Ris, vete osv.(ettåriga grödor) som vegetarianer vill att alla ska äta, är så törstiga att de dricker hela floder. Länder som är beroende av "gröna revolutionens grödor" har en vattenkonsumtion som är flera gånger större än hela Europas. Per capita använder Pakistan fem gånger mer vatten jämfört med Irland.

Gula floden börjar i Tibets platåer i ett område som kallas "de tusen sjöarnas land". Över hälften av dessa sjöar är ett minne blott efter att de har använts till bevattna sädesfält längre ner.

Vi lever verkligen farligt om vi tror att vegetabilier är en lösning i framtiden.

Förslag till rubrik i tidningen:

"Bördiga betesmarker med perenna gräs dog och därför tvingades man flytta 20 000 nötkreatur. Fåndsten av fisk föll med 90 %. Allt detta för risfältens skull. Jordbruket har utplånat allt i sin väg, även människorna".

Med tanke på att det här är Afrika hade de förmodligen tidigare haft ett sådant uthålligt levnadsmönster i runt fyra miljoner år.

Logonfloden i Kamerun får sitt vatten från regnskogen i Kongo. Floden och flodslätten har varit levebröd för jägare och fiskare i tusentals år.

Fulani som är världens största nomadiska befolkning har använt området i många hundra år.

Så kom ett statsägt risföretag och dämde upp floden och använde vattnet för att bevattna risfälten. En damm och 60 mils fördämningar har förstört hela det artrika ekosystemet.

Vi är inte speciellt rädda om vår enda planet !!

Just nu tillhandahåller fossilt bränsle det kväve som behövs för att odla i hela världen. Syntetiskt gödningsmedel är det som skapade "den gröna revolutionen", med dess 250 %-iga odlingsökning.

Förutom det faktum att inget som görs av fossila bränslen är hållbart så kommer syntetiska gödningsmedel att förstöra jordmånen.

Det finns anledning till oro. Inte för egen del men för kommande generationer.

En matsked jord innehåller mer än en miljon levande organismer och var och en av dem äter.

Jord är inte bara smuts, en enda kvadratmeter matjord kan innehålla tusen djurarter. De djurarterna kan vara 120 miljoner nematoder, 100 000 kvalster, 45 000 hoppstjärtar, 20 000 enchytraeider och 10 000 molusker.

Ekosystemets mindre kända innevånare. Trots att de är små så är de enormt viktiga för oss !!

Det finns inga söta äpplen naturligt i vår natur. Äpplen började som Malus sieversii i de Kazakstanska bergen och var då beska.

Äpplen har sedan domesticerats. Det stämmer på de flesta andra inhemska frukter också. Deras stamfäders frukter var nära nog oätliga för människan.

"Fruktträdet ger mig mat och jag lämnar tillbaka fröerna till naturen så att andra träd kan växa", har någon berömd vegan sagt. Men inga fruktodlare sätter fröer utan alla fruktträd är ympade, de får inte gro av sig själva. Frukterna från de träd som frösatts skulle nästan utan undantag smaka illa.

Det finns kunskapsbrister i veganrörelsen !!

En bonde i Ghana kunde tidigare försörja sig på att odla ris. Det fanns t.o.m. ett överskott att exportera. Idag importerar de ris. Varför ? Jo det är billigare !!

Även om det kostar risproducenten i ett industriland mycket mer att prodcera så betalar regeringen honom för att odla så att han kan sälja billigare än bonden i Ghana. Bonden i Ghana kan inte försörja sin familj längre.

Nog är det lite sjukt tycker jag !!

Världens befolkning förväntas nå 8,9 miljarder år 2050. Fram till 2050 har vi människor fiskat ur havet, vi har odlat monogrödor (vete, majs och soja) så att all matjord förvandlats till damm. Grundvattennivåerna är så djupt att vi inte kan nå ner.

Vad händer sen ???

Jag har haft några underbara dagar i fjällen i goda vänners lag. Utflykt på fjällsjöar varje dag. Tyvärr inte så mycket fisk. Men jag står ut med detta i sånt här väder. Några dagar var vi högt upp dit vi var på väg när bilden togs.

