Fråga dietisten: “Kan kosten kan lindra oron?”

Icakurirens dietist Anna Hamilton svarar på dina frågor om kost och näring.

Fråga Jag lider av lättare oro och undrar om det är något jag kan tänka på gällande maten. Kan maten helt enkelt påverka min psykiska hälsa?

Gun  

Dietisten svarar Du är inte ensam om att besväras av oro, många lider idag av psykisk ohälsa. Det finns mycket vi kan göra, både vad gäller livsstil och maten vi äter.  Jag hoppas verkligen att den kunskapen får ta större plats i vården än vad den gör idag. Jag har många patienter som mår bättre efter livsstilsomläggningar, så finns det ett uns av ork att försöka så ger det mycket tillbaka.

Vår hjärna består till 60–70 procent av fett. För att hjärnan ska fungera optimalt behöver vi få i oss vissa fettsyror via maten. Fettsyrorna DHA och EPA är några av dessa och finns i fisk och vissa alger. Äter du inte detta regelbundet kan tillskott av dessa fettsyror vara en bra idé, ca 250 mg EPA respektive DHA per dag.

I vår hjärna bidrar näringsämnen till att bibehålla struktur och funktion hos våra nervceller och signalsubstanser i vårt nervsystem. Produktionen kräver passande mängder av näringsämnen, som vi förhoppningsvis får från maten vi äter. Nervceller kommunicerar genom så kallade signalsubstanser, några du säkert hört talas om är serotonin, dopamin och adrenalin. Amino­syran tryptofan och tyrosin är exempel på näringsämnen som är nödvändiga för att bilda dessa ämnen. De finns i större mängder i kött, fisk, inälvsmat, linser och sesamfrön.

Påverkar vårt humör 

Näringsämnen som vitaminer och mineraler och spårämnen kan också fungera som medicin i farmakologiska doser och påverka vårt humör och vår känsla av välbefinnande. ­Näringsämnen tar sig ut och in ur celler relaterade till tankar, känslor och stress.

Maten vi äter innehåller också energigivande näringsämnen: kolhydrater, fett och protein vilka fungerar som energi till hjärnan. Med detta skrivet så förstår vi att maten vi äter behöver vara näringsrik för att vi ska få i oss optimala nivåer som möter våra behov. Om vi går in på ångest och mat finns det bland annat tre områden att titta på – sockermängd, tajmning och koffein.

Socker och kolhydrater kräver insulin. Lägre nivåer av blodsocker kompenseras av höjda nivåer adrenalin och kortisol för att höja blodsockret igen, vilket hos vissa kan fungera som trigger för emotionella förändringar.

Matdagbok

Känner du ofta av ökad ångest på morgon eller sen eftermiddag kan det vara en idé att föra matdagbok en vecka och se om det just är sammankopplat med dina matvanor. Går det för många timmar mellan måltiderna eller väljer du mat som innehåller mycket snabba kolhydrater? Regelbundna mål­­tider och långsamma kolhydrater framför snabba kolhydrater är nyckeln här.

Oro och ångest kan dessutom förstärkas av koffein från kaffe och andra drycker. Grönt te kan istället verka mer lugnande. Jag har träffat många som blivit bättre av att dra ner på kaffemängden. Fysisk ­aktivitet verkar också stressreducerande.

Sammanfattningsvis:  en dos daglig motion, regelbundna måltider, mat med långsamma kolhydrater och mindre kaffe kan för en del minska oron.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top