Boken skriven av Gary Taubes sätter fokus på många viktiga sanningar som är omvälvande för nutritionisterna på Livsmedelsverket som uppenbarligen inte har läst den.
Taubes har källhänvisningar i sin bok, alla hans påståenden är belagda i en annan av hans böcker ” Good Calories, Bad Calories”(tyvärrr inte översatt, men där hittas aktuell forskning).
Hans slutsatser i boken kan sammanfattas så att allt baseras på befintlig kunskap:
Fett från födoämnen, mättat eller inte, orsakar inte fetma, hjärtsjukdom eller någon annan kronisk civilisationssjukdom.
Problemet är kolhydrater i födan, deras effekt på insulinutsöndring och därmed den hormonella regleringen av homeostasen, hela den hormonella sammansättningen och samverkan i den mänskliga kroppen. Ju mer lättsmälta och raffinerade kolhydraterna är, desto större påverkan på vår hälsa, vikt och välmående.
Socker, specifikt majssirap, är speciellt skadliga, troligtvis beroende på att kombinationen fruktos och glukos tillsammans höjer insulinnivån samtidigt som levern överbelastas med kolhydrater.
Genom sin direkta effekt på insulin och blodsocker är raffinerade kolhydrater, stärkelse och socker födoämnesorsaken till cancer, Alzheimers sjukdom och andra kroniska civilisationssjukdomar.
Fetma är en sjukdom med för mycket fettuppbyggnad, och som inte beror på att man äter för mycket eller rör sig för litet.
Att äta för mycket kalorier är inte orsaken till att vi blir fetare, inte mer orsak än att hormoner får ett barn att bli längre eller kortare. Att göra av med mer energi än vi äter leder inte till långsiktig viktförlust; det leder till svält.
Fettökning och fetma beror på en obalans i hormonell reglering av fettvävnad och fettmetabolism.
Insulin är den primära regulatorn av fettlagring. När insulinnivåer är förhöjda, antingen kroniskt eller efter en måltid, lagrar vi fett i vår fettvävnad.
När insulinnivån faller frigör vi fett från vår fettvävnad och använder fettet som bränsle.
Genom att stimulera insulinutsöndring gör kolhydrater oss överviktiga och slutligen feta.
Genom att öka fettlagringen ökar kolhydrater också på hungerkänslorna och minskar den mängd energi vi använder i ämnesomsättning och vid fysisk aktivitet.
Allt detta är kända kunskaper, befintliga kunskaper baserade på befintlig vetenskaplig litteratur.
Kunskapen finns mitt framför ögonen på oss om vi bara bekvämar oss att öppna våra ögon och tro på vad vi ser.

Texten här ovanför är ett sammandrag av en alldeles underbart skriven  bok.

Myt nummer 1: Tillsatserna är ofarliga 

Expertutlåtanden om kemiska tillsatser urartar ofta i ett cyniskt ordkrig om hur ofarliga de syntetiska ämnena är, särskilt jämfört med naturliga gifter eller andra faror, t ex bilåkning eller flygresor. Att jämföra helt orelaterade risker är ett knep som lärs ut av konsulter. Riskanalys som begrepp har fått stor spridning inom livsmedelsindustrin.Från konsumenthåll arbetas för att försiktighetsprincipen ska accepteras internationellt som en del av riskanalysen.

Myt nummer 2: Tillsatserna är noga testade

Kemiska tillsatser är i allmänhet farliga. Genom djurförsök ges t ex möss höga doser för att utröna den dödliga dosen på 50% av försöksdjuren. Denna dos kallas i branschen LD50 (Lethal Dose 50). Kritik har riktats mot LD50-metoden, bland annat för att den inte ger information om korsreaktioner, hur olika tillsatser samverkar, eller hur barn och andra grupper kan drabbas. Trots detta beslutar forskare vid internationella expertmöten vilken mängd som ska kunna anses vara säker vid normal användning?! Expertmöten sker både i EUs regi och i en FN-kommitté under Codex Alimentarius som kallas JECFA (Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives). Forskningen som ligger till grund för besluten görs dock av företagen själva. Det kan vara mycket svårt att avgöra om djurstudierna är trovärdiga eller ej. Frågan om tillsatser är ofarliga eller inte blir en återvändsgränd om man vill ta reda på fakta eftersom olika studier kan visa på helt olika resultat.

Myt nummer 3: Tillsatserna behövs

Många ingredienser och tillsatser är inte nödvändiga. I korv tillsätts vattenbindande fibrer för att produkten ska bli billigare. Bröd innehåller ofta extra gluten som också ger ökad volym med mindre mängd riktigt mjöl. För att brödet ska ”kännas” som bröd tillsätts dessutom amylas och konsistensgivare. På detta sätt blir varorna prismässigt intressanta. Producenterna kan ta marknadsandelar från sina konkurrenter. Det är inte med omtanke om oss som ska betala maten och äta den. Många har helt slutat med kött eftersom det är så svårt att hitta rena råvaror som inte behandlats på olika sätt. I kött hittar man rester av allt från antibiotika till bly, kadmium, PCB och DDT. Även om svensk mat ligger bra till så visar alla undersökningar att det finns mer giftrester i importerat kött. Nya Zealand motsatte sig nyligen hårda internationella Codexregler för rester av DDT i fårkött. EU ville bara acceptera 1 mg per kg medan Nya Zealand ansåg att 5 mg borde vara acceptabelt för att rädda deras fårköttexport.

Jag fick en annan syn på kemiföretagens verksamhet efter att ha tittat på "Underkastelsen", ta en titt på den här länken.Mycket sevärd film.

http://www.underkastelsen.se/

Naturligvis skrivet med mycket humor och värme. Riktigt roligt, jag kan känna igen en del av frågorna men också svaren.

Det kan aldrig vara nyttigt att äta så där mycket fett. Tänker du inte på kolesterolet?
Svarsalternativt: Snällt
Det är jättegulligt att du bryr dig om mig. Om du vill kan du få låna lite böcker om det så att du slipper oroa dig. (här ler du rart och lägger huvudet på sned)

Du jag har läst att man blir dum i huvudet av att äta så där, hjärnan måste ha socker för att kunna fungera.
Svarsalternativt: Snällt
Du menar väl, att hjärnan behöver glukos? Kära du vill du låna några böcker så du kan skilja på begreppen? Eftersom detta är det snälla alternativet är det mycket viktigt att denna mening uttalas på exakt rätt sätt… alltså utan spydigheter… har du svårt, öva gärna hemma framför spegeln.

Äh när ska du lägga av med det där tramset?

Svarsalternativt: Snällt
Jag är väldigt ledsen men jag mår så himla bra på det så jag kör nog på ett bra tag till… kanske resten av livet. Ja är väldigt ledsen för att det gör dig upprörd. Titta den tilltalade i ögonen och lägg din hand ovanpå hans eller hennes..

Nämen en kaka kan väl inte skada? Snälla jag har ju gjort dem till dig.
Svarsalternativt: Snällt
Du jag är verkligen jätteledsen men jag mår så gräsligt dåligt av mjöl. Jag tror jag är lite allergisk. Du vill väl inte jag ska få ont i magen? Lägg huvudet på sned och blotta strupen för att visa din undergivenhet. Det går förstås att ta en kaka och gömma den i servetten vid tillfälle… men det mina vänner det är den lätta vägen

Jag tror inte på sådana där extremdieter, att äta lite av varje har alltid fungerat.
Svarsalternativt: Snällt
Vad roligt att det fungerar för dig Jag önskar att jag kunde få äta lite av varje och ändå vara helt frisk och smal. Lyckliga du!

 I orginalinlägget på Kostrådgivarna .se så fanns det fler svarsalternativ.

Titta gärna in på deras hemsida. Dom har haft den goda smaken att ta med ett av mina äldre inlägg här på bloggen(kolhydrater och cancer).

Ingen resa till fjälls den här veckan tyvärr.

Det får bli nästa vecka, av olika anledningar.

Min mat klarar sig en vecka till hoppas jag :-)).

Indien i fritt diabetesfall.

