräftelse på sin övertygelse istället för kunskap.
De 2 kilo spannmål som ges till nötkreatur för att producera ett halvt kilo nötkött åt människor är ett enormt resursslöseri, skriver Motavalli.
Javisst, det är slöseri men inte av det skäl han antyder.
Istället krävs som vi sett otaliga gånger, att skog avverkas, stora grässlätter plöjs, våtmarker dräneras och matjorden förstörs för att vi ska kunna odla spannmål. På de allra flesta platserna på jorden är detta inte hållbart, och där det eventuellt skulle kunna vara det, så krävs att man växlar mellan växter och betesdjur.
Motavalli berättar också om att den brittiska gruppen Vegfam räknat ut att det på 5 hektar går att försörja 60 personer som odlar soja- bönor, 24 människor som odlar vete, 10 st. som odlar annan säd men bara två kan försörjas som föder upp köttdjur.

Han tror på siffrorna.
Vi bortser en stund från det faktum att en diet av sojabönor, vete eller annan säd leder till stor undernäring tillsammans med andra inte alltför trevliga problem, som pellagra, retardation och blindhet för att också göra så att vi dör efter inte alltför lång tid.
Siffran med två nötkreatur kanske kan stämma i stora drag om man utfordrar nötkreaturen med spannmål, men det är ändå svårt att få ihop deras matematiska beräkningar.
En av ”översteprästerna” inom den lokala hållbara rörelsen Joel Salatin producerar på 5 hektar med perenn polykultur, 3000 ägg, 1000 kycklingar, 80 kokhöns, 900 kilo nötkött, 1150 kilo griskött, 100 kalkoner och 50 kaniner.
Dessutom och kanske viktigast är att man producerar några centimeter matjord.
Det här ger 6 800 050 kalorier per år.
Jag räknar med att vi äter 2 000 kalorier i 365 dagar så kan 9 personer i vart fall äta sig mätta och med fullgod hälsa dessutom tillräckligt protein och fett.

Allt inälvskött och ben till benbuljong har inte räknats in, de ger ytterligare näringsrik mat tillsammans med animaliska fetter och fettlösliga vitaminer.
Så du är miljöaktivist, varför äter du då ettåriga monogrödor, som t.ex. spannmål.

Jordbruket i sig är en enorm motsägelse, en motsägelse som handlar om människors hälsa.

Arkeologer är eniga om att jägar- och fiskarstammarna var extremt friska, hade starka ben, sina tänder i behåll till sin död och ingen karies. Människan som jagade och fiskade och åt vad hon jagade och fiskade hade inte några av de degenerativa sjukdomar, som idag är ett gissel för den moderna civilisationen, cancer, diabetes, Parkinson, MS, Alzheimer. Dessa sjukdomar var tidigare helt okända.

Det är inte sant att människan som nomad eller jägare dog ung. Arkeologiska fynd visar att om man inte dödades av något stort djur och eller omkom av sina skador vid stamkrig, var forntidens människor friska och kunde bli mycket gamla.

Arkeologiska fynd visar också med all tydlighet att när människan började odla och konsumera spannmål, försämrades snabbt skelett och tänder. Plötsligt fanns osteoporos, krokiga kroppar med slitna leder och saknade eller dåliga tänder.

Samma historia fortsätter idag. Från centrala USA, the ”Corn Belt”, exporteras under goda år miljoner ton av subventionerat spannmål till över 100 länder världen över.

Men mycket torra år, när skördarna slår fel är själva jorden i farozonen för erosion och hårda vindar.

Vart tar vi vägen när jordarna försvunnit?
Situationen blir ännu allvarligare om vi betänker att i dagens värld finns det inga fler områden att erövra. I USA finns inte längre de vidsträckta prärierna ”Where the Buffalo Roam”, där stora hjordar av buffel betade en gång i tiden.

Argentina och Brasilien är nu bland de sista platserna på jorden där människan, i sina försök att producera mer spannmål ägnar sig åt att röja, bränna och hugga ner 1000- åriga skogar och skövla perenna gräs på pampas. Allt för att utvinna näring från marken i form av soja, vete eller majs. Detta trots att det finns lagar och förordningar som förbjuder det.

Men det handlar inte bara om soja, utan om ett alltför intensivt jordbruk över huvud taget.
Man kan inte annat än undra varför, när man nu vet att spannmål egentligen inte är bra för vår hälsa?

Det är ju intressant när ett statligt verk som ska måna om medborgarnas hälsa uttalar sig offentligt. Men...

Det är en märklig hemsida som i en mening säger att det inte finns forskning under längre tid på kosten som kan visa att den är bra. 

I nästa mening säger man sig veta att äta LCHF-diet under en kortare tid för att gå ner i vikt ”troligen” inte innebär någon risk. Men att äta LCHF under en längre tid ”kan” vara skadligt.Märkligt!

Vårt statliga verk som ska måna om vår hälsa tillåter sig att göra antaganden som rör allas hälsa.

Vad händer när man äter LCHF-diet enligt Livsmedelsverket?
Många går ner i vikt, precis som man gör med de flesta "bantningsdieter" där man tar bort en livsmedelsgrupp. Jag kommer inte på just någon annan diet än veganer som tar bort en livsmedelsgrupp. Veganer äter ju varken kött eller fisk.

I LCHF:s fall är det kolhydrater i form av potatis, pasta, ris, gryner, bröd och sockerrika livsmedel som läsk, godis och bakverk som utesluts. Ovanjordsgrönsaker och lite bär går bra. Livsmedelsverket verkar trots bristen på studier känna till många nackdelar med LCHF som jag själv efter många års LCHF-ätande är helt obekant med.

Vilka risker finns det då med LCHF-dieten enligt Livsmedelsverket?

Det man enligt Livsmedelsverket VET är att LCHF ofta ger förstoppning, eftersom kosten är fiberfattig. Det bekymrar Livsmedelsverket eftersom fibrer och fullkorn minskar risken för tarmcancer (?) dessutom.

Livsmedelsverket förknippar inte alls fibrer och fullkorn med cancer som många forskare gör idag.
LCHF-dieten höjer enligt Livsmedelsverket, i allmänhet, de farliga blodfetterna,(?) speciellt om man inte går ner i vikt av dieten. Man VET att höga blodfetter ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, säger man.

De flesta känner idag till att LCHF höjer HDL-kolesterolet (det goda=bra), LDL-kolesterolet kan stiga lite. Triglyceridvärdena blir lägre(=bra) .Trots detta säger Livsmedelverket att mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, vilket då blir alldeles fel.
Som grädde på moset kommer till slut att en ensidig kost gör att det blir svårare att få i sig alla näringsämnen. Exemplet man tar är att LCHF ger oftast för lite fibrer och inget fullkorn, som bara finns i spannmål och ris, vilket blir ett riktigt märkligt uttalande.
Vad anser Livsmedelsverket om LCHF-dieten?
Farligast är tydligen att man med LCHF ska undvika säd och fullkornsprodukter,det är livsmedel som minskar risken för både hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och eventuellt också cancer.(Det står faktiskt så här) En annan risk med LCHF-debatten är enligt detta statliga verk som ska måna om vår hälsa att folk i allmänhet börjar tro att mättat fett är nyttigt, och börjar äta mer bacon, grädde och smör. Detta kan enligt Livsmedelsverket få allvarliga konsekvenser i framtiden både genom ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och genom att andelen överviktiga i befolkningen blir större.(Det är väl exakt vad som händer med nuvarande kostråd)
Näringsexperter världen över är överens om att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar om en del av det mättade fettet byts ut mot fleromättat fett (?) säger Livsmedelsverket.

Att det påståendet stämmer har inte någon kunnat visa i en välgjord studie. Tvärtom så har t.ex. WHO sagt att mättat fett inte är ett problem för hjärt-och kärlsjukdomar.

