http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=sondagsskolan_lar_idag_ut_sambandet_mellan_kost_och_halsa&videoid=2224699&utm_medium=sharing&utm_source=facebook&utm_campaign=tv4play.se

Som undertecknare till artikeln stod Hans Gerremo, Svenska liftanläggningars organisation, Maria Mattsson, Idrotts-lärarnas förbund, samt Bo Sköld, generalsekreterare i Friluftsfrämjandet ; personer med kopplingar till organisationer som skulle vinna på att fler nyttjar svenska skidanläggningar. Debattartikeln är fylld av påståenden som vi alla troligen skulle skriva under på. Debattörerna etablerar i sitt inlägg en sanning om ett samhälle där det är fult och farligt att vara överviktig.

Men är det inte att projicera vuxnas överviktsproblem på barn?

Michael Sjöström är forskare vid Karolinska institutet. Han har lett en studie som visar att barn faktiskt inte rör sig mindre i dag än vad de gjorde förr. I en artikel på institutets hemsida berättar Michael Sjöström om resultaten; Dagens barn har exakt samma fysiska prestationsförmåga som barn hade för 50 år sedan. Barn upp till cirka tio års ålder tycks ha en inneboende drivkraft att röra sig så mycket som de behöver.
Vad forskarna också såg var att skolidrott har liten betydelse för ett barns totala aktivitet. Under en idrottslektion på skolan rör sig barnen under 6–8 minuter.
Varje rast rör de sig lika mycket så sammantaget har rasterna större betydelse för barns aktivitet, säger Sjöström.

Det viktigaste för att bekämpa övervikt i samhället, om det nu är det man vill åstadkomma, är enligt Sjöström att lägga fokus på matvanor.
Maten är viktigare än många folkhälsoarbetare vill göra gällande. Man behöver springa 400 meter för att förbruka energin från EN pommes frites.

Prinsessan Ahmose-Meryet-Amon levde i staden Luxor i Egypten mellan 1580 och 1550 före Kristus.

Hon är en av de 52 mumier som nu genomgått datortomografiundersökningar där mumiernas hela kroppar röntgats och kärlen granskats.
Det forskarna fann var att prinsessan led av den sortens sjukdomar som vi anser hör till vår tids moderna hälsoproblem.
På den tiden, för 3500 år sedan, bestod dieten i Egypten av mycket grönsaker och frukter, inte mycket kött, men vete och korn odlades längs Nilens flodbankar, så befolkningen kunde även äta bröd och dricka öl bryggt av korn.
Men det vi idag mest förknippar med hjärt- och kärlproblem, som tobak och ett överflöd av socker och margariner, hade inte uppfunnits på den tiden. Dessutom var de flesta fysiskt aktiva, vilket också brukar anses skydda mot hjärtsjukdomar och kärlproblem.
”Hade prinsessan levt idag skulle hon ha behövt en bypass-operation för att klara sig”, säger Gregory Thomas.
”Det är mycket förvånande att vi fann så mycket åderförkalkning” säger Gregory Thomas. Vi tänker på detta som en sjukdom som orsakas av en modern livsstil, men det är uppenbart att den också fanns för 3500 år sedan.
När nu prinsessan blir den första i världshistorien som får diagnosen åderförkalkning så uppstår därför förstås en rad frågetecken eftersom kost och livsstil på den tiden borde ha motverkat den här typen av sjukdomar.
Professor Gregory Thomas tror att det här delvis kan förklaras av att det fortfarande finns många frågetecken kring vilka alla riskfaktorer är när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar. 
Eller finns kanske förklaringen här ovan; man åt mycket frukt och grönsaker och odlade vete och korn så att man åt både fullkornsbröd och drack öl. Det skulle då betyda att man åt kolhydrater så att t.o.m. Livsmedelsverket skulle ha blivit nöjd.

Mycket tyder på att vi måste tänka oss möjligheten att  Livsmedelsverket ger oss fel kostråd? Även modern forskning om kost verkar entydigt.

Han berättar att han för något år sedan gjorde ett experiment på sig själv och åt exakt enligt instruktionerna i broschyren “Bra mat för alla” som vänder sig till hjärtsjuka och diabetiker.

”Det var en jobbig dag. En och en halv timme efter grötfrukosten som skulle vara så bra hade jag ett blodsocker om 12,3. Jag kollade några dagar innan med ägg/baconfrukost och då låg samma värde på mellan 4,6 och 5,2. Det måste väl ändå vara sämre med grötfrukost för en diabetiker? Ändå är det gröt och “långsamma kolhydrater” som räknas som bra i experternas värld. Jag förstår det bara inte. Hela dagen sedan lyckades jag inte ha någon koncentration. Jag räknade ned tills jag skulle få ta min förmiddagsbulle och räknade ned tills jag skulle få min makaronilunch. Hela tiden titta på klockan och räkna ned till nästa mål eller mellanmål. Ska livet vara så?
Men man får höra att man äter fel när man äter så att man mår bra. Jag blir ledsen av att höra sådant. Jag känner mig nedvärderad som en figur som inte har någon hjärna och som någon som inte förstår mitt eget bästa. Jag förstår att andra blir förbannade också. De får höra att de “upplever” att de mår bättre.
Det jag vill är att dietister, kostchefer och andra experter ska sluta racka ned på LCHF. Ska man nödvändigtvis racka ned på det ska det ske med blanka vapen. Tala om vad som är fel och ge det vetenskapliga stöd för era synpunkter som ni avkräver “oss”.

Vi vill väl alla att alla ska må bättre? Då måste det vara en konstruktiv dialog och inga svepande “lagom-råd” som man får kastade efter sig.
Kommer vi till fettet sedan så säger du att det handlar om kvalitén på fettet. Det tycker jag också men den intressanta frågan är väl hur man definierar fett som har kvalitet? Minns att SLV inte lyckades visa studier som visade att det fanns någon fara med mättat fett. Fler och fler experter kommer ut ur garderoben och säger att det inte finns någon grund för varningarna. Ändå ska det varnas.
Följer inte majoriteten av experterna med forskningen alls? Varför slår de oss inte i huvudet med en kontrollerad studie som visar att det ÄR farligt?
Jag vet förklaringen till det.
Slutligen om proteinerna så innehåller animalier fullvärdigt protein. Ska man äta baljväxter och annat så måste man vara duktigt påläst för att få i sig de essentiella sorterna.
Alltså: Slå mig gärna i huvudet med fakta och visa att jag har fel så ska jag hålla tyst sedan om hur mycket bättre det är med LCHF än med tallriksmodell och lättmargarin. Jag vädjar också till din empatiska sida att sätta dig in i hur folk som fått ett nytt friskt liv kan bli ledsna och arga när de får höra att de gör fel för att det inte står så i Livsmedelsverkets råd. JAG förstår dem.
Jag tror att jag fått med de viktigaste delarna i min filosofi, mina invändningar och bekymmer om folks hälsa.
Jag som fri man kan ju äta det jag vill men det är många på institutioner, vård och skolor som inte kan påverka utan får äta det som står till buds och då är det oftast något som bestämts av s.k. experter. Det är inte alltid bra mat.
Så tycker i alla fall jag.
 

Föreläsningen jag lyssnade till var en hyllning till mat som gör friska människor till diabetiker och som leder in diabetespatienter i naturalförloppet. Med tanke på den vetenskap som finns idag så är det högst anmärkningsvärt.
Föreläsningen underbyggdes av små obetydliga studier med få deltagare och som varade under några få veckor och som inte bevisade någonting alls.
Att WHO nyligen har gått igenom alla stora välgjorda studier och inte funnit belägg för att mättat fett skulle vara farligt, var något som helt ignorerades. Under föreläsningen varnades ogenerat för mättat fett, som påstods orsaka hjärt- och kärlsjukdom.
Smör och grädde fanns inte med på agendan, trots att det handlade om lokalt producerade livsmedel i Norden.
Vi rekommenderades att använda “mjuka” flytande margariner och allehanda sojaprodukter. Rött kött kunde man äta en gång per månad enligt Dr Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog som också svarade på hur farligt ett ägg kunde vara på morronen. Hon svarade med viss tvekan att det sannolikt inte var farligt med ett ägg.
T.o.m. Livsmedelsverket har nu ändrat sina rekommendationer och numera kan man äta hur många ägg som man önskar och det är nyttigt. Men det känner mycket få till, uppenbarligen inte Dr Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog .
Det är en väl bevarad hemlighet att det kolesterol vi äter inte påverkar blodets kolesterolhalt mer än marginellt. Om vi äter mycket kolesterol så producerar kroppen mindre, det regleras automatiskt. Om folket fick reda på det här finns en risk att de också börjar ifrågasätta statiner, vilket skulle skada business. Risken finns ju att folket börjar tänka själva.

Det kostar cirka 9 000 kr för ett år på Itrim att bli slank.
Erik Hemmingsson har med hjälp av Itrim(?) och under ledning av allomstädes närvarande professor Claude Marcus, som arbetar för Karolinska Institutet, och även Itrim(?), utfört en undersökning av resultatet. Det finns tre nivåer av dieten.
Very low calorie diet (VLCD, 500 kcal/dag bestående av ENBART måltidsersättning i 6-10 veckor), låter som en riktig svältkost som knappast någon kan klara någon längre tid. De deltagare som vill gå det striktaste VLCD-programmet måste få klartecken av läkare inom tre veckor från start för att utesluta hälsofarliga biverkningar. Märkligt nog så fick man minst avhopp från den här gruppen som också var flest deltagare från start.
Hur ser det ut när man börjar äta vanlig mat? Kan vikten hållas efter 1 år?
Low calorie diet (LCD, 1200-1500 kcal/dag bestående av en blandning av vanlig mat och måltidsersättning) ligger också för de flesta i området för svält.
Kalorisnål vanlig mat (1500-1800 kcal/dag) gav störst antal avhopp från programmet som också består av gruppträffar, individuella samtal och motion.
I genomsnitt gick deltagarna som klarade av att äta enligt ovan under ett helt år, ned 11 kg i vikt.
Var 5:e person hoppade dock av programmen trots kostnaderna.
Av 9 037 personer, så valde alltså 1 898 personer att avbryta programmet trots att det alltså kostar omkring 9 000 kr. Visst låter det som en utomordentlig affärside, där Itrim tjänar 17 082 000 kr på dem som hoppar av programmet.
Kostnaden för att delta i ett Itrim-program är alltså cirka 9 000 kronor på ett år. Erik Hemmingsson konstaterar att det är ett problem att sjukvården till stor del saknar resurser för att hjälpa individer med fetma och övervikt att gå ner i vikt.
Många överviktiga söker sig då till kommersiella aktörer, där effekten ofta är oklar. (Kan något vara mer kommersiellt än Itrim? min anmärkning)
Det finns därför ett stort behov av att utvärdera kommersiella viktminskningsprogram, säger han.
Studien har finansierats genom ett anslag från Itrim International AB(?).
Erik Hemmingsson har tidigare också varit verksam inom Itrim(?).
Andra viktminskningsprogram på marknaden ingick inte i studien, som alltså inte kan utesluta att det KAN finnas lika bra eller t.o.m.bättre alternativ.

Många farmaceutiska företag producerar livsviktiga mediciner. Men om vi tittar noggrant så finns det fler mediciner än sjukdomar. Kan det vara så att sjukdomar skapas för att kunna sälja medicin som botar dem?
http://www.svtplay.se/video/293856/sjukdomar-ab

Detta är ett mycket intressant inslag som alla borde titta på.

Toxikologiskt baserade tillåtna mängder ligger så högt att det i praktiken är fritt fram att driva upp sötheten obegränsat via ökade tillsatser och flera sötningsmedel i blandning.

Aspartam har länge dominerat bland sötningsmedlen. Acesulfam K och sackarin har oönskad bismak som döljs i blandning med aspartam. Sukralos har nästan helt avvecklats i Sverige. Stevia har nyligen godkänts av EU och ökar snabbt. Cyklamat ifrågasätts toxikologiskt och är inte tillåtet ens i USA.

En farlig trend är nu att högintensiva sötningsmedel blandas med fyllmedel som erytritol och maltodextrin för att efterlikna strösocker. Till farligt hög sötma läggs då riskabelt höga intag av sockeralkoholen erytritol eller den effektivt blodsockerhöjande söta glukospolymeren maltodextrin.

Ett rimligt grundkrav är att mängden sötningsmedel deklareras på förpackningar. Detta kan följas upp med lättförstådda uppgifter om hur många sockerbitar tillsatsen motsvarar i söthet.

Aspartam och Acesulfam K är i kombination extremt sött, ca 300 gånger starkare än för vanligt socker.

Sukralos är en supersöt syntetisk konkurrent till aspartam och är så mycket som ca 600 gånger sötare än vanligt socker. Det har varnats för likheter med klororganiska miljögifter. Forskare påvisade förekomst i vattenrecipienter som en följd av långsam nedbrytning.

Steviolglykosider (E 960) är ett för Sverige helt nytt högintensivt sötningsmedel. De extraheras från blad av den sydamerikanska örten Stevia rebaudiana. Antalet steviasötade produkter ökar snabbt efter att medlet 2011 godkändes av EU. Steviablad har ändå traditionellt använts av indianer för söt smak på liknande sätt som kokablad för uppiggande effekt.

Extraherade extremt söta steviolglykosider är däremot ungefär lika lite naturliga som extraherat kokain och kan i värsta fall kanske bli en ännu större global hälsofara via diabetes och fetma. 

Globalt satsar jättar som Cargill och Coca-Cola på Stevia för att fånga upp fler människor i ett beroende av sötma och av företagens sötade produkter.

Vissa sockeralkoholer och särskilt xylitol har speciella positiva effekter på munnens bakterieflora och tandhälsa.
Xylitol KAN kanske därför vara försvarbar i tuggummin. Det förutsätter då att xylitol inte blandas med några starkt söta medel typ aspartam som höjer sötsuget. Xylitol och andra sockeralkoholer har laxerande effekt. 
Maltodextrin består av korta lättspjälkade glukoskedjor från nedbruten stärkelse. Den har högt GI och har starkt blodsockerhöjande effekt i nivå med glukossirap.

Detta ger skäl att välja bort produkter med maltodextrin i innehållsförteckningen.

 Ny forskning om utbredda degenerativa hjärnsjukdomar som kallas Alzheimer tyder på att den formen av demens egentligen är en typ av diabetes.
En färsk studie publicerad i “Journal of Alzheimer’s Disease”, av Rhode Island Hospital (RIH) bekräftar att Alzheimer präglas av hjärnans insulinresistens och motsvarande inflammation, ett tillstånd som vissa forskare nu hänvisar till som typ-3 diabetes.
Dr Suzanne de la Monte från RIH har funnit i sin forskning att diabetes är nära förknippad med flera viktiga faktorer inblandade i demens. Det visar sig att Alzheimer fortskrider som ett resultat av hjärnans utveckling av resistens mot insulin, vilket i sin tur förhindrar korrekt fett- metabolism. Dessa lipider byggs upp i hjärnan snarare än att korrekt absorberas, vilket resulterar i ökad stress och inflammation, lik de symptom som vanligen förknippas med demens.
“Studien påpekar att när AD (Alzheimers sjukdom) är etablerad, bör terapeutiska insatser riktas flera olika vägar – inte bara en”, säger Dr de la Monte. “Anledningen är för att få en positiv loop att komma igång, vilket ger AD-framsteg. Vi måste bryta den onda cirkeln. Återställande av insulinkänslighet och insulinbrist kommer att hjälpa, men vi måste minska hjärnans stress och reparera de metaboliska problem som orsakar att hjärnan producerar toxiner. ”
Att äta mer hälsosamma mättade fetter kan hjälpa till att förebygga och t.o.m.bota Alzheimer!!!!!!!
[Mättat fett som Livsmedelsverket varnar för, baserat på en siffra (max 10 E%) som en amerikansk journalist (vegetarian f.ö.) vid namn Nick Mottern hittade på för 35 år sedan. Det fanns ingen evidens då och inte idag heller, tvärtom. Alltså är SLV:s råd baserat på tro, vilket brukar benämnas religion, och ska nu påtvingas alla skolbarn i Sverige]
Eftersom många äldre personer som har fått diagnosen Alzheimer tar statiner för att sänka sina kolesterolvärden, skulle den första logiska steget vara att sluta ta dessa läkemedel.
Inte bara statiner har visat sig orsaka och förvärra Alzheimer sjukdom, de har också visat sig orsaka diabetes. Så att ta dem, vilket många äldre dementa patienter gör, strider mot sunt förnuft, och kommer bara göra problemet värre.
Den mänskliga kroppen behöver kolesterol för att hålla sig frisk. Om din kolesterolnivå är för hög, betyder det att din kropp har inflammationsproblem som förhindrar korrekt absorption och användning av kolesterol. Kolesterol är inte problemet, med andra ord utan det är kroppens kroniska inflammation som är problemet.
Att konsumera mer hälsosamma mättade fetter kan inte bara hjälpa till att reparera det inflammations-problem som främjar utvecklingen av Alzheimer, utan det kan också öka absorptionen av kolesterol i hjärnan, vilket i sin tur främjar en hälsosam funktion.
Sådan rådgivning strider mot den vanliga medicinska systemets missriktade filosofier om hälsa, men vetenskapen visar egentligen att den mänskliga kroppen behöver mättat fett och kolesterol, och att dessa fetter är viktiga för att bibehålla optimal hälsa i hjärnan .
Typ-2 och typ-3-diabetes är en livsstilsfråga, och kan styras eller förhindras genom kostvanor .

Ord och inga visor. Tydligare är så kan det inte bli.

Demens är en ny folksjukdom som vi äter oss till på Livsmedelsverkets inrådan. Redan är 150.000 svenskar drabbade. Det kan börja märkas redan i 55-års åldern och då är redan runt 70 % av minneskapaciteten förbrukad och idag är var tredje 85-åring dement i Sverige, vilket i omsorgskostnad kostar 60 miljarder kronor per år, som främst drabbar kommunerna.
Prognosen är ytterligare hundratusen dementa svenskar om bara 25 år, om Livsmedelsverket och vården får hålla på med det de gör idag. Vem skall stå för den notan?
Observera att diabetes och Alzheimer förvärras om man äter kolesterolsänkande läkemedel. vilket 800.000 svenskar gör, främst diabetiker och äldre (de som absolut inte skall göra det).
Ett kommersiellt jippo som inbringar läkemedelsindustrin en miljard kronor bara i Sverige (cirka 29.000 miljoner dollar world wide).

Minst lika mycket läkemedel kan sedan säljas mot de biverkningar som statiner ger upphov till.

Gör statiner någon nytta? : Försumbart och kvinnor får bara biverkningarna.

Vi kan nu lägga till Alzheimer till de sjukdomar Livsmedelsverket extrema högkolhydrat kostråd (tallriksmodellen) leder till.
Tallriksmodellen är en för människan ny experimentkost som fördubblat fetma och ökat diabetes med tre gånger sedan 1989, då de hittade på sin “nyckelhålsmärkning”.
En påhittad kost utan vetenskapligt stöd.
HAR VI BLIVIT TOKIGA?
 

Den helt felaktiga hypotesen om det mättade fettets hälsovådliga egenskaper skapades för mer än ett halvsekel sedan av hygienprofessorn Ancel Keys i USA. Det påstådda sambandet mellan frekvensen hjärtinfarkter i en befolkning och dess intag av mättat fett var ett falsarium, som byggde på forskningsfusk och manipulering av data.
Av 22 studerade länder valde Keys ut just de sju, vars resultat kunde styrka hans hypotes.
Om samtliga länder togs med fanns INGET samband mellan mättat fett i kosten och hjärtinfarkt.
Redan samtida forskare avslöjade fusket, men olyckligtvis konserverades det manipulerade resultatet av politiska krafter, som gjorde denna helt felaktiga tes till bas för USA:s hälsopolitik. Och den galna idén spreds vidare över världen.
Kolesterol använder kroppen bland annat vid reparation, när skador uppkommer. Då är det inte alls är konstigt att det finns spår av kolesterol i plack. Kroppen har försökt reparera en uppkommen kärlskada, som sannolikt uppkommit på grund av brist på näringsämnen, på grund av inflammationer, för mycket socker/stärkelse och för mycket omega6. Dvs. faktorer som uppkommer när man följer SLVs extrema kostråd.
Om man t.ex. förtär solrosolja med mycket omega6 sänks immunförsvaret, man blir inflammationsbenägen och cellmembraner blir sladdriga. Då rycker kolesterol ut för att stabilisera upp membranen och kolesterolnivån sjunker. Detta tycker de flesta dietister är så bra att de uppmuntrar till användning av solrosolja och majsolja. Växtoljorna sänker ju kolesterolet och det har de fått lära sig är bra.
Solrosolja eller majsolja användes förr för att sänka immunförsvaret vid njurtransplantationer, så att njuren inte skulle stötas bort av immunförvaret. Det fungerade, men eftersom patienterna istället fick cancer fick de sluta med omega6 oljor.
Är det klokt att sänka sitt kolesterolvärde, sitt immunförsvar med inflammationsdrivande växtoljor och margariner?
Själva använder vi smör och ibland en aning kallpressad olivolja på sallader. Enkelt, gott och nyttigt.
Ett för lågt kolesterolvärde är direkt farligt och de med högst kolesterolvärde är friskast och lever längst har det visat sig i studier
De som säger att man inte kan klandra dem som i decennier givit för folkhälsan förödande kostråd, därför att de då inte visste bättre, de har fel.

Det har funnits röster emot råden ända sedan de formulerades på 1970- talet.
Lägger man sig i vad människor skall äta då måste man ha bättre på fötterna och inte joxa ihop något som råkar passa industrin och har ett enkelt budskap.
Trots att egentligen alla vet (eller borde veta) att myten om det mättade fettets farlighet bygger på forskningsfusk, så fortsätter t.ex. SLV oförtrutet att varna för mättat fett och säger sig ha vetenskapligt stöd för detta.
Den fokuseringen på just kolesterol och mättat fett är ur vetenskaplig synpunkt helt obegriplig.