Dagligen ser vi i medierna vilka framgångar det skulle vara att operera sig mot fetma. Man blir smal direkt, kan sluta med mediciner och känner sig friskare och mår bättre i största allmänhet.

Landstingspolitikerna lägger ner miljoner på ett ständigt ökande antal av dessa så kallade bypassoperationer.
Inte sällan åtföljs artiklarna av en intervju med någon, som nyligen opererats, gått ner i vikt, mår hur bra som helst och sjunger operationens lov i alla tonarter.

Men för mig som distriktsläkare på en vanlig vårdcentral finns också en annan bild. Den skiljer sig avsevärt från den mediala.
Patienterna mår dåligt och alla måste äta olika typer av ersättningsmedel som vitaminer, kalk, D-vitamin, järn och ibland näringsdrycker.

Dessa följder av operationen vill förstås de knivglada kirurgerna inte se eller ens höra talas om än mindre upplysa patienten om i förväg. Att man sedan årligen måste ta blodprover, vilket talar för att man inte är frisk, är ju också anmärkningsvärt.
Om andra mediciner man äter överhuvudtaget tas upp av kroppen vet vi ingenting. För mig är det en självklarhet att dessa stackars människor får svåra biverkningar, man kopplar ju bort vitala delar av mag-tarmkanalen. Vad som följer i framtiden vet ingen, men man kan nog ana att följderna av ett så omfattande ingrepp inte blir små.

Är det rimligt att utsätta friska unga för detta?

Så när ni läser om dessa operationer, är det viktigt att Ni känner till att de också har komplikationer och ger olika former av bristtillstånd.

För Er som står i kö för fetmaoperation är det dessutom viktigt att inte bara lyssna till operatörernas lovsånger utan förstå att informationen är ensidig och tänka efter före om det finns andra alternativ till viktnedgång.

”Okunnigheten om hjärnans signalsystem verkar vara total eftersom det genomgående är lättprodukter som rekommenderas för viktnedgång.”
”Om du söker hjälp för övervikt måste du vara beredd på att fettfobin fortfarande präglar rådgivningen inom sjukvården.

Om du funderar på magsäcksoperation – se till att ta reda på så mycket som möjligt om hur det kan komma att påverka ditt liv.
Och framför allt: Ge modellen med blodsockerkontroll och samtidiga livsstilsförändringar en rejäl chans, innan du lägger dig på operationsbordet.”

M Ingvar är framstående hjärnforskare och författare till boken ”Hjärnkoll på vikten”.

Chips, läsk och godis i tv-soffan.
Det alltmer etablerade snaskandet sker i en tid då problemen med diabetes ökar och allt fler barn blir överviktiga.
Fredagsmys kan beskrivas som en aktivitet eller en ritual där familjer och/eller vänner samlas på fredagskvällen och firar in helgen efter avslutad arbetsvecka. Vanliga ingredienser är mat som är enkel att förbereda (som räkor, tacos eller hämtmat), chips, plock-godis och läsk. Det är också vanligt att man äter i tv-soffan.
Fredagsmyset är en förhållandevis ny företeelse. Begreppet satte sig någon gång på 1990-talet och 2006 tog ordet "fredagsmys" sig in i Svenska Akademiens ordlista.
I våras publicerades den första rikstäckande, standardiserade undersökningen av övervikt bland svenska barn. Studien, som gjorts av forskare från Sahlgrenska akademin och Karolinska institutet, omfattade 4 600 barn mellan sju och nio år i 94 slumpvis utvalda skolor.
Bland dessa hade 17 procent övervikt. Tre procent vägde så mycket att de hade fetma.
Eftersom studien var den första i sitt slag finns inga jämförelsetal. 

Olyckligt och upprörande att man ska vara tvungen att ta till en massa socker och stärkelse bara för att man ska ha det mysigt, säger Andreas Eenfeld, läkare som är specialiserad på allmänmedicin och kost.
Han menar att svenska familjer utsätts för ett starkt kommersiellt tryck att köpa onyttigheter att snaska på när vi myser – och att man skulle kunna tänka annorlunda.
Just chips och läsk höjer insulinet, som hjälper oss att lagra in fett i kroppen, och kan få oss att känna oss ännu mer hungriga.
Det är dumt av föräldrarna att köpa hem sådant. Det är bättre med plockmat som nötter, oliver och ostar och att lära barnen att dricka vatten, säger Eenfeld.
Näringsfysiologen Agneta Sjöberg, som forskar vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, är av samma åsikt.
Det viktiga med fredagsmyset är ju umgänget, inte att man sitter stilla framför tv:n och äter onyttigheter. Och det finns mycket att äta som är bra för hälsan, som grönsaker med dip, säger hon.
Att vi ska sluta mysa är dock inte aktuellt. Flera etnologer hävdar att fredagsmys nu är en modern ritual, som markerar starten på helgen. Begreppet har använts flitigt i marknadsföring för mat och godis och "Vi som älskar fredagsmys" är en av de största grupperna på Facebook.

Fredrik Paulún är trendkänslig när det gäller mat och hälsa, och nu är lågkolhydratkost hetare än någonsin. Men efter att i åratal pratat om diverse mer eller mindre fantasifulla risker med LCHF vore det magstarkt att ge ut en egen bok i just ämnet LCHF.
Lösningen är smått genialisk?
En ny förkortning: LCHQ. (Low Carb High Qality)
Gissningsvis innebär det mindre kolhydrater än Paulún tidigare rekommenderat, men fortfarande råd att undvika naturligt mättat fett. Att döma av omslaget till den nya boken så blir det istället mycket fett från oliver.

Jag kanske läser den när den kommit ut.

Ät grönsaker om din kropp kan hantera kolhydrater.
Några mår toppen på extremt lite, eller noll, kolhydrater eftersom kroppen bygger glukos av aminosyrorna i proteinet.
Vill du inte äta så mycket kolhydrater eller inte kan hantera kolhydraterna på grund av beroende kan du välja tillskott av folsyra, selen och magnesium.
Magnesium som finns i nötter och folsyra som finns i mörkgröna icke uppvärmda grönsaker.

Brist på magnesium ger kramp. Ät 1 dl blandade nötter (pumpafrön om du är nötallergiker.
Brist på folsyra ökar risken för blodproppar
Selen behövs för ditt cancerskydd och för att din sköldkörtel ska fungera optimalt. En bra selenkälla är paranötter.
Ät inte fler än 3 paranötter per dag, då de i större mängd är giftiga.
Det går lika bra att välja tillskott om du vill undvika paranötter, men välj inte bort selen.
Vi tror att vågen berättar hur vi ser ut. Det gör den inte.
Den berättar bara vad du väger.Eller?

Bara för att det inte behövs träning för viktminskning så hoppar många över att träna. Rörelse behövs för stresshantering, mag- och tarmfunktionen, god sömn samt för att hålla lederna mjuka och utan värk. Rör dig efter din förmåga.
Många tror tyvärr fortfarande på kaloritänket. " En kalori är en kalori om den också kommer från smågodis".

Tränar du och förbrukar många extrakalorier så kommer kroppen att spara på sin energiförbrukning kommande vecka om du äter för lite.
Kroppen är en överlevadsmaskin. Den kommer inte gå med på något underskott. Den kommer att kompensera.
Det här är den klassiska bantarfällan.
Ät dig smal.

med tanke på mediernas beskrivning av mat med hög andel kolhydrater och lite i fett, så kan man med lätthet överleva på en diet helt utan kolhydrater. Dessutom kan man genom en diet utan kolhydrater, men med höga nivåer av proteiner och fett, minska sin riskprofil för hjärtsjukdom, blodfetter osv.

Vi har ju alla lärt oss att kolhydrater är vår bästa typ av föda, så hur är detta möjligt?

Protein är vår andra källa till glukos. Cirka 20 % av vikten av kött, fågel, fisk, ost osv. är ren protein (20 gram per 100 gram), resten är fett, vatten och andra produkter, som inte kan smältas.

Levern kan vid hjälp av hormonet glukagon mycket långsamt omvandla så mycket som 52 procent av proteinet till glukos, om blodsockret blir för lågt eller kroppens behov av aminosyrer är tillfredsställt.

Vare sig kolhydrat eller fett kan ändras till protein.

  Killingar är suveräna klättrare

”Frukt är bara sockerlösning”
Skräpmat är ett större hälsohot mot unga, menar LCHF-expert
Fem portioner grönt om dagen är åt skogen för mycket.
Och frukten kan man skippa helt och hållet.
Det anser Annika Dahlqvist, läkare och kostexpert.
Annika Dahlqvist har skrivit flera böcker om LCHF, en dietmetod som går ut på att man ska minska intaget av kolhydratrik kost och öka intaget av naturligt fett.
Hon håller inte med om att ungdomar riskerar sin hälsa om de inte får i sig fem portioner frukt och grönt varje dag, något som en engelsk studie fastställt.

