Min bonuspappa är ett stort Beatles-fan och när jag var liten hände det att vi virvlade runt på vardagsrumsgolvet till tonerna av Can’t buy me love eller She loves you.
“Vet du, jag har lyssnat på den här skivan i 25 år!” sa han och skrockade vid den hisnande tanken.
Jag kunde inte smälta det. 25 år framstod ju som en evighet i ett barns huvud, och att någon skulle vilja lyssna på exakt samma platta om och om igen under denna ogreppbart långa tid kändes helt enkelt ofattbart. Nu, när jag är 31, förstår jag precis. Jag har nämligen gått och blivit likadan. Roxette släppte sitt genombrottsalbum Look Sharp 1988. Ett par år senare, när jag fyllde åtta, hamnade den i mina händer i form av en LP-skiva. Jag har inte svikit den sedan dess. The Look, Listen to your heart och Dressed for success är några av de känd-aste låtarna från albumet, varav de två förstnämnda också lyckades klättra upp till förstaplatsen på prestigefyllda Billboardlistan. Jag har alltid älskat den originella tonen på Look Sharp: popmelodierna som blandas med syntslingor, Marie Fredrikssons kaxiga röst mot Per Gessles banala texter. Albumet gjorde mig inte bara till ett Roxette-fan, utan även till en musikälskare i stort. Jag vet inte vem jag hade varit utan den där skivan.
Snart ska jag se Roxette live, både i Stockholm och Dalhalla. Medan jag laddar upp inför konserten drömmer jag om en tid, längre fram, då jag dansar med mina (än så länge ofödda) barn i vardagsrummet. Med The Look på högsta volym, förstås. “Vet ni, mamma har lyssnat på den här skivan i 25 år!”
Av Tara Moshizi
