Här är platserna där folk blir äldst

 I de blå zonerna bor världens äldsta människor. Här finns mycket för oss att inspireras av – och kanske ska vi också kika mer på hur våra smålänningar lever.

10 sätt att leva mer blått

1. Ät inte för mycket. Välj bra råvaror med mycket näring.
2. Välj mest från växtriket. Låt grönsaker – gärna gröna bladgrönsaker – ta upp större delen av tallriken. Ät kött ibland, i mindre mängd.
3. Ät många sorters örter. Människorna i de blå zonerna kan äta 20 olika vegetabilier om dagen.
4. Dra ner på vete och socker. Mat med högt GI saknas helt eller spelar en undanskymd roll.
5. Odla. Att odla egna grönsaker, te- och krydd­växter har många fördelar. Samtidigt som man får tillgång till fräscha råvaror, får kroppen motion och själen en känsla av mening.
6. Välj färskt och närproducerat.
7. Dra ner på komjölken. Gärna yoghurt, smör och ost – men dra ner på mjölken. 
8. Ät fisk eller ost. Protein och viktiga fett-syror kommer från fisk, yoghurt eller ostar.
9. Ge magen nattvila. Lunchen är dagens huvudmål. Med en lätt middag och en ofta flytande frukost får magen vila länge. 
10. Ät tillsammans med andra – om du kan.

Källor: “Den blå maten” och bluezones.com

Blå är en färg som ofta symboliserar visdom. Men världens blå zoner, alltså områden där chansen att fylla 100 år är som allra störst, har döpts efter något betydligt mer konkret: färgen på en penna.
Det var den belgiske demografen Michel Poulain och den italienske statistikern Gianni Pes som myntade begreppet 2004. Michael Poulain hade rest till Sardinien för att undersöka uppgifterna om att invånarna i de östra delarna av ön var sällsynt långlivade.
De två forskarna ringade in byar på en karta med en blå kulpenna och började kalla dem blå zoner.
Efter att ha följt invånarna i Villagrande Strisaili från 1800-talet fram till idag kunde de konstatera att andelen 100-åringar som fötts och levt i byn var skyhög. Upptäckten väckte stor uppmärksamhet.

Nya perspektiv

National Geographic gjorde reportage om andra områden som kunde kvala in som blå zoner. Idag räknas även Nicoya i Costa Rica, sjundedagsadventisterna i Loma Linda i USA, Ikaria i Grekland och Okinawa i Japan dit. En som tidigt intresserat sig för de blå zonerna är vetenskapsjournalisten och författaren Henrik Ennart.
– Det finns så många teorier om hur vi ska äta och leva, men att vända på perspektivet och se vad som bevisligen har fungerat, är väldigt intressant, säger han.

Sega smålänningar

Henrik Ennart har rest världen runt för att skildra livsvillkoren i de blå zonerna. Nu kommer Den blå maten, som han skrivit tillsammans med kocken och krögaren Niklas Ekstedt. Boken handlar om hur de äldre lever och framförallt äter, och innehåller även recept.
Inspirationen är hämtad från alla blå zoner utom en. Sjundedagsadventisterna i Loma Linda har valts bort för att de enligt författarna inte är en geografiskt avgränsad grupp med en gemensam kultur. Istället har de tagit med Småland, som Henrik Ennart lanserade som en svensk blå zon i boken Åldrandets gåta.
– Jag är uppvuxen i Kalmar och tillbringade somrarna i Emmaboda. Som barn fick jag höra att människorna inåt landet var väldigt sega. Jag gjorde några datakörningar som visade att chansen att fylla 100 år är betydligt högre i Kronobergs län, följt av Kalmar län, jämfört med övriga  landet, säger han.
I södra Småland och norra Skåne har flera av landets äldsta genom tiderna vuxit upp. Till skillnad från de eta-
b­lerade blå zonerna är om­rå