Livsmedelsverkets hemsida om LCHF är i stort bara komisk, om det inte vore för risken att det finns människor som kanske tror på det man läser där.Jag håller tummarna för att så inte är fallet. 

Dr Michael och Mary Dan Eades skriver; ”Inom antropologiska vetenskapliga kretsar råder ingen som helst tvekan, alla respekterade experter bekräftar att vi var jägare.Vårt köttätande arv är ett ofrånkomligt faktum".

Det ekonomiska vanvettssystem som skapat nötkreatur som utfordras med spannmål inser inte problemen. De förmår bara se berget av spannmål och att spannmål gör att nötkreatur växer mycket snabbare och tillfälligt ökar mjölkkornas produktion av mjölk, men det kommer att ta livet av dem. Den fina bakteriebalansen i våmmen hos en ko blir sur och septisk, medan höns får leversjukdomar om de uteslutande utfordras med spannmål. De behöver inte alls spannmål för att överleva. Får och getter som också är mycket känsliga idisslare bör aldrig äta spannmål.
Vansinnet subventioneras av oss skattebetalare, och det riskerar att ta livet av oss som tack för hjälpen.
En känd veganguru som skriver böcker om kost och säger; ”Om vi tittar på gorillan, zebran, giraffen, flodhästen, noshörningen eller elefanten, ser vi att de bygger sin enorma muskulatur på grönbladig vegetation”.
Men tittar man på de djur han nämner så ser man djur som innehåller de jäsande bakterier som behövs för att smälta cellulosa. Vi människor har inga sådana bakterier. 
Eftersom vårt komplexa biokemiska maskineri i första hand styrs av hormonbalanser så är det ett rimligt antagande att om dessa hormonbalanser också påverkas av vad vi äter så kan den typ av mat vi äter också förklara varför vi alla i genomsnitt lagrar undan tre gram fett per dag.
Kolhydraterna i maten påverkar mängden insulin som bildas i bukspottskörteln och insulin är faktiskt ett av våra mest kraftfullt verkande hormon, dessutom ett erkänt fettlagrande sådant.
Mycket talar för att det här kan finnas ett orsakssammanhang som knappast står i strid med termodynamikens första huvudsats men som erbjuder en oändligt mycket bättre förklaring av orsaken till att vi blir feta.
När vi sedan slutar med kolhydraterna som några av oss gjort och vi rasar i vikt utan att fundera på hur många kalorier vi stoppar i oss tenderar vi förstås också att tro på denna hormonhypotes som just förklaring till varför vi blev feta.
Jag önskar att etablissemanget skulle vara intresserade av att undersöka hormonhypotesen med seriös forskning istället för att svamla om termodynamik som verkar vara ett helt okänt område för dem.

Varför detta inte händer har säkert orsaker som troligen har med pengar för någon att göra.
Eftersom vi människor kan allt och vet allt så tar vi inte till oss kunskap som fortfarande finns, utan istället försvinner de sista människorna som vet hur man integrerar sig i det levande landskapet. Tyvärr trängs de undan, precis som många djur gjort, in i en fientlig miljö där de sakta dör.

Odling av spannmål är det mest destruktiva som människan uppfunnit på den här planeten, och ännu mer spannmål kommer verkligen inte att rädda planeten.

Sanningen är att ettåriga monogrödor kräver att man förstör hela ekosystem. Det i sin tur ger sanningen att man inte kan leva och äta utan att döda levande varelser inte ens som vegan/vegetarian. Jordbruk har varit förödande för andra varelser som vi delar jorden med, och till slut, även för jordens livsuppehållande system.
Richard Manning säger: Jordbruk, är en årlig artificiell katastrof. 

Åkrar i Iowa kräver lika mycket energi som 4000 Nagasaki-bomber, varje år.

En hektar säd ”dricker” idag ungefär 95 liter olja förutom allt annat (vatten) som behöver drickas. Uthålligt? Knappast!