I senaste numret av tidningen Diabetes, organ för Diabetesförbundet, finns en artikel med titeln ”Indien i fritt diabetesfall – tre av fyra utan behandling”.
Där berättas att indierna de senaste decennierna radikalt har ändrat sitt levnadsmönster: till mera stillasittande, och mera intag av raffinerade kolhydrater.
Det är de fattiga på landsbygden som drabbas mest. Jordlösa lantarbetare och fattiga bönder. (Det känns osannolikt att dessa har blivit så totalt stillasittande att de dragit på sig diabetes pga. det, troligast är det väl  kolhydraterna som bär skulden , min kommentar).
Man testade blodsocker i en by och var fjärde hade diabetes. (som västvärlden).
Även hjärtkärlsjukdomar har exploderat.(som nästan överallt på jorden) Hur många tror att indierna äter för mycket fett?
Vitt ris, bröd och socker är basmat.
Allt för lite protein. Fett nämns inte alls i artikeln.
Som diabetesbehandling tillråds de i första hand Yoga och indiska örter. Framtidsvisionen är fasansfull.

”…Därmed måste man sätta punkt. Det finns inget samband mellan intag av mättat fett och hjärtkärlsjukdom.”
Peter Nilsson,
Professor i kardiovaskulär forskning,

”Två generationer svenskar har fått fel kostrekommendationer och har jagat fett i onödan. Det är dags att se över kostråden och basera dem på modern
vetenskap.”
Göran Berglund,
Professor i Internmedicin, Lund,

”Man har tjatat om lågfettskost i 30 år och så visar det sig vara helt fel! Det finns inget belagt samband mellan mättat fett och hjärtkärlsjukdom.”
Fredrik Nyström
Professor i Internmedicin, Linköping

”Vi har underskattat riskerna med kolhydrater och överskattat farligheten med fett.”
Johan Frostegård,
Professor i Medicin KI,

Ovanstående citat av svenska erkända professorer ska väl förhoppningsvis sätta punkt för en mycket underlig debatt. Det påstås saker som aldrig bevisats, mer i något enstaka "råttförsök".

Nu packar jag för att åka till fjälls och njuta av vinterns slutspurt.Läs gärna mina senaste inlägg en gång till :-))

A TO Z Weight Loss Study jämförde fyra dieter.

Atkinsdiet: 20g kolhydrater/dag de första två-tre månaderna och därefter 50 g.
Protein och fett efter eget önskemål.
Traditionell diet: Begränsat kaloriintag, kolhydrater kan uppgå till 55-60% av hela kaloriintaget. Fett mindre än 30% , mättat fett mindre än 10%.
Regelbunden träning rekommenderades
Ornishdieten: mindre än 10% av kalorierna kommer från fett och utövarna ägnar sig åt meditation och fysisk träning
Zonedieten: 30% av kalorierna kommer från protein, 40 %från kolhydrater och 30 % från fett.

Resultatet lite förenklat:
De som åt Atkinsdiet gick ner mest i vikt, triglyceriderna minskade mer, HDL-kolesterolet ökade mer och blodtrycket minskade mer än för de övriga grupperna.
Forskarna som utfört studien sa så här: Det har många gånger hävdats att -lågkolhydratkost med mycket fett har negativ effekt på blodfetterna och ökar risken för kardiovaskulära sjukdomar. Dessa farhågor har inte vunnit stöd i de senaste studierna av viktminskningsdieter. Dessa färska studier i likhet med denna A TO Z-studien har enhälligt visat att triglycerider, HDL-kolesterol, blodtryck och indikation på insulinresistens antingen var likvärdiga eller bättre för deltagarna som åt mycket lite kolhydrater.
Ledaren för försöket Christopher Gardner som erkände att han varit vegetarian i 25 år ville göra studien, därför att han oroade sig för att en diet av typen Atkinsdieten skulle kunna vara farlig för hälsan förklarade han.
När han sedan redogjorde för Atkinsdietens alla förtjänster sade han att ”det är bara att bita i det sura äpplet”.

Att lyssna på en ung, utbildad person som likt ett mantra rabblar sina argument blir till slut nästan likt en stumfilm.

Jag ser att hon pratar men jag hör inte vad hon säger.

 Argumenten för att det mättade fettet inte är hälsosamt håller inte.

 Argumenten att kolhydrater är av olika sort och att de påverkar kroppen på olika sätt håller inte heller.

När argumentet om energi in och energi ut kommer då ledsnar jag fullständigt.

Alla med utbildning i nutrition och näringslära måste, även jag, fortsätta vara nyfikna på hur maten påverkar våra kroppar och inte fastna i sin kunskap och sina argument.

När vi dessutom har ett facit på de senaste 30 årens kostråd med övervikt, ökat antal diabetiker typ-2, fler allergiker och en rad andra sjukdomar som ökat, då måste vi titta på vad orsaken är till att facit ser ut som det gör.

Istället väljer vi att medicinera bort de flesta symptomen och glömmer att titta på orsaken. Eller operera överviktiga t.o.m. barn((min anm).

Det som slår mig är hur samma näringslära kan tolkas på så många olika sätt och paketeras och presenteras för konsumenten som GI, Iso-dieten, LCHF, Viktväktarna, Atkins, Montignac mfl.(Medelhavskost, tallriksmodell, inte att förglömma. min anm). Inte så konstigt att det råder förvirring.
Förr åt alla sill och potatis och så var det bra med det!

Det är nu allmänt accepterat att kroniskt förhöjda insulinnivåer och ett tillstånd kallat insulinresistens är det gemensamma förstadiet till hjärtsjukdom och typ 2-diabetes. Förhöjda insulinnivåer får man framför allt av kolhydrater.

Det betyder att istället för fettskräck så skulle vi ha haft mer nytta av kolhydratskräck.

När man nu konstaterar att över en tredjedel av amerikanerna är feta, så underlåter man att nämna att den siffran har ökat 2,5-falt de senaste 50 åren. Det säger en hel del om att problemet uppenbarligen har uppstått under de årtionden när man undvikit naturligt fett.

Det här är fetmaepidemin som vi läst så mycket om, och den åtföljs av en lika dramatisk ökning av typ 2-diabetes. Från 5,6 milj. amerikaner diagnosticerade 1980 till 17 milj. idag i USA.

Fasasfulla siffror!!

I Sverige (vi har 300000 diabetiker)dör en diabetiker varje timme (ca 8700 st/år) av diabetes hittills (lchf kanske får några fler att överleva?). Motsvarande siffror i USA skulle då bli att det dör 50 människor i timmen (438000 st/år).

Cirka 75 milj. amerikaner är drabbade av insulinresistens, enligt Centers of Disease Control. De har vad som officiellt kallas för ”Metabola syndromet”. Övervikt anses idag med rätta vara en störning orsakad av förhöjda insulinnivåer och av insulinresistens. Det första symtomet som läkare ska titta efter vid diagnos av metabola syndromet är ett ökat midjemått. Midjemåttet har så intima samband med både hjärtsjukdom och diabetes.

Det finns dietister och andra som arbetar med kosten som lagt ner mycket tid och möda på att få människor att akta sig för att äta fett. De får nu hela sin yrkesgärning onödigförklarad och det väcker förstås starka känslor och stor kraftsamling till sitt eget försvar.

Det kan förklara den en aning hetsiga debatten.

Det kan dessutom uppstå en del del förvirring när vi ser på mat och hälsa och fett och kolhydrater.Det är lite svårare för vuxna hundar att lära sig sitta.

Rådet till amerikanska medborgare liksom även svenska sedan 1960-talet har varit att minska på fettet i maten. Det har vi också gjort, vilket statistik tydligt visar. Trots dessa ”goda” råd så blev vi bara fetare och fetare.
Dessutom minskade inte förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar, vilket gick tvärs emot förväntningarna.

Det här har dokumenterats i ett flertal studier.
The Journal of the American Medical Association publicerades 2009. Den utfördes vid Centers for Disease Control and Prevention av Elena Kuklina och hennes kollegor. Författarna gjorde stor sak av det faktum att antalet amerikaner med högt LDL-kolesterol på senare tid minskat. Det var väl vad man kunnat förvänta sig när det gäller en befolkning som undviker mättat fett och årligen spenderar miljarder dollar på kolesterolsänkande mediciner. Men antalet hjärtinfarkter har inte minskat!!??
Att det officiella budskapet som fick folk att äta fettsnål kost med mycket kolhydrater sammanföll med en epidemi av diabetes och fetma istället för en kollektiv reducering av hjärt-kärlsjukdomar borde få vem som helst att fundera över vad som kan ligga bakom budskapet.

Den största anledningen till att ifrågasätta TRON på att mättat fett är skadligt för hälsan är att det ALDRIG har presenterats några bevis på att så är fallet. Jag vet att det låter märkligt med tanke på hur kraftfullt vi hela tiden påminns om att mättat fett är i det närmaste livsfarligt.

Senast var det på Rapport härom kvällen och med uppföljningar i flera dagstidningar har jag sett själv och hört av andra.
År 1984 då lanserade amerikanska hjärt-, lung-och blodinstitutet, NHLBI, sin stora hälsokampanj. På den tiden betvivlade NHLBI-experterna att det fanns något samband mellan fettet i maten och hjärt-lungsjukdom.
Det gjorde man på verkligt goda skäl.
Institutet hade spenderat 115 miljoner dollar på en gigantisk, tio år lång studie, för att ta reda på om ett minskat intag av mättat fett skulle minska förekomsten av hjärt-kärlsjukdom. Studien visade att fett INTE hade någon inverkan på hjärt-kärlsjukdom. Studien kallas ”Multiple Risk Factor Intervention Trial” och presenterades 1982.

År 2011 presenterar SVT i Rapport nyheten att fett (speciellt mättat) KAN orsaka hjärt-kärlsjukdom, som fakta utan någon kritisk granskning av nyheten, trots att det mycket enkelt skulle ha varit möjligt att kontrollera andra möjligheter. Opartiskt??

Naturligvis hakar flera dagstidnigar på den "jättenyheten".

Med tanke på hur myndigheterna under de senaste fyrtio åren har försökt stämpla lågkolhydratmat som hälsofarlig modediet är det svårt idag att föreställa sig hur utbredd lågkolhydratkost var fram till 1960-talet.
Man kan ju tycka att fördelarna med lågkolhydratmat som visats i studier över hela världen där fettinlagringens ABC ideligen styrkts skulle få det medicinska etablissemanget och offentliga hälsomyndigheterna att inse vad som gäller.

Tyvärr gör man inte det utan på 1960-talet började fetma betraktas som en ”ätstörning” det medförde att biokemiska fakta som rör hur kroppsfettet regleras ignorerades (och fortfarande gör).
Tron på att kolhydrater är ”bra för hjärtat” fick också fäste på 1960-talet.
I alla händelser började läkarna och dietister attackera lågkolhydratmat därför att de bekände sig till en uppfattning om hjärt-kärlsjukdomar som inte prövats vid den tiden och som när den prövades visade sig vara helt fel.

Hur resonerades det egentligen? 

Jo så här :”Ingen diet kan resultera i viktminskning såvida man inte minskar kaloriintaget, antingen äta mindre kalorier eller förbränna dem”.
Idag vet vi att detta inte är ett medicinskt faktum, men det visste inte näringsexperterna 1965, och förvånansvärt många vet inte det än idag.
Föreställningen om att det fett man äter, i synnerhet mättat som vi hörde i Rapport i går, orsakar hjärt-kärlsjukdom ledde direkt till slutsatsen att kolhydrater förebygger den.
År 1995 nådde den här logiken sin hittills högsta punkt ifråga om absurditet (hoppas jag), då amerikanska hjärtförbundet deklarerade att vi lugnt kan äta i princip allt, till och med socker och godis, förutsatt att fettinnehållet var lågt.
Det har alltid funnits tillförlitliga fakta som styrker att att denna fettskräck är obefogad, alltså ett exempel på hur hälsovårdsmyndigheterna först lurat sig själva och sedan oss andra , därför att de trott sig veta sanningen utan att ha bedrivit någon meningsfull forskning på området. Det som jag har lite svårt för är "nyheter" av den typ som i Rapport, som berättar att vi människor blir hjärt-kärlsjuka av lågkolhydratkost av typen LCHF.

Läkaren som berättade om problemen,hade visserligen ännu inte sett några belägg för sitt påstående Enligt min mening hade han ju lika gärna ha kunnat GISSA ( för det är det som det är fråga om) på att om man blir av med sin fetma borde hjärt-kärlsjukdomana minska, därför att hjärtläkarna vill ju gärna att vi ska gå ner i vikt vilket alla gör med LCHF(kolhydratreduktion).