 Hon tycker inte att man behöver äta frukt överhuvudtaget.
– Det innehåller ingenting av värde. Frukt är bara sockerlösning, med lite C-vitaminer i. Men det finns ju också i grönsaker, säger hon.
"Ingen nytta med fibrer"

 Enligt dietisten Marlene Olivares-Dahlby är det viktigt att äta frukt för att få i sig bland annat antioxidanter och fibrer.
– Det har aldrig bevisats att antioxidanter är bra för hälsan. Kroppen tillverkar själv de antioxidanter den behöver, menar Annika Dahlqvist.
Inte heller anser hon att vi behöver äta fibrer.
– Våra kroppar är inte gjorda för att spjälka cellulosa. Det finns ingen som helst nytta med fibrer. De bara irriterar tarmen, säger hon.
"Bara jobbigt för kroppen"

 Därför anser hon inte heller att fem portioner grönsaker dagligen är att rekommendera.
– Vi kan äta lite grönsaker en eller två gånger om dagen. Det är gott och trevligt på tallriken. Men en större mängd gör ingen nytta. Det blir bara en massa cellulosa som är jobbigt för kroppen att ta hand om, säger hon.

 Det största hotet mot ungas hälsa är därför inte bristen på frukt och grönsaker, anser hon.
– Det är skräpmaten!

Det tekniska svaret är, att kolhydrater är rader av sockermolekyler. Kolhydraterna vi äter är mest kedjor av sockermolekyler. Ju kortare kedjan är, ju sötare är smaken. Vissa kedjor är längre och mer komplicerade (därför orden enkla och komplexa kolhydrater) och har många led och även förgreningar. Men enkla eller komplexa kolhydrater är helt uppbyggda av socker.
Socker? Kan du fråga medan du håller upp en skiva fullkornsbröd. Detta är socker?
Med ett ord, ja, åtminstone när du har smält det.
Med några viktiga undantag har kolhydrater, eller livsmedel från växter såsom grönsaker, spannmål och frukt den samma effekt på blodsockret som vanligt strösocker har. Om du äter en skiva fullkornsbröd, dricker en coca-cola eller tar en full slev med potatismos, så är effekten på ditt blodsocker exakt den samma – blodsockret går upp, snabbt.
Hur kan det nu komma sig?

I verkligheten är de flesta frukt- och spannmålsprodukter vad jag föredrar att kalla snabba kolhydrater. Vår saliv och tarm innehåller enzymer, som snabbt kan klippa de långa kedjorna sönder till kortare, sötare kedjor. Vi saknar enzymer för att bryta ner vissa kolhydrater såsom cellulosa, eller ”icke-nedbrytbara fibrer”. Bortsett från det, så kan vår saliv bryta ner stärkelse till kortare kedjor så snart de kommer i kontakt.

100 % nötköttt?
Var kommer alla kolhydrater ifrån tror du?

Nä nu åker jag till fjälls och fortsätter jakten på "myrarnas guld". Där finns det kolhydrater kan jag säga.

Man har kallat det här; den stora feta lögnen.

Fett har utan någon egen skuld blivit den stora, onda demonen på den svenska dietscenen.

Det är ingen myt att kanske 30 % svenskar är överviktiga.

 Och ändå äter en del svältkost

Det är, emellertid, en myt, att folk har blivit överviktiga på grund av ohämmad fettkonsumtion.
Kroppen får fett på två sätt. Kroppen primära källa till kroppsfett är för de många inte kostens fett, utan kolhydrater, som omvandlas till blodsocker och sedan genom effekten av insulin till fett i fettcellerna.

Kom ihåg, insulin är vårt fettuppbyggande huvudhormon.

Ät en tallrik pasta. Ditt blodsocker går upp och dina insulinnivåer (om du har typ 2 diabetes eller inte har diabetes) går också upp för att kompensera ökningen i blodsockret. Allt det blodsocker som inte används direkt som energi eller blir lagrat som glykogen omvandlas till fett.

Så du kunde teoretisk få mera kroppsfett av att äta en fettfri dessert med mycket kolhydrat än av att äta en god biff marmorerad med fett.

Ganska fantastiskt att många inte känner till detta.