Fossila bränslen finns i både gödningsmedel och bekämpningsmedel. De behövs dessutom i de maskiner som används för att så, skörda, bearbeta och transportera spannmål.Uthålligt? Knappast!

Spannmålsberget som USA producerade hade ingen annan marknad än att låta djur äta det, trots att man känner till att idisslare inte tål spannmål. Ironiskt? Definitivt!

Konstbevattning av grödor är nästa miljökatastrof. 

Det ger den försaltning som är resultatet av att växternas rötter absorberar fukt, men eftersom för mycket salt tar död på växten tar den inte upp överskottssalt.

Problemet blir då att saltet i stället lagras i jorden och att det efter hand blir så mycket att jorden blir giftig.

Hela civilisationer har kollapsat på grund av konstbevattning, och det händer just nu i största spannmålsområdena. 

I hela världen försvinner 12 miljoner hektar åkermark varje år på grund av försaltning.(Mer människor och mindre ytor att odla på).

Projekt som till en början gör öknen grön, skapar så småningom öken igen som det verkar.

Förutom det faktum att inget som görs av fossila bränslen är hållbart,( vi kan inte odla fossila bränslen och de återskapar sig inte själva), så kommer syntetiska gödningsmedel att förstöra jorden, så småningom.

Visst kan man utfordra djur (och människor) med spannmål, men de skapades inte för den kosten.Spannmål existerade inte förrän människan domesticerade ettåriga gräs för ungefär 12000 år sedan, medan uroxen, kons vilda förfader, (och människan) fanns redan för flera miljoner år sedan.

SÅ DU ÄR MILJÖVÄN ?
VARFÖR ÄTER DU DÅ FORTFARANDE ETTÅRIGA MONOGRÖDOR ?

”Wheat Belly” är originaltiteln till denna amerikanska bok som jag hämtat en del fakta från. Hjärtläkaren William Davis introducerar begreppet som på svenska kan översättas till ”vetemage”. Kanske dröjer det inte länge förrän vi på vårt språk använder ”vetemage” lika självklart som vi använder ”ölmage”. För egentligen handlar det om samma sak. Öl är som bekant ”flytande bröd”.
Amerikaner, liksom svenskar, har under de fyrtio senaste åren blivit allt fetare, mer sjukliga och mer benägna att utveckla sjukdomar som diabetes m.fl.
William Davis har behandlat mer än 2000 patienter i riskzonen med kostråd som utesluter vete. Hans slutsats är att det inte är fettet och inte vår stillasittande livsstil som är orsaken till västvärldens fetmaepidemier, det är vetet.
Men varför kommer problemen nu? Vi har ju ätit ”vårt dagliga bröd” i tusentals år.
Jo, dagens vete är genetiskt förändrat för att ge livsmedelsproducenterna största möjliga avkastning till lägsta möjliga kostnad. Det moderna industriella vetet ger oss så höga blodsockerkickar att det skapar ett beroende likt nikotin och alkohol. GI-värdet för det nya vetet är högre än för raffinerat socker, enligt Davis.
Brödberoendet stimulerar aptiten, utlöser hungerkänslor och triggar oss att överäta.
Resultatet leder till ”vetemagar” och en rad hälsorisker, som diabetes, kroniska inflammationer och hjärt-kärlsjukdomar.
Faktum är att det vete som vi äter idag, har vi bara ätit under cirka femtio år, de övriga 9950 åren åt vi en helt annan sorts vete.
Ytterligare ett faktum är att vi människor har mer gemensamt med schimpanser än vad det gamla vetet (enkorn) har med det moderna högavkastande vetet (Triticum aestivum) som vi äter idag.
Det hybridiserade dvärgvetet som helt slagit ut ”enkorn” , har ökat avkastningen tio gånger på samma gång som bakegenskaperna har förbättrats.

