Det är många som talar om och bloggar om att gå ner i vikt.
Jag tänkte dra ett  ”strå till stacken”.
Det vi ofta glömmer är att för kroppen är extrakilona något bra, något kroppen gör allt för att få behålla.
Kroppen förstår inte att den kan spara för mycket och bli sjuk och dö av sviterna av sitt sparande.
Anledningen är att människan inte har någon sådan programmering.
Det har aldrig varit människans problem under vår evolution att det funnits för mycket kolhydrater tillgängliga.

Det problemet uppstod på 1900-talets mitt (och senare del), när livsmedelsindustrin upptäckte var de lättförtjänta pengarna fanns.

Dessutom har många också ofta alldeles för bråttom att gå ner i vikt  Kroppen gillar långsamhet.
Du vill gå ner i vikt? Hur har vikten kommit till?
1. Du har bantat? (jag skämtar inte)
2. Du äter för mycket och springer för lite!
Lösningen på 1, du måste skapa trygghet för din kropp som inte ska behöva känna oro för att svälten kommer. Bantning (när du äter för lite) innebär att kroppen tror att nödåren redan är här.
Du har en kropp som knappt förbränner något och som tror att den ska dö av svält och sparar allt vad den förmår.
Du ska alltså äta mer! När du kan äta mat (obs.med få kolhydrater) fyra gånger per dag, och få till det som rutin (det brukar ta några månader) så kommer du att gå ner i vikt, vilket du vill eller inte.
Lösningen på 2, kalorihypotesen har visat sig inte stämma och vara mycket vilseledande, men det du ska veta är att om du inte äter kolhydratrik mat så kommer din kropp att förbruka det du äter utan att  du springer så mycket mer. Ingenting kommer att sparas i fettdepåerna på magen.
Det som fungerar sedan i längden är den mat du kan tänka dig att äta i all framtid, så ren som möjligt och utan tillsatser och närodlat för vår miljös  skull.
Om du tar i så att det här blir en bantningsmetod (svält) då är du tillbaka på ruta ett.

Livsmedelsverket har inte lyckats komma med något enda bevis på att mättat fett är farligt för hälsan?
WHO och FAO har erkänt att dessa kostråd är felaktiga; det finns INTE några studier som har visat att mättat fett är farligt för hälsan?
Sedan kan jag läsa i Uffe Ravnskovs nya bok att, äldre människor med HÖGT kolesterol lever längst och att patienter med akut infarkt har LÄGRE kolesterol.
Där kan jag också läsa att risken att dö av en infarkt är STÖRST för dem som har LÄGST kolesterol?
Dessa fakta och många fler avslöjar att kolesterolkampanjen är den största medicinska skandalen i modern tid; ett falsarium som förvandlat miljontals av friska människor till patienter.
Hur har det gått till?
Uffe Ravnskov berättar hur forskare, avlönade av livs- och läkemedelsindustrin, har lyckats med konststycket att förvandla vitt till svart;
-genom att ignorera allt som talar emot
-genom att överdriva eller förvanska triviala forskningsresultat
-genom att citera motstridiga resultat på ett sätt som ger läsaren intryck av att de stöder hypotesen
-genom att ignorera eller förlöjliga kritiska forskare
-genom att publicera tillrättalagda resultat i de vetenskapliga tidskrifterna

Jag blir både förvånad och arg och jag ställer mig frågan; betyder ekonomisk vinning verkligen så mycket för oss människor, så att en del är beredd att offra sjuka människors hälsa och dessutom riskera sitt goda namn och rykte?

"Kognitiv dissonans” är mycket vanligt.
Det är en mänsklig egenskap och alla är vi drabbade mer eller mindre. Evolutionsmässigt så höll detta ”groupthink” ihop gruppen.
Kognitiv dissonans handlar om att du övertygar dig själv om att du har rätt, att du försöker få världen att passa din redan etablerade världsbild, istället för att passa in din världsbild i världen, vilket ju blir avsevärt mycket svårare.
Du gör det för att slippa känna olust kring de åsikter du har. Det får dig att hålla fast vid och att bilda skräddarsydda åsikter, mot bättre (inre) vetande. Det får dig att känna det som att du har rätt fast du har fel.
Detta fenomen är kost- och läkemedelsindustrin, politiker och reklambyråer väl medvetna om och de matar oss dagligen med det budskap de vill att vi skall se, höra, tänka och känna. Margarinreklam är ett typexempel.
Margarinreklamen rullar t.ex. på i tv-rutan varje kväll. Det är mindre viktigt om det är sant så länge bluffen går hem.
Gamla etablerade varumärken och uppfattningar har här en klar fördel i kampen om väljarnas och konsumenternas gunst just på grund av Pinoccioeffekten och på grund av att de ofta har mutat in de mest slagkraftiga värdebegreppen som vi gärna associerar oss till. Vem ställer inte upp på jämlikhet, solidaritet och rättvisa? Och vetenskap, beprövad erfarenhet, forskning, evidens och hälsa.
Även om meningsmotståndare när det gäller kostråd själva inte har ett uns av evidens kräver de kliniska studier och långvariga uppföljningar innan de kan tänka sig att revidera sin egen uppfattning. Det kan de göra eftersom de sitter högt upp i en herrelös hierarki, där kontroll och styrning brister. En maktfråga.
Att vi skall visa omtanke och solidaritet mot de som råkar illa ut är en självklarhet, det ligger i våra gener, och det behöver du inte välja mellan.
Många av oss har under årtionden blivit lurad av både politiker och t.ex. livsmedelsindustrin. Vi har helt enkelt inte haft lust, tid eller ork att syna deras kort. Man behöver dock inte alltid göra hela jobbet själv, ibland räcker det att hitta de som redan gjort det åt dig eller som gör jobbet år dig.
Självklart finns det många professionella och kunniga med ärligt uppsåt (det vet vi av erfarenhet). Det svåra är att skilja ut dem från mängden, när alla säger samma saker.
Ett gott råd är att skaffa sig en egen uppfattning baserad på fakta och erfarenheter och att ständigt ompröva och kanske omvärdera sin uppfattning. Känn efter om det verkligen stämmer med dina grundvärderingar. Gå inte på gamla meriter eller gammal vana! Vi lever i en föränderlig värld och det som var rätt igår kan vara fel idag, eller tvärtom.
                                         

Den äldsta person man vet om var drygt 200 år. 1967 kom en film om detta som heter ”Shangri-La”.
I östra Pakistan finns ett folk som kallas Hunsa-folket, kända för att leva länge och ha en mycket god hälsa.
I västra Ryssland finns georgierna och även armenierna som blivit kända genom marknadsföring av yoghurt, de och Hunsa-folket sägs bli upp emot 120-140 år.
Jag minns från TV, en gammal dam på 136 år som satt i en gungstol med en cigarr i handen och ett glas vodka i den andra. Hon var inte på något ålderdomshem och hon njöt av livet och kunde klara sig själv
Jag minns också en gammal man som plockade teblad upp vid trädgränsen i Kaukasiens berg i Armenien. Han lyssnade på en transistorradio, var 163 år gammal och enligt dop- och födelseregister den då äldste levande människan.
I Ecuador finns ett folk Wilcobamba-indianerna i Anderna, och vid Titicacasjön i Peru lever ett annat indianfolk och de anses kunna bli 130-140 år gamla.
I Nigeria hade en hövding som i en ålder av 126 år fortfarande alla sina tänder kvar och en av hans hustrur betonade att han hade alla andra funktioner i behåll också :-).
En annan man från Syrien, 133 år gammal, dog 1993 och han kom in i Guinness rekordbok, dock inte för han var så gammal utan, för att han blev far nio gånger efter 80 års ålder. Han blev far när han var över 100 år.
I maj 1999 dog den då äldsta personen i USA, Margaret Skeet 115 år gammal, från komplikationer av ett fall.
Hon dog alltså av näringsbrist då hon led av osteoporos (benskörhet) Hon dog av kalkbrist. Hon hade inget hjärtfel, ingen diabetes, ingen cancer, eller andra problem. Men hon hade inte tillräckligt med kalcium i kroppen.
I november 1993 kom tre par ut ur sin konstgjorda ”Dome” i Arizona, där de vistats under två år. De hade ätit den perfekta maten, återanvänt luften, odlat sin egen föda hade rent vatten och giftfri mat. När de kom ut undersöktes de av gerontologer från University of Los Angeles och University of California. När alla data matats in i de medicinskt programmerade datorerna, kom man fram till att de utan vidare kunnat leva tills de blev 160 år om de fortsatt leva på detta sätt.

