Tidiga åtgärder har god effekt

En tidig KOL-diagnos kan bromsa förloppet, och dagens behandlingar och bättre läkemedel kan ge stor hjälp till den som drabbats.

Det viktigaste vid KOL är en tidig diagnos. Dels för att stoppa försämringen, dels för att man då har mer av lungfunktionen kvar, konstaterar Kjell Larsson, vice ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd och professor i lungmedicin.
– Vid en tidig diagnos kan man leva ett bra och normalt liv, även om man kanske inte kommer att springa något maraton, förklarar han.
I ett tidigt skede av sjukdomen märker man inte av den. Redan som ung vuxen kan man ha en inflammation i luftvägarna på grund på tobaksrökning utan att man får något av symtomen. Om man slutar röka redan då, kan kroppen hela sig själv och man utvecklar aldrig sjukdomen.

Kvinnor drabbas lättare

Men om lungorna har skadats, är skadorna bestående. Detta är inget som händer över en natt. Det tar vanligen årtionden att utveckla KOL.
– Mitt råd är att man ska mäta lungfunktionen på sin vårdcentral om man är 40+, rökare, har hosta eller känner sig andfådd, råder Kjell Larsson.
Det finns könsskillnader; kvinnor drabbas lättare av KOL än män och får dessutom ofta en mer allvarlig sjukdomsbild.
– Det kan bero på att kvinnor är mindre än män och därmed har mindre lungor än män. Sjukdomen har dessutom ofta ett snabbare förlopp hos kvinnor än hos män, säger Kjell Larsson.
De läkemedel som finns syftar till att lindra symtom som hosta, andfåddhet, återkommande förkylningar, och liknar i flera avseenden den behandling man får vid astma. Det finns även ett läkemedel i tablettform som förhindrar tillfälliga försämringsepisoder, för dem med svår KOL och slemhosta.
Kjell Larsson tror att vi i framtiden kommer att lära oss hämma inflammatoriska sjukdomar som KOL. Men redan i dag finns god hjälp att få. Utvecklingen inom KOL-området har varit snabb det senaste decenniet.
– En uppgiven uppfattning inom vården om att man inte kan hjälpa dessa patienter har förbytts i en mer optimistisk inställning. Vi har insett att tidiga åtgärder har god effekt och att dagens behandling kan erbjuda stor hjälp till många, förklarar Kjell Larsson.
Det handlar bland annat om rökstopp, sjukgymnastik, och kunskap om vilka läkemedel som är effektiva och hur de ska användas.
– Även om det inte framkommit så många läkemedel, så har luftrörsvidgande läkemedel och kortison som man inhalerar ut-
vecklats, vilket medfört att vi fått allt bättre läkemedel för behandling av KOL, säger han.

Olika motståndskraft

Som vid många andra sjukdomar verkar det som att vi män­niskor har olika starkt försvar mot KOL. En del röker lite grann och får sjukdomen, andra är storrökare och uppnår hög ålder utan att få KOL.
– En utmaning forskningen har är att ta reda på vad det beror på att vi har så olika motståndskraft, säger Anna Sjödin vid Hjärt-Lungfonden. 
Underdiagnostiken är enligt henne stor. Många får till en början en annan diagnos, till exempel astma.
– KOL är en utbredd och farlig sjukdom. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken, och sjukdomen ökar lavinartat bland kvinnor. Vi skulle i större utsträckning behöva testa män­niskor för KOL.
Anna Sjödin nämner försiktigt ordet vaccin som en förhoppning i framtiden. Hon pratar även om förståelse och medkänsla.
– Många av dem som har KOL i dag började röka på 1970–1980-talen när vi inte kände till sjukdomar som KOL så väl. Det är hårt och orättvist att säga att de får skylla sig själva om de blir sjuka. KOL är en obotlig sjukdom som drabbar många, såväl dem som blir sjuka som deras anhöriga. I stället för att döma tycker jag man ska ge en slant till forskningen.

 

Av Mia Coull

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top