Men hur den nya veteprodukten (hybridiserat dvärgvete) påverkar människans hälsa, det har alldeles glömts bort.
Vete kan vara en viktig pusselbit för att förklara alla ”moderna sjukdomar” som t.ex. kronisk IBD (Inflammatory Bowel Disease) som utvecklats till en folksjukdom de senaste 50 åren har sjufaldigats. Idag är cirka 100 000 svenskar drabbade av denna vår kroniska sjukdom som i 10 – 20 % av fallen slutar med en stomioperation (påse på magen).
Uppskattningsvis två miljoner svenskar lider av IBS (Irritable Bowel Syndrome) som är en av världens vanligaste sjukdomar, som kan ge förstoppning, diarré, besvärande gasbildning och magsmärtor. Det är dock bara en liten del som söker hjälp för problemen och får en diagnos. Även här kan vete vara en viktig bit i förklaringspusslet.
Som om inte detta smörgåsbord av proteiner/enzymer vore tillräckligt, har livsmedelsproducenterna börjat tillsätta svampenzymer som cellulaser, glykoamylaser, xylanaser och β-xylosidaser för att förbättra jäsningsprocessen och veteprodukternas konsistens.

Många bagerier tillsätter också sojamjöl i degen för att den lättare ska blanda sig och bli vitare, vilket gör att ytterligare en samling proteiner och enzymer tillkommer.

Jag tackar numer nej till de flesta sädesslag,speciellt vete.

EU har bestämt att man ska ta fram nya kostrekommendationer för sina medlemsländer. Detta ska ligga till grund för Livsmedelverkets information till skolor, barnomsorg, mödravårdscentraler och oss vanliga konsumenter, samt även för läkar- och dietistutbildningar, när det gäller kostfrågor samt gränsvärden för när kolesterolsänkande medicin bör sättas in.
Detta jobb har organisationen International Life Sciences Institute (ILSI) fått. EU betalar 126 miljoner kr. för att ILSI ska ta fram dessa nya kostråd som ska styra Europas kostpolitik de närmaste åren.
Problemet är att ILSI inte är så lämpade att utföra detta arbete, då denna organisations representanter är knutna till flera multinationella företag som tillverkar livsmedel, två av världens största sockerbolag, samt värdens största läkemedelföretag som bl.a. tillverkar kolesterolsänkande mediciner.
ILSI arbetar på uppdrag från bl.a. Pfizer och Glaxo som är två stora läkemedelsföretag, det välkända företaget Coca Cola, Kraft Foods som ägs av Philip Morris som numera ofta benämns som Altria för att vi inte ska förstå kopplingen till cigaretter, Kelloggs med sina flingor, Unilever som är värdens största livsmedelföretag och det stora sockerföretaget Südzucker. Även Mc Donalds har lyckats fått med en representant i projektet.

Hur kan EU-parlamentet betala ILSI för att ta fram kostråd, när man vet vad de representerar?? Jag vill inte tro att det fungerar på samma sätt som när läkare skriver ut kolesterolsänkande mediciner.
Läkemedelföretagen betalar gärna ut bonus och bjuder på resor till

”duktiga” läkare. Konferensresan betalas av läkemedelsföretaget och inkluderar hela läkarens familj.

Gäller samma sak för EU’s representanter att de får resor eller bonus om de fattar beslut som gynnar livsmedelindustrin eller läkemedelsföretagen?

Troligen kommer företagen som ingår i ILSI att se till att de råd som ges, ökar deras vinster ännu mer.
Läkemedelsföretaget Phizer, som är störst på kolesterolsänkande mediciner i världen,kommer det företaget att rekommendera att vi äter vildfångad fet fisk för att höja vårt "goda" kolesterol eller kommer de att sänka den rekommenderade kolesterolgränsen? 
Kommer de stora sockerbolagen och Coco Cola, som finns med i ILSI, att ge råd om att våra barn bör dricka mindre läsk och äta mindre godis för att deras celluppbyggnad störs av dagens överkonsumtion av socker och sockerersättningar?
Kommer Unilever, som tillverkar Becel, att berätta att naturligt ekologisk Bregott innehåller lika mycket omega-3 som deras egen kemiska Becel?
Ja det blir enormt spännande att se vad som händer.