Fredrik Kullberg

"Gunborg och Gerd svarar alltid på första signalen"

Fredrik Kullberg

Candy Crush är ett fenomenalt framgångsrikt mobilspel, så pass att de svenska upphovsmännen Sebastian Knutsson och Thomas Hartwig enligt en hyllningsartikel i tidningen Café kan glädjas åt intäkter på uppåt 25 miljoner kronor. Dagligen.
Medan vi låter detta faktum sjunka in, och i sann Annie Lööf-anda gemensamt låter oss inspireras av detta lysande exempel på modernt svenskt entreprenörskap, kan jag inte undgå att göra en tyken reflektion: Candy Crush, som går ut på att bygga mönster av färgglada digitala
godisbitar, är fullständigt meningslöst.
Och så här är det ofta, eller hur? Förtjänst, uppskattning och status står i direkt motsatt förhållande till samhälls­nyttan (ja, jag är bitter och avundsjuk).
På sistone har jag grävt ner mig i en företeelse ljusår från den statusfyllda digitala mobilvärlden, nämligen den svenska loppis- och secondhandmarknaden. Som ansvarig för en loppisguide ämnad för tidningen Retro, kan jag konstatera att Röda Korset lagt under sig en icke föraktlig del av försäljningen av begagnade kläder, prylar och Curt Hagers LP-skivor från 1986.
I nästan varje svenskt samhälle finns minst en Röda Kors-mötesplats med
secondhandförsäljning. De som jobbar där heter sådant som Gunborg, Birgitta och Gerd, svarar ofta på första signalen och framstår som höggradigt effektiva.
Förutom att återvinna gamla prylar och därmed avlasta miljön, dra in pengar åt nödlidande, bedriva språkkurser för invandrare, utbilda sjukvårdare för krissituationer och ge skydd åt utsatta, har mötesplatserna och alla dessa Gunborg, Birgitta och Gerd blåst nytt liv i mången annars sorgligt avsomnad stadskärna och affärslokal.

Vad de får betalt? Å, ingenting förstås. Röda Korset är en frivilligorganisation och fotfolket gör den här insatsen helt gratis, utan att göra något som helst väsen av sig. Som jag sade: förtjänst, uppskattning och status står ofta i motsatsförhållande till samhällsnyttan (jfr Candy Crush).
Jag skriver de här raderna sittandes vid ett kafébord på en av Sveriges uppåt 300 Röda Kors-mötesplatser. I lokalerna rör sig trendiga tjejer i 70-talsklänningar på jakt efter retrofynd, en kvinna i Samhall-overall, invandrare från jordens alla hörn, handikappade, folk som uppenbart befinner sig på livets skuggsida och kors i taket: till och med riktigt gamla männi­skor syns här i offentligheten.
Folk pratar och interagerar med varandra över alla klass- och åldersgränser, ett fenomen jag knappt trodde förekom i Sverige utanför kyrkan. Jag får en känsla av att intressanta saker utspelar sig på mötesplatserna, och att ungefär vad som helst kan hända. Någon borde skriva en roman om det här.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top