Om odlarens jordar är väl mineraliserade, så är gröna bladgrönsaker, frön, nötter och mandlar bra källor till magnesium.
Vissa vilda växter utmärker sig verkligen som magnesiumkällor som exempelvis nässlor (860 mg per 100 gram) och våtarv (529 mg per 100 gram), de bidrar till näring både för människor och för boskap till stor del på grund av deras höga mineralinnehåll.
Brunalg från havet, innehåller väldigt höga nivåer av magnesium, liksom de flesta havsväxter. De badar ju ständigt i en lösning vars tredje vanligaste mineral är magnesium.
Äkta, oraffinerat havssalt är en mycket bra källa till magnesium, tillsammans med dess övriga spårämnen.
Att använda köttbensbuljong dagligen är en annan utmärkt källa till mineraler inkluderande magnesium, och i en mycket lättsmält form.
Det går inte att ignorera den nedåtgående magnesiumhalten i livsmedel eller i mejeriprodukter vid analyser av sjukdomar i stora populationer.
Förespråkare för vegetabiliska fetter tenderar att skylla på den skenande förekomsten av hjärtsjukdomar bland finländarna på deras höga intag av mejeriprodukter.
Men enligt Dr Mildred Seelig, New York University Medical Center, ”I Finland, som har en mycket hög dödligheten i IHD (ischemisk hjärtsjukdom), finns det ett tydligt samband med hjärtsjukdom och mängden magnesium i jorden . I östra och norra Finland, där jordinnehållet är ungefär en tredjedel av den som finns i sydvästra Finland, är dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom dubbelt så hög som den är i sydvästra Finland. ”
Av Ho och Khun undersökta faktorer som kan vara bidragande både till den ökande förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar i Europa, och med fallande nivåer av magnesium både i marken och i livsmedel.

De kommenterade ”att i Finland, som har den högsta kardiovaskulära dödligheten i Europa, har utbudet av magnesium i kosten minskat år 1963 till en tredjedel av det vanliga intaget 1911.

Men när samma experter som uppmanar oss att basera kosten på kolhydrater och vegetabiliska oljor, säger att vi får i oss tillräckligt med vitaminer och mineraler om vi äter deras rekommenderade kost. Då drar i alla fall jag öronen åt mig.

Det här är mineralen som vi inte kan leva utan.
Magnesium är en alkalisk metall, det åttonde mest förekommande mineralet i jordskorpan.

Magnesium står för gnistan som tänder alla metabola funktioner som berör skapandet av energi och av dess transport och för bildandet av proteiner, för nukleinsyrorna som utgör livets kemi RNA och DNA, i alla kända levande organismer.
Magnesium är ett livsviktigt element för både djur och växter. Det är delaktig i hundratals enzymatiska reaktioner och påverkar praktiskt taget alla aspekter i allt levande.
Varenda cell i kroppen kräver rätt mängd magnesium för att fungera, annars går de under.
Den mjukvävnad som innehåller den högsta koncentrationen av magnesium i kroppen är hjärnan och hjärtat.

Det är två organ som skapar en stor mängd elektrisk aktivitet, och som kan vara särskilt sårbara för magnesiumbrist.
Magnesium är viktig för många kroppsfunktioner.

Brist på magnesium är så intimt involverad med sjuklighet, att man talar om magnesiummiraklet, för dess förmåga att bota eller lindra sjukdomar.
Magnesiumbrist är endemisk.
Tyvärr är det svårt att förse våra kroppar med tillräckligt med magnesium, även med en bra fullvärdig kost.
Moderna jordbruksmetoder använder generellt NPK-gödsel (kväve,fosfor och kalium).
Både kalium och fosfor fungerar som antagonister till magnesium i jorden, vilket utarmar innehållet av mineralet i jorden. 

I kalkrika jordar skapas en relativ magnesiumbrist (det magnesium som finns är bundet och därför oåtkomligt för grödan).

På sand- eller lerhaltig jord som är svagt sura, är det oftast brist på magnesium därför att det läcker ut från jorden och således inte heller där blir tillgängligt. Detta läckage förekommer också som svar på surt regn.
Magnesium är i själva verket ett av de mest utarmade mineralerna inom jordbruket.
För att ytterligare förvärra saken, så introduceras ständigt nya hybrider av grödor som har utvecklats för att anpassas till magnesium-utarmade jordar.

Mineralutarmningen är ett allvarligt hot mot oss människor.

Att ett företag som Oriflame utnyttjar föräldrars oro och okunskap är kanske inte så konstigt men när nio läkare, professorer och forskare utnyttjar samma oro hos

 föräldrar för att tjäna en hacka då blir jag arg.

                    
Enligt Oriflame och de nio läkarna ska barn kontinuerligt äta kosttillskott för att må bra. Särskilt viktigt är det att äta Oriflames produkter.
En av alla dessa nio läkare, Tor Lindberg, har dock valt att ta avstånd från sina uttalande i Oriflames reklam. Ett hedervärt ställningstagande.

