Det närmar sig slutet av en maffig femrätters och du känner att du inte kan få ner en endaste smula till. Men så provsmakar du crème brûléen och plötsligt är det självklart att du ska ha dessert också.
Visst känner du igen dig i situationen? Att man alltid har plats för efterrätt är ett välanvänt uttryck i det svenska språket, men visste du att det faktiskt finns vetenskapliga belägg för påståendet?
Så fungerar efterrättsmagen
Redan 2011 skrev Arnold Berstad, professor emeritus vid universitetet i Bergen, en artikel om detta i den norska läkarföreningens medlemstidning, tillsammans med kollegan Jørgen Valeur.
De förklarade där att magsäcken är mycket flexibel. När den fungerar som den ska utvidgas den översta delen och du upplever en behaglig mättnadskänsla. Men under stress försvagas den här reflexen och magsäcken blir stelare och rymmer mindre. Det du äter lägger sig längre ner, du känner dig uppblåst och upplever en obehaglig mättnadskänsla.
Socker utvidgar magsäcken
Forskning visar alltså att hur mätt du känner dig beror till stor del på trycket i magsäcken. Och det är här efterrätten kommer in. Desserter innehåller nämligen ofta mycket socker, som stimulerar en reflex som utvidgar magsäcken.
– Desserten kommer därmed att minska trycket i magen och minska känslan av mättnad. En söt efterrätt gör att magen rymmer mer och vi kan äta lite mer utan att känna obehag. Dessertmage handlar därför om tillfällig obetänksamhet som kan få potentiellt tunga konsekvenser, säger Arnold Berstad till TV2.
