Njuta med ny man?
Jag känner en otrolig saknad efter min man som dog för tre år sedan, alldeles för tidigt, bara 50 år, i hjärtinfarkt. Vi hade varit tillsammans sedan unga tonår och jag har älskat honom passionerat under alla dessa år.
Härom dagen följde jag med en väninna på konsert och i pausen träffade vi en gammal bekant, en man i min egen ålder. Han var väldigt uppvaktande, trevlig och ser oförskämt bra ut. Vi beslutade oss för att äta middag några dagar senare. Det var en trevlig restaurang och vi åt gott. Det var vid desserten det hände. Han lade sin hand på mig, jag stelnade till och det gick bara inte. Att bli intim med en annan man var inte tänkbart. Jag blev så stel och tillknäppt att middagen blev helt förstörd. Han har ringt flera gånger, men jag svarar inte för jag vet inte vad jag ska säga.
Jag förstår att jag måste börja leva ett nytt liv nu när jag blivit ensam, men jag vet inte hur man gör och jag förstår inte hur jag ska kunna njuta tillsammans med en ny, främmande man.
Ingalill
Svar:
Bara att du är så medveten om problematiken bådar gott tycker jag. Tiden läker alla sår säger man litet hurtigt vårdslöst, men det ligger rätt mycket i den klyschan. Tiden har en fantastiskt helande effekt och det som kändes fullständigt hopplöst blir så småningom möjligt och sakta smyger sig livet tillbaka.
Du miste din älskade, älskare och livskamrat och sådant tar tid att komma över. Du vet att det kommer dyka upp en annan man och en annan situation. Nu vet du vad som kan hända och kommer inte bli så upprörd och inte reagera lika häftigt även om du protesterar inombords.
Nu kommer vi till nästa truism, som tål att upprepas, hur självklar den än är: “Träning ger färdighet.” För varje dejt blir situationen allt mer bekväm och till slut kommer du att våga låta handen ligga kvar. Du har redan tagit ett stort första steg, fortsätt bara så – det kommer till slut att kännas naturligt och bra.
Ingemar Gens
