Annons:

 

 
Stäng X
 













































































 
 
 
Margarin att äta på skolor är inte bra för barnen
12-10-26 10:57 | stålfarfar |

Åtta av  tio skolor har antingen bara lättmargarinet Becel eller Becel och ett annat margarin.
Becel är ett nyckelhålsmärkt margarin men det har fått mycket kritik.

En av dem som kritiserat margarinet är Göran Petersson, oberoende forskare på Chalmers, som forskat kring livsmedelsfrågor i över tio år.

Han tycker att det är oansvarigt att servera margarin till barn.
Bland bordsmargariner utmärker sig Becel för att ha väldigt högt innehåll av omega-6 och fleromättat fett, vilket är skadligt för oss att äta för mycket av, säger han.
Han har granskat kostfetter under flera år och senast i våras publicerade han en guide till olika fetter.

Där delade han in produkter som margarin, smör och olja i en grön, en orange och en röd grupp. Becel hamnade i den röda gruppen, vilket innebär att den hade sämst fettsammansättning.

Hälsoeffekterna av att äta Becel varje dag anser han kan vara omfattande.
Det jag har varit inne på är negativa effekter när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar. Men det finns också forskning som kopplar det till cancerrisker.
Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör skolor servera ett nyckelhålsmärkt margarin och Becel är ett av få margariner som har nyckelhålsmärkning, något som Göran Petersson tycker är absurt.

De förlegade och felaktiga rekommendationerna leder till att man använder det allra värsta alternativet i skolor. Går man bokstavstroget på myndighetsrekommendationerna är det Becel som blir kvar.

I sin maktutövning kan Livsmedelsverkets tjänstemän självsvåldigt välja att tro på arbetsmarknadsjournalisten Nick Mortens påhittade siffra från 1977, framför att bry sig om Världshälsoorganisationens mycket omfattande studie.
DET ÄR MAKT DET!

 

                        

 

kommentarer

 

# 01 Föräldrar

i Leksands kommun och vad jag förstår en hel del andra kokmmuner också protesterar mot att Bregott byts ut mot margarin. Jag hejar på dem. Allmänheten inklusive de unga föräldrarna har fått upp ögonen för att margarin är "kemisk sörja" som en av föräldrarna uttryckte det. De vill att barnen ska äta naturliga livsmedel, i det här fallet smör.

2012-10-26, 12:56 | skriveriet

# 02 skriveriet

Ja det finns några väldigt aktiva i Leksandstrakten som verkligen sätter press på vad som ska serveras på skolorna. Jag hejar också på alla som gör något bra för våra barn.

2012-10-26, 15:16 | Stålfarfar

# 03 Tacka vet

jag smör, det är gott det...

2012-10-26, 18:33 | alma

# 04 alma

Så rätt så :-)

2012-10-27, 13:31 | stålfarfar
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera.
Kolhydratproblem

EN BLOGG OM

Kolhydrater, som ger en snabb energikick, har på bara ett par generationer smugit sig in som en viktig beståndsdel i massor av livsmedel. Inte minst s k light-produkter ersätter ofta fettet med socker, risstärkelse eller andra raffinerade kolhydrater som vitt mjöl eller pasta. För många blir effekten raka motsatsen till "light". För oss sockerkänsliga kan socker i alla former, raffinerat vitt mjöl och pasta vara lika beroendeframkallande som kokain eller heroin. Börjar man äta kan man inte sluta, kroppens krav är obevekliga. Socker och andra snabba kolhydrater, liksom även alkohol, påverkar kroppens egna signalsubstanser, som gör att vi mår bra och känner oss tillfreds. Är man genetiskt lagd åt det hållet blir lyckoeffekten av sockret extra kraftig, men klingar av snabbare. Då vill man ha mer, och får man inte det drabbas man av abstinens i form av humörsvängningar och rastlöshet. När man då äter mer kolhydrater känner man sig tillfälligt bättre, men blodsockerhalten åker jojo. Det här med mjöl och pasta kan kräva sin förklaring. De består av snabba kolhydrater, som i magen omvandlas till kroppens eget bränsle glukos - precis som sockret. När kroppen försöker kompensera sig för sockertillförseln producerar den mer insulin. Detta tvingar fram en hög insulinnivå, som i sin tur leder till att insulinmottagarna på kroppens celler gör sig mindre känsliga för insulin, vilket resulterar i lägre fettförbränning. Även om maten innehåller mindre fett än normalt, blir det oftare kvar i bilringarna runt midjan. Kombinationen av svängande blodsocker, låg halt av betaendorfin (som bland annat styr självkänslan) och låg halt av "må-bra-hormonet" serotonin får oss att må både fysiskt och psykiskt dåligt. Att i det läget orka med att hålla diet eller motionera är ofta omöjligt. Hurtfriska kommentarer om att ta sig i kragen och börja motionera är grymt mot en sockerberoende. De visar bara att den som säger det inte begriper hur det här fungerar – vilket i och för sig är begripligt eftersom hans/hennes egen kropp inte alls reagerar på samma sätt
För att komma ur den här härvan av blodsocker- och hormonsvängningar krävs en kombination av åtgärder. Kunskap om hur min egen kropp fungerar är en viktig del. God mat utan raffinerade kolhydrater är en annan, träning för tanke, känsla och kropp är en tredje del.

 
 
 
 

Annons: