18 frågor och svar om lunginflamation

Fakta om lunginflamation

Varje år drabbas cirka en procent av den vuxna befolkningen i Sverige.
Ökad livslängd ger fler lung-inflammationer, i framtiden kommer Sverige att få betydligt fler drabbade. Samtidigt har pneumokockvaccin för barn gjort att antalet fall bland barn minskat.
Dödligheten ligger mellan 10 och 15 procent, och drabbar främst äldre.

Vad är lunginflamation?

Lunginflammation (pneumoni) innebär att lungorna har blivit inflammerade. Då har bakterierna tagit sig ut från de fina luftrören i lungorna och ända ner i alveolerna, små luftfyllda blåsor i de inre delarna av lungorna, och ut i själva lungvävnaden.

Vem kan drabbas?

Vem som helst kan drabbas, men det är vanligare bland småbarn och äldre. Om något försämrar kroppens förmåga att stå emot bakterier, ökar risken. Det kan handla om en försämrad hjärtfunktion, att man är multisjuk, röker eller har lungsjukdomen KOL. Ibland är lunginflammation en komplikation efter att man varit sjuk i exempelvis influensa. Då är det lättare för bakterierna att få fäste i luftrören, eftersom de redan är lite skadade av virus.

Vanliga symtom?

Det börjar vanligtvis med värk i bröstet, eller del av bröstet, när du andas in, ofta med torrhosta. När det gått några dagar börjar du få upphostningar som i regel är färgade om inflammationen beror på bakterier. Är det virus som orsakar den, får man kanske enbart värk och feber.

När ska man söka vård?

Om du plötsligt insjuknar med hög feber, hosta, värk i bröstet och har påverkat allmäntillstånd.

Vanligaste orsaken?

Hos små barn och vuxna, 50 år och uppåt som drabbas, handlar det ofta om en bakterie som heter pneumokocker, och som oftare märks som grön snuva, men ibland märks den inte alls. Just den här bakterien omger sig med en kapsel som immunförsvaret har svårt att känna igen när man är liten och därför har svårt att göra sig av med. Med stigande ålder går immunförsvaret ner lite i aktivitet, och då ökar risken för lunginflammation igen. I barnaåren beror sjukdomen ofta på virus, medan den hos unga vuxna ofta orsakas av en speciell bakterie som heter mykoplasma.

Hur ställs diagnosen?

Läkaren lyssnar på lungorna efter biljud. Om det rasslar, bubblar och knastrar har man nog en lunginflammation. Genom blodprov kan man se om det är en bakterie och vilken. Ibland gör man en lungröntgen.

Hur går behandlingen till?

Oftast påbörjas behandling med penicillin för att säkerställa effekt mot pneumokocker, om inflammationen beror på denna bakterie. Vanligen blir man sjukskriven ett tag för att kunna vila.

Kan man förebygga lunginflamation?

Många landsting erbjuder den som befinner sig i någon riskgrupp, och alla de personer som fyllt 65 år, vaccin mot pneumokocker. Detta ges vanligen i samband med influensavaccin. En del landsting erbjuder vaccinet gratis, andra vill ha betalt. Det finns även ett modernare vaccin på marknaden mot pneumokocker, för vuxna personer över 50. Detta får man dock själv betala.

Vad kan man själv göra för att minska risken?

Sluta röka, då rökning generellt sett sänker infektionsskyddet.

När ökar risken för att drabbas i vuxen ålder?

Redan från 50 års ålder. Den största ökningen sker dock efter 65 års ålder, och absolut störst är risken att insjukna efter 80 års ålder. Man kan säga att antalet fall successivt ökar med stigande ålder och i takt med att förekomsten av kroniska sjukdomar ökar.

Är det lättare att drabbas igen en andra gång?

Ja, man tror att den bakomliggande orsaken till att man får en lunginflammation finns kvar, och att risken att återinsjukna därför är större.

Hur många drabbas?

Omkring en procent bland alla dem som har fyllt 65 år insjuknar varje år.

Vad säger forskningen?

Bland annat har vi fått klart för oss under de senaste åren att det finns ett starkt samband mellan influensa och en efterföljande lunginflammation. Så de personer som väljer att vaccinera sig mot influensa har även ett skydd mot lunginflammation.

Kan det vara farligt fast vi idag har pencillin?

Ja, om bakterien tar sig ut i blodet. Bland dem som drabbas av detta, dör 10 procent av sjukdomen, trots penicillinbehandling.

Hur kan man hjälpa kroppen att läka?

Tänka på att det tar sin tid att bli frisk, “hålla sig i skinnet” och vila. Undvika fysisk ansträngning och tobaksrök.

Hur lång tid tar det att bli frisk?

Om lunginflammationen beror på en bakterie är man vanligen hyfsat återställd efter ett par veckor. En mykoplasmaorsakad infektion kan hålla i sig längre, men vanligen behöver man inte vara sjukskriven hela tiden.

Vad händer om ett virus är orsaken?

Det finns ingen bra behandling än, samtidigt är prognosen god då en virusinfektion är en mindre farlig variant. Blir man sämre får man gå tillbaka till sin läkare.