Det mobila bredbandet fungerade tyvärr inte.

Tesen “en kalori är en kalori” strider mot energilagarna!

 Det påstås ofta, både i vetenskapliga sammanhang och i offentlig debatt, att det ur viktsynpunkt inte har någon betydelse vilken mat man äter, utan att det är bara den mängd energi man stoppar i sig, som avgör om man går upp eller ned i vikt.

Stephan Rössner, professor vid överviktskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset framhåller t.ex. att man lika bra kan hålla vikten genom att äta hallonbåtar, som genom att äta mat. Enligt honom är det den mängd energi man tar in som är avgörande, inte vad man äter.

Enligt det synsättet ger det samma påverkan på vikten om man äter 2 000 kcal hallonbåtar som om man äter 2 000 kcal fett.

Dessa påståenden görs ofta med hänvisning till energilagarna och man påstår att det inte går att få några metabola fördelar genom att äta en viss mat, att det skulle strida mot energilagarna.

Naturligtvis gäller termodynamikens första lag, som säger att energin bevaras, men när det gäller biologiska system, som människokroppen, räcker det inte med termodynamikens första lag.

Man måste också ta hänsyn till termodynamikens andra lag, som hanterar det faktum att inget system är hundraprocentigt effektivt. Företrädarna för tesen "en kalori är en kalori" menar att kroppen hanterar alla kalorierna lika, med samma effektivitet, oavsett källa.

I Rössners fall heter det att det går lika bra att banta på hallonbåtar som på riktig mat. Han menar alltså att kroppen hanterar kalorierna i hallonbåtar med samma effektivitet som kalorierna i vanlig mat.

Uttrycket "en kalori är en kalori" påstår alltså att det inte finns några metabola fördelar för den som vill gå ned i vikt om man väljer lämplig föda, utan man kan i princip gå ned lika lätt oavsett vad man äter.



Men vi vet att fett, proteiner och kolhydrater har olika metaboliseringsvägar, ingår i skilda processer, som naturligtvis inte alla opererar med samma effektivitet. Alltså har det betydelse vad vi stoppar i oss.

Genom att olika födoämnen omsätts i kroppen på olika sätt, går att finna metabola fördelar, genom att man väljer mat som inte bara används till energi, utan också till att bygga upp kroppen och som därför ger mindre mängd användbar energi i slutänden.

Den födan skall vara låg på kolhydrater och hög på fett och med tillräckligt protein.

Kolhydrater är för kroppen bara tom energi och kan användas bara till bränsle.

Inga kolhydrater används som byggstenar i kroppen, på det sätt som fetter och proteiner gör. (Dessutom har ju kolhydraterna den otrevliga funktionen att det höjer insulinnivåerna, sätter hormonsystemet i obalans och påverkar vår aptitreglering, så att vi lätt överäter.)

Eftersom fett och protein används till annat än bara energi (i motsats till kolhydrater) är det fördelaktigt att äta fett och protein, när man vill gå ned i vikt.

Detta är särskilt viktigt för mycket överviktiga människor, som inte kan motionera i nämnvärd omfattning och som därför inte kan genomföra en energistyrd viktminskning.

Dessutom sätter denna föda homonsystemet i balans. Homonsystemet kommer i obalans om man äter mycket kolhydrater, vilket medför att superhormonet insulin utsöndras i stor mängd, vilket i sin tur påverkar andra hormoner.

När insulinnivåerna sjunker, utsöndras istället fettförbränningshormonet glukagon, fettförbränningen går i gång och vikt- och hälsoresan kan börja!

Här nedan finns några vetenskapliga rapporter

http://www.nutritionj.com/content/3/1/9

http://www.nutritionandmetabolism.com/content/1/1/15

På Regina Wilshires blogg redovisas en undersökning som helt slår undan benen på tesen “en kalori är en kalori”:

http://weightoftheevidence.blogspot.com/2006/02/blast-from-past.html

Studien är dubbelt intressant, därför att den gjordes 1971, innan Atkinsdieten blev populär och innan McGovernrapportens katastrofala råd om en fettsnål högkolhydratkost slagit igenom.