Så är odlingssäsongen över för denna gång. Nu återstår bara lite höststädning på kolonitomten. Vårt sommarvatten stängs av när termometern går under nollstrecket och då är det dags att bomma igen stugan också. Kolonin är lite som en campingplats, vi har gemensamma toa- och duschhus och med dessa avstängda är det inte så enkelt att bo i sin stuga längre, även om vi har el.
När denna tid är inne känns det både sorgligt att säsongen gått mot sitt slut, men också skönt att kunna ägna sig åt något annat på helgerna. För en kolonilott är inget som sköter sig själv! Jag har tillbringat de flesta helgerna här under sommarhalvåret och har fullt upp med att så, rensa och skörda.
I år har det dessutom varit en del målningsarbeten att göra.
Jobbet som avslutar säsongen är att klippa ner en del av perennerna. Vissa växter är det bättre att ha nerklippta i komposten över vintern, än att få ta hand om i form av torrt ris framåt våren. De höga gula höstrudbeckiorna är ett sådant exempel. Andra växter, som rosor och pioner, låter jag stå kvar i rabatten för att skydda plantorna mot vinterkylan.
Och så höstgräver jag mina grönsaksland, där nu bara grönkålen och persiljan står kvar. Det råder delade meningar bland trädgårdsexperter om det är bra att gräva om hela landet. Jag gör det alltså, på helt ovetenskaplig grund. Det blir som en liten avslutningsceremoni mentalt, men även fysiskt, för grävningen är svettdrivande!
Jag blir glad av att se alla feta maskar som gör ett bra jobb i min leriga jord och jag tycker att ett nygrävt friland känns städat och fint. Ett tecken på att nu är det nattidags, jorden!
Kvar att skörda är också jordärtskockorna vid tomtgränsen, så nu vankas snart den goda soppan som jag tillagar så här års. Skockorna är trevliga, de växer högt och utgör ett grönt “staket” mot granntomten. De växer år från år utan minsta skötsel. Man lämnar bara några knölar kvar i jorden så sköter de sig själva. Tacksamt så det förslår!
Däremot har ett skrämmande hot dykt upp här på höstkanten. Vildsvin har börjat härja i vårt område. De har varit precis utanför mitt staket och bökat runt i marken. Det är lite läskigt! Nu stänger jag grindarna till min täppa och hoppas att några viltvårdare kan ta hand om de vilda varelserna…
