Lycka är en egen kompost!

Odlandet fortsätter för vår trädgårdsredaktör Carina ­Jörsäter. Här är senaste nytt från kolonilotten.

En av de saker som jag uppskattar mest på kolonin är att jag kan följa naturens gång på nära håll. Jag älskar mina komposter! Lägger nästan löjligt mycket energi på att klippa ner kvistar och andra större växtdelar så att de får ligga där och sedan förvandlas till fin jord om en eller två säsonger.
I våras tömde jag två kompostlådor och spred ut den härliga gratisjorden i grönsakslanden – lycka! Ingen bra “timpenning” kanske för det jobbet, men jag är väldigt nöjd med den tillfredsställelse det ger mig.

Komposterna är enkla träbyggen med luft mellan ribborna. De där ståltrådskonstruktionerna med nästan bara luft som brukar finnas på handelsträdgårdarna är däremot ingen vidare kompostbehållare, det blir för torrt. Komposten behöver också någon form av lock så att fukten behålls.
Jag undviker att lägga ogräs som maskrosor, kirskål och kvickrot i komposten, de får i stället åka i sopsäckar till tippen. Men gräs, kvistar och annat rens åker i ner i kompostlådorna, liksom grönsaksavfall, äggskal och kaffefilter. Inte kött och fisk, då kommer råttorna.

Jag skulle gärna vilja kompostera mitt gröna avfall även hemma i lägenheten under vinterhalvåret. Men sopsorteringen i Stockholm befinner sig tyvärr inte i framkant, här åker allt ner i samma soppåse.
Nu under sommaren testar jag en intressant produkt, en liten komposthink för stadsbruk som går under namnet bokashi. Det är japanska och betyder jäst organiskt material.
I den tättslutande hinken kan man kompostera sitt matavfall inklusive fisk och kött, enligt tillverkarens anvisningar.  När man lagt på nytt avfall ska man spreja på en vätska som sätter fart på jäsningsprocessen. Och faktiskt så luktar det inte särskilt illa när man lyfter på locket!
Efter några dagar kan man pumpa ut en näringsrik vätska genom en liten kran i hinkens nederkant. Den används som näring i trädgården, spädd med 100 gånger mer vatten. Kretslopp i det lilla!

Men för att kompostera hemmavid i vinter krävs mer jobb. Dels behövs två hinkar, eftersom den ska stå i två veckor innan man tömmer den. Och var ska man då tömma detta avfall? På kolonin har ett par grannar testat att lägga sitt avfall i nedbrytbara majspåsar och sedan åka ut med dem till kolonikomposten. Det verkar knappast värt besväret för mig som har en bit att åka – miljövinsten försvinner med bensinåtgången. Men själva metoden är intressant!

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top