Jag får knappt vara med mitt barn
Jag är 38 år, träffade min fru sent i livet och vi har nu en dotter på två och ett halvt. När vi träffades var vi magiskt lyckliga och kunde inte förstå hur det hade gått till. Vi var överens om att snabbt skaffa barn för det var vår stora gemensamma dröm.
Vår lilla flicka föddes alldeles normalt, men redan första tiden fick jag svårt att komma i närheten. Min fru hade ständiga ursäkter varför det var säkrast att hon var nära henne så mycket det bara gick. Hennes mamma, min svärmor, flyttade i princip hem till oss och barnet blev på något sätt deras. Jag hölls hela tiden på avstånd. Min fru och Försäkringskassan kom överens om att det var bäst att jag skrev över mina dagar på henne. Jag tänkte att det skulle ordna sig med tiden, men det är fortfarande likadant. Min fru vaktar över barnet som en hök, vill inte börja jobba igen och tycker att jag ska jobba mer övertid för att det ekonomiska ska gå ihop.
Tycker du att det skulle vara en bra idé om vi skilde oss, för då skulle jag åtminstone träffa min dotter dagarna hon är hos mig?
Hasse
Svar:
Vad tråkigt och hopplöst det låter. Det är svårt att fatta hur en kvinna av i dag kan agera på det här viset. Det är ju inte alldeles ovanligt att pappor hamnar i att barnens mamma vill bestämma i stort sett allt, men ditt fall låter extremt, och att då också ha en oförstående svärmor tätt inpå knuten måste vara en verklig mardröm. Jag har inte en aning om hur mycket känslor du har kvar för din fru, men jag kan ana att de är på upphällningen. Hon verkar inte beredd till några som helst offer för att ni ska bli mer överens. Det låter som om du har anpassat dig så mycket det går.
Vill du ge din fru en sista chans kan du fundera igenom vad som måste hända för att du ska stanna kvar och sedan fråga henne rakt upp och ned om hon är villig att medverka till att det ska bli verklighet. Kanske inser hon då till slut allvaret i situationen. Så till slut.
Om du beslutar dig för att separera är det kanske bäst att ta kontakt med en advokat. Er skilsmässa kan mycket väl leda till en vårdnadstvist och då är det säkrast att du förbereder dig minutiöst. Med dagens lagstiftning är det inte säkert att det döms till delad vårdnad. En kunnig advokat kan säkert lotsa dig igenom alla turer.
Jag kan till slut bara önska lycka till för dig och din dotter.
Ingemar Gens
