Tesen “en kalori är en kalori” strider mot energilagarna!
Det påstås ofta, både i vetenskapliga sammanhang och i offentlig debatt, att det ur viktsynpunkt inte har någon betydelse vilken mat man äter, utan att det är bara den mängd energi man stoppar i sig, som avgör om man går upp eller ned i vikt.
Stephan Rössner, professor vid överviktskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset framhåller t.ex. att man lika bra kan hålla vikten genom att äta hallonbåtar, som genom att äta mat. Enligt honom är det den mängd energi man tar in som är avgörande, inte vad man äter.
Enligt det synsättet ger det samma påverkan på vikten om man äter 2 000 kcal hallonbåtar som om man äter 2 000 kcal fett.
Dessa påståenden görs ofta med hänvisning till energilagarna och man påstår att det inte går att få några metabola fördelar genom att äta en viss mat, att det skulle strida mot energilagarna.
Naturligtvis gäller termodynamikens första lag, som säger att energin bevaras, men när det gäller biologiska system, som människokroppen, räcker det inte med termodynamikens första lag.
Man måste också ta hänsyn till termodynamikens andra lag, som hanterar det faktum att inget system är hundraprocentigt effektivt. Företrädarna för tesen "en kalori är en kalori" menar att kroppen hanterar alla kalorierna lika, med samma effektivitet, oavsett källa.
I Rössners fall heter det att det går lika bra att banta på hallonbåtar som på riktig mat. Han menar alltså att kroppen hanterar kalorierna i hallonbåtar med samma effektivitet som kalorierna i vanlig mat.
Uttrycket "en kalori är en kalori" påstår alltså att det inte finns några metabola fördelar för den som vill gå ned i vikt om man väljer lämplig föda, utan man kan i princip gå ned lika lätt oavsett vad man äter.
Men vi vet att fett, proteiner och kolhydrater har olika metaboliseringsvägar, ingår i skilda processer, som naturligtvis inte alla opererar med samma effektivitet. Alltså har det betydelse vad vi stoppar i oss.
Genom att olika födoämnen omsätts i kroppen på olika sätt, går att finna metabola fördelar, genom att man väljer mat som inte bara används till energi, utan också till att bygga upp kroppen och som därför ger mindre mängd användbar energi i slutänden.
Den födan skall vara låg på kolhydrater och hög på fett och med tillräckligt protein.
Kolhydrater är för kroppen bara tom energi och kan användas bara till bränsle.
Inga kolhydrater används som byggstenar i kroppen, på det sätt som fetter och proteiner gör. (Dessutom har ju kolhydraterna den otrevliga funktionen att det höjer insulinnivåerna, sätter hormonsystemet i obalans och påverkar vår aptitreglering, så att vi lätt överäter.)
Eftersom fett och protein används till annat än bara energi (i motsats till kolhydrater) är det fördelaktigt att äta fett och protein, när man vill gå ned i vikt.
Detta är särskilt viktigt för mycket överviktiga människor, som inte kan motionera i nämnvärd omfattning och som därför inte kan genomföra en energistyrd viktminskning.
Dessutom sätter denna föda homonsystemet i balans. Homonsystemet kommer i obalans om man äter mycket kolhydrater, vilket medför att superhormonet insulin utsöndras i stor mängd, vilket i sin tur påverkar andra hormoner.
När insulinnivåerna sjunker, utsöndras istället fettförbränningshormonet glukagon, fettförbränningen går i gång och vikt- och hälsoresan kan börja!
Här nedan finns några vetenskapliga rapporter
http://www.nutritionj.com/content/3/1/9
http://www.nutritionandmetabolism.com/content/1/1/15
På Regina Wilshires blogg redovisas en undersökning som helt slår undan benen på tesen “en kalori är en kalori”:
http://weightoftheevidence.blogspot.com/2006/02/blast-from-past.html
Studien är dubbelt intressant, därför att den gjordes 1971, innan Atkinsdieten blev populär och innan McGovernrapportens katastrofala råd om en fettsnål högkolhydratkost slagit igenom.