Fredrik Kullberg

"Världar som möts i Blattnicksele"

Fredrik Kullberg

Trista nyheter från Blattnicksele: Violas slår igen. Den lilla manufakturbutiken i vägkorsningen som försett trakten med kläder sedan början av 30-talet, med funkisbokstäver på fasaden och vars brunbetsade inre sett nästan likadant ut i alla tider. Men nu är det alltså slut – med Violas försvinner en av de allra sista butikerna av sitt slag, och ett gott stycke kvinnohistoria med den.
Innehavaren Magdalena Wallström tog över från fostermamman Viola Ahlenius 1968 och när jag stannade till nyligen pågick utförsäljningen för fullt i ett stort plasttält som Magdalena spänt upp på gräsmattan invid E 45:an.
Att bedriva butiksrörelse i Västerbottens glesbygder har väl aldrig varit särskilt enkelt eller lönsamt, men på sistone är det som luften gått ur fullständigt. Internet tar ju allt, sade Magdalena fast utan bitterhet i rösten, mer som ett konstaterande.
Att älta slutet för den anrika rörelsen kändes inte särskilt angeläget. Magdalena verkade, som man säger, färdig med Violas. Och tacka för det – hon är 75, för Guds skull.
Nej, det Magdalena verkligen ville snacka om var de dramatiska levnadsöden hon konfronterats med på sistone, särskilt den unga flicka hon tagit under sina vingars beskydd och som nu hjälpte till med utförsäljningen, pilandes mellan butiken och rea-tältet med famnen full av varor.

Flickan, Fawa, var ungefär femton år gammal – inte ens hon själv visste säkert – och hade anlänt till det västerbottniska skogslandet som ensamkommande flyktingbarn från Somalia. Fawa bar huvudduk och kallade Magdalena för Mormor. Som i “Visst, mormor. Okej, mormor”. Och så sa hon “jag är stark som en elefant” när hon bar ut ännu en trave kläder från butikens till synes outtömliga lager. Ingen mamma, ingen pappa. Ensam i Blattnicksele.
Fast på krångliga vägar hade Magdalena och Fawa fått kontakt med någon i Mogadishu, som i sin tur kunnat förmedla ett nummer till Sanaa, Jemens huvudstad – ett ställe som just nu smulas sönder av självmordsrebeller och saudiarabiskt bombflyg – och där faktiskt fått tag på mamman som satt fast i något bedrövligt flyktingläger.
Linjen var dålig, och det var ju så länge sedan. Var det verkligen hon? Ett visst mått av osäkerhet kvarstod efter det förs­ta samtalet mellan den överlyckliga Fawa och kvinnan i andra ändan. Nu pratar de så gott som dagligen.
Utförsäljningen på Violas går in i sin slutfas, med varierat utfall om jag förstår Magdalena rätt. Fawa undrar hur det ska bli mellan henne och mamman, om hon själv ska få stanna i Sverige och Blattnicksele eller snart blir ivägskickad med enkel biljett till Afrika. Hur ska det gå med allt­ihop? Vem vet. Livet fortsätter.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top