På TV: Fröken Frimans krig fokuserar på kvinnlig rösträtt

Dagmar Friman är på krigsstigen igen. I årets omgång av populära tv-serien Fröken Frimans krig tar hon upp striden för kvinnlig rösträtt.

Under förra säsongen av mini-serien Fröken Frimans krig gällde det kampen mot fusk och snusk i det tidiga 1900-talets livsmedelsbransch.

I uppföljningen, med premiär i SVT på juldagen, stormar Dagmar Friman (gestaltad av Sissela Kyle) ut på gatorna som megafon-försedd aktivist under den långtifrån självklara parollen Rösträtt för kvinnor. Faktiskt fanns på den tiden även en hel del kvinnor som motsatte sig rösträtt för egen del:

– Ja, självklart. Alla vill ju inte kalla sig feminister idag heller! Särskilt kvinnor i konservativa kretsar ansåg ju att den rådande samhällsordningen borde bestå, och ville då helst att varken kvinnor eller män skulle ges allmän rösträtt.

Det säger Barbro Hedvall, författare och journalist som skrivit boken Vår rättmätiga plats (Bonnier fakta), om hur
Sverige efter 40 år av hårt arbete och påtryckningar som sista land i Norden införde rösträtt för kvinnor 1921.

Dramaserien Fröken Frimans krig är alltså baserad på verkliga händelser och ett spännande men ändå rätt bortglömt kapitel av nutidshistorien.

Modiga kvinnliga pionjärer

Barbro Hedvall berättar om den svenska rösträttsrörelsens kvinnliga pionjärer: extremt pålästa, ofta kvicka i truten och riktiga arbetshästar som orkade dra rösträtts-lasset i motvind under så lång tid. Och modiga. Inte vem som helst vågade träda ut i den trånga svenska offentligheten som avvikande, “okvinnlig” aktivist. 

Det här var en tid då de fysiska skillnaderna mellan könen direktöversattes till att kvinnor och män fungerar helt annorlunda intellektuellt. Ett vulgär-darwinistiskt tankegods som landade i att kvinnorna är männen underlägsna i allt och nog inte bör ägna sig åt så komplicerade saker som politik. 

Den i andra sammanhang så vidsynte August Strindberg författade till och med en “fullständig bevisföring” för att kvinnor är nyckfullare, har sämre luktsinne, fulare handstil och kokar sämre kaffe (!) än män. 

Rösträttskvinnorna som utmanade detta förakt drabbades av groteska karikatyrer i pressen, där de utmålades som fula, slarviga, manhaftiga och dessutom dåliga mammor, eftersom de påstods lämna barnen vind för våg.

– För att vinna respekt ansträngde sig därför rösträttskvinnorna verkligen för att se snygga och propra ut, vara välfriserade och vänliga – och absolut inte röka cigarr, säger Barbro Hedvall.

Modejournalisten och rösträtts-profilen Elsa Kleen hörde till dem som förvirrade sina motståndare med ett smakfullt och välvårdat yttre. Över huvud taget var det en samling ytterligt stilfulla kvinnor som deltog på rösträttsmötena, vis-ar svartvita bilder från tiden runt 1900 – idel välsydda dräkter med långa ärmar och höghalsade blusliv, frisyrer noga uppsatta i valkar och knutar, hattar stora som kvarnhjul skönt dekorerade med plymer. 

Den kvinnliga rösträttsrörelsens pionjärer kom till stor del från högborgerliga kretsar, ingen tvekan om det. Välutbildade och verserade, med tjänstefolk och stora våningar, hade de resurser att ägna sig åt frågan mer eller mindre på heltid. Praktiskt nog umgicks de i samma kretsar och gick på samma bjudningar som de maktens män som skulle påverkas. Vissa av rösträttskvinnorna var till och med gifta med dem. 

Svårt för arbetarkvinnorna

För arbetarkvinnorna var det en annan sak. Om de överhuvud taget orkade gå på mötena efter en lång dag på fabriken eller i ladugården, och självklart även efter att ha tagit hand om matlagning, disk och barn, tillstod ytterligare hinder i form av medlemsavgiften på någon 25-öring som vid närmare eftertanke kunde visa sig orimligt hög. 

Väl inne på mötet komplicerades saken än mer när kokerskan eller butiksbiträdet plötsligt förutsattes göra gemensam sak med herrskapsfröken eller “frun”. De enorma klasskillnaderna kvinnorna emellan ledde till slitningar och pinsamheter som vi nog inte kan föreställa oss idag, säger Barbro Hedvall. 

– Arbetarkvinnorna i Sverige var så otroligt svaga, med utomordentligt låg självkänsla. Dessutom levde de ett väldigt hårt liv. Att i den situationen även bli rösträttskvinna, och ta risken att bli utfrusen socialt – det måste ha krävts ett otroligt civilkurage. Särskilt på mindre orter, säger Barbro Hedvall.  

 

På TV: Fröken Frimans krig fokuserar på kvinnlig rösträtt
Kinna (Sofia Ledarp) och Tomasine (Ellen Jelinek) i en intim situation. Verklighetens rösträttskvinnor var livrädda för att framstå som ”osedliga”.

England inspirationskälla

Den kvinnliga rösträttskampen i Storbritannien var en naturlig inspirationskälla för de svenska aktivist-erna. Det var i England idé-debatten om kvinnans rätt i det nya industrisamhället tog verklig fart, inte minst genom tänkaren John Stuart Mills bok The Subjection of Women (Kvinnans underkuvande) som kom 1869.

I England uppstod tumult och hårda sammandrabbningar när de mest militanta kvinnliga rösträttskämparna – suffragetterna – gick till aktion under dess ledare Sylvia Pankhurst. 

Suffragetternas metoder var medvetet lagstridiga och direkt livsfarliga, med anlagda bränder och även bombattacker. En av suffragett-kvinnorna offrade sitt liv när hon kastade sig framför kungens häst.

Det där var ingenting för rösträtts-kvinnorna i Sverige, som gick betydligt mildare fram.

– Här trodde man redan från början väldigt mycket på förnuft och ordning. Fredrika Bremer-förbundet, som bildades 1884, var en synnerligen välartad organisation. Den kvinnliga rösträttsrörelsen startade lokalföreningar över hela Sverige och såg långsiktig folkbildning som vägen till framgång.

Livrädda för osedlighet

Kurser, föredrag, föreläsningsturnéer, bokutgivning – i Sverige härskade idén om att kvinnor måste utbildas från grunden för att någonsin kunna bli en del av demokratin. Kanske var det därför som den kvinnliga rösträttskampen tog så pass lång tid, menar Barbro Hedvall. 

Inför årets omgång av Fröken Frimans krig har SVT i syfte att “höja pulsen” spritt ett fotografi som visar två av de kvinnliga huvudpersonerna lättklädda och tätt hopslingrade i en säng.

I verkligheten var rösträttskvinnorna livrädda för sex, eller mer exakt föräktenskapliga förbindelser och så kallad osedlighet. Enligt den tidens dubbelmoral var det nämligen omöjligt för en kvinna att få respekt i offentligheten om hon levde eller tänkte alltför “fritt”. 

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, (LKPR) som annars bröt så rejält mot tidens fördomar, uteslöt för sitt anseendes skull kvinnor som visade förståelse för kärlek utanför äktenskapet. Knappast svensk kvinnorörelses vackraste stund, konstaterar Barbro Hedvall. En unik sak för den svenska kvinnorörelsen var att männen inte betraktades som fiender i rösträttsfrågan, berättar Barbro Hedvall.

– Nej, männen skulle vinnas över till saken. Den svenska kvinnorörelsen ansåg redan då att kvinnor och män har allt att vinna på ett jämbördigt och kamratligt förhållande
sinsemellan.

Den största opinionsyttringen

Medan vissa ännu gjorde sitt bästa för att djävlas, fanns bland de dåförtiden 100 procent manliga lagstiftarna en stadigt växande sympati för kvinnornas sak efter förra sekelskiftet. Men i ett läge där en stor del av den manliga befolkningen var omyndigförklarad på grund av för låga inkomster – fortfarande runt 40 procent 1908 – ansåg även demokratiskt sinnade riksdagsmän att männens rättigheter måste gå först. Därefter skulle det bli kvinnornas tur.   

Ett genombrott tycktes nära 1914, då skribenten och rösträttsprofilen Elin Wägner kunde posera vid en stapel med 351 454 inbundna namnunderskrifter – högre än henne själv – med krav om kvinnlig rösträtt, den största opinionsyttring för kvinnors rätt som någonsin visat sig i Sverige. 

Men tajmingen var usel: just då utbröt första världskriget som under fyra år kom att överskugga allt. Demokratifrågorna lades på is. 

Kvinnornas rösträttsarbete fortsatte enträget, nu med starka inslag av fredsretorik, och gav slutligen resultat då riksdagen efter krigsslutet antog en proposition om kvinnlig rösträtt 1919. Då var också världen en annan än före kriget. Tiden hade helt enkelt sprungit ifrån de som kämpat emot.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top