                    
En annan charlatan är Professor Charlotte Erlansson-Albertson som alltid får plats med sina åsikter i massmedia. Hon och hennes man har tagit fram ett bantningspiller som tydligen ska öka mättnadskänslan. Professor Erlansson-Albertson varnar ständigt för LCHF och bereds t.o.m. plats i Läkartidningen med vilda påståenden som saknar förankring i verkligheten (borde inte Läkartidningen vårda sitt varumärke bättre än så).

En artikel som mindre nogräknade medlöpare gärna refererar till, i brist på annat.
Vi, ett antal tusen människor som blivit friska, förvånas över hennes rädsla för LCHF.

Vill hon möjligen inte att folk ska bli friska?

"Det är så roligt, för det här innebär att det är någonting som vi inte förstår. Det är något i våra teorier som är fel”. Professorn i andra änden av telefonlinjen låter uppenbart glad när han erkänner sin brist på förståelse.

Jag har under ett par år ägnat mig åt en helt annan sak: nämligen att försöka förstå den infekterade kostdebatten i Sverige.

En kvinna med typ 2-diabetes berättade för mig om miraklet i sitt liv.

När hon la om till en extrem lågkolhydratdiet, och började äta mer fett, kunde hon på två dagar lägga bort sina insulinsprutor. Blodsockret blev lågt och jämnt. Sedan rasade hon i vikt, över 40 kg på två år.

När jag pratade med kvinnan, våren 2009, hade hon inte längre några spår av sjukdomen kvar i sitt blod. Hon var helt symptomfri och hade perfekta blodfetter.

Men på löpsedlar ropade läkare och forskare ut sina varningar i feta rubriker: Fettdieten slammar igen dina blodkärl. Fettdoktorns diet ger hjärtinfarkt!

I maj 2010 förklarade Statens bredning för medicinsk utvärdering (SBU) i rapporten "Mat vid diabetes" att de traditionella råden om lågfettkost har en dålig effekt vid diabetes och att extrema lågkolhydratdieter, den form av diet som kvinnan åt, aldrig har utvärderats i studier av hög vetenskaplig kvalitet.

Kvinnans berättelse är en pusselbit som inte passar in i dagens teorier; en felande länk som visar att teorierna har svagheter.

Men det jag möter från många forskare och läkare är ett fullständigt ointresse.

 En forskare menar att kvinnan är ett undantag, en person som man inte ska fästa någon vikt vid.

En annan tror inte på kvinnans värden. Hon tror att det är lögn.

En av Sveriges ledande diabetesexperter uttalar sig i Expressen om lågkolhydratdieter: ”Det här är en bantningsmetod och ingen diabeteskost. Man kan inte äta sig frisk med det här”.

SBU:s rapport "Mat vid diabetes" är vid det laget över två år gammal och alla svenska endokrinologer borde vara uppdaterade: det finns ingen vetenskaplig grund för att varna diabetiker för lågkolhydratdieter.

Diabetesexperten uttrycker egentligen inget annat än en åsikt och slirar därmed långt utanför de vetenskapliga hjulspåren.

 Hon som det berättas om är ingalunda ett undantag. Idag finns hundratals diabetiker(troligen många fler) i Sverige som har gjort samma resa som den beskrivna. (jag är en av dem).

Livsmedelsverkets matvanestudie visar att svenskarna inte äter tillräckligt bra ur ett folkhälsoperspektiv.
Det här är deras egen bedömning, som nästan ingen annan håller med om längre!! Vad som är bra för folkhälsan blir allt fler oense med Livsmedelsverket om.
Bröd bidrar till det största intaget av fibrer. Svensken skulle enkelt kunna öka intaget av fibrer genom att äta mer fullkornsbröd och samtidigt få i sig viktiga vitaminer och mineraler(?). Samtidigt visar en ny undersökning att 23 procent av svenskarna tror att man blir tjock av att äta bröd (vilket visar sig vara ett rätt antagande).
Den återkommande studien Riksmaten visar att brödkonsumtionen inte har förändrats sedan tidigare undersökningar och vi äter fortfarande för lite fibrer och fullkorn. Fibrerna i maten påverkar vårt hälsotillstånd på flera olika sätt. Vissa fibrer kan bidra till minskad risk för hjärtkärlsjukdom(?) och tjocktarmscancer(?). Ett enkelt sätt att få i sig fler kostfibrer är att äta bröd till varje måltid, säger Catarina Bennetoft.
Det betyder att 23 % av oss har fattat vad som är bra att äta och vad som är mindre bra. Imponerande, det är bättre än vad jag förväntat mig.!!
Enligt Riksmaten äter 9 av 10 för lite fullkorn och 7 av 10 för lite fibrer. Genom att äta mer bröd kan vi på ett enkelt och gott sätt tillgodo göra oss de av Livsmedelsverket rekommenderade mängderna fullkorn och kostfibrer och på så sätt få en bättre hälsa.
Det har inte visats någonstans att fullkorn och fibrer gör vår hälsa bättre. Däremot så har fullkorn och fibrer förknippats med cancer. Inget blir mer sant för att felaktigheter upprepas i oändlighet!!
United Minds färska undersökning bland 1023 svenskar visar att speciellt unga behöver äta mer bröd(?).
I åldersgruppen 18-25 år äter bara 37 procent bröd varje dag.
Det kanske är en bra inställning till bröd eftersom ingen har visat varför det skulle vara så viktigt att äta bröd. Många tål ju inte ens dagens bröd!! Vete har t.ex. högre GI än raffinerat socker.
Bröd är mycket viktigare för hälsan än vad många tror, det ger oss energi, fibrer, viktiga mineraler och vitaminer(?). Brödet innehåller en rad näringsämnen(?) som är betydelsefulla för vårt välbefinnande och är även en viktig källa till järn. Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mer fullkorn. Och bröd är enligt Riksmaten den viktigaste källan till just fullkorn, säger Catarina Bennetoft, talesperson och brödexpert på Brödinstitutet.
Nä, om man får berätta själv så verkar det inte finnas någon hejd på hur bra det är med bröd tydligen.
Men sanningen är att det finns betydligt mer näringsämnen och vitaminer i kött, fläsk, fisk och ovanjordgrönsaker!!
Undersökningen om kostvanor och brödkonsumtion visar att kvinnor i högre utsträckning väljer bort bröd. Bland de kvinnor som väljer bort bröd är det 52 procent som gör det för att de anser att det är onyttigt. Kvinnor äter också mindre bröd än män.
Bland männen är det vanligast att äta 3-5 brödskivor om dagen jämfört med kvinnor där en knapp majoritet äter 1-2 skivor bröd om dagen.
Det visar sig att kvinnor ofta är mer pålästa och därmed äter bättre och förståndigare än många män!!

Öl brukar kallas för flytande bröd, vilket är en bra bild.

Det kan ju vara så att du inte vill ta till dig den kunskapen av känslomässiga skäl och inte anser dig berörd av detta.
Du kanske vill ha en personlig lösning för att rädda planeten och du ska få tre av de effektivaste åtgärderna som du kan göra.
Skaffa inte barn är den första och det största livsstilsvalet du kan göra för planeten.
Tänk på att det redan finns några miljarder människor som inte jorden kan försörja. Det här är svårt att säga för mig som verkligen älskar barn och gärna ser barn och barnbarn omkring mig.
Javisst, det är sorgligt, men det vi människor gör mot planeten, slutskedet av tiotusen år av mänsklig påverkan, är ännu sorgligare.
Isbjörnens ungar svälter ihjäl på den krympande isen. Det finns otaliga andra exempel.
Det är 130 miljoner år av evolution som vi har raderat från planeten. Vi måste ställa vår personliga längtan mot skadan vi gör mot vår planet, och den skadan måste bli verklig för allihop.
Det är förvisso svårt att göra detta när våra omedelbara behov hela tiden tillgodoses. Alla lampor lyser och våra förråd är fulla.
Den andra åtgärden du kan göra är att inte åka bil.
Tyvärr är hela den uppbyggda miljön ordnad efter kravet på bil, ett krav som går rakt emot det mänskliga samhällets behov.
Vi använder mer fossila bränslen för att vi dels är fixerade vid våra individuella rättigheter, och dels för att vi låtit våra förorter med stora avstånd mellan hem, arbete och mat bli ett dominerande livsmönster.
Detta mönster med de enorma investeringarna i infrastruktur, kommer att kollapsa när oljan tar slut eller blir för dyr.
Den tredje åtgärden du kan göra är att odla din egen mat.
Alla mil som varje tugga du tar transporteras måste minska till gångavstånd innan oljan tar slut och temperaturen stiger ytterligare. Om du har en trädgård så är det jättebra. Försök annars att skaffa en kolonilott på gångavstånd hemifrån.
När vi är tillräckligt hungriga så byter vi ut våra hundar och katter mot grisar och höns och din gräsmatta bestående av steril monogröda blir en villervalla av mat.
Vi måste lära oss om kväve och jord, djur och växter. Alternativet är att du till slut bara har dött damm kvar.
Lär dig själv, dina grannar och dina vänner. Det kanske är lite nervöst i början men allt fungerar säkerligen efter lite tid.
Så länge vi tror att de ettåriga grödorna och en växtbaserad kost ska rädda världen så är vi ändå i behov av att lära känna den och oss själva bättre.