Lycklig utan barn?
Hej Ingemar, jag är så orolig för min äldsta dotter. I våras fyllde hon 35 år och hon lever tillsammans med en man som hon nog egentligen är ganska trött på.
Problemet är att hon vägrar att skaffa barn. Jag har flera gånger frågat henne om det inte är dags snart. Hon fräser bara åt mig att det inte är mitt problem, men jag känner att jag måste pressa henne. Jag vet hur svårt det kan vara att bli gravid när man passerat 30. Jag hade själv oerhört svårt att bli gravid. Vi försökte i 2,5 år och fick till slut ta hjälp av läkare. Jag vill inte att min dotter ska behöva gå igenom samma sak. När vi pratar om barn säger hon att hon inte längtar efter att bli mamma, att hon har ett bra liv ändå. Jag tror inte att hon vet sitt bästa. Det är svårt för mig att se hur en kvinna kan bli riktigt lycklig utan att få uppleva den enorma glädje och kärlek som ett barn innebär. Ibland tänker jag att det är hennes sambo som ställer till det. Han kanske inte vill ha barn och påverkar henne negativt? Hur ska jag göra för att få henne att ta sitt förnuft till fånga och försöka bli gravid?Barbro
Svar:
Kära Barbro, när man är 35 år fattar man sina egna beslut. Du är fortfarande hennes mamma men du måste respektera din dotters sätt att leva. Din roll är att villkorslöst älska och respektera dina barn. Du har satt dem till världen och du måste göra ditt allra bästa vad som än händer.
Man kan aldrig förändra andra, bara sig själv, och erfarenheten säger att man bör låta bli att ens försöka – det leder sällan till något gott. Du har förstås rätt att ha dina synpunkter på saker och ting, men när det gäller en så stor och omvälvande sak som att skaffa barn, ska du nog hålla dina åsikter för dig själv.
Lycka är något man försökt mäta genom att fråga människor hur tillfredsställda de är. Den studien visade att barnlösa är mer tillfredsställda än de med barn. Kanske måste kvinnor tycka som du uttrycker det: “hur kan en kvinna bli riktigt lycklig utan att få uppleva den enorma glädje och kärlek som ett barn innebär”, för att bli accepterade? Släpp greppet och lämna din dotter ifred. Låt henne komma fram till egna beslut och säg bara vad du tycker om hon frågar. Du måste sluta tro att du vet bättre om vad som är din dotters lycka än hon själv. Nu har du chans att visa att du är förmögen till kärlek och omtanke, även om hon inte följer dina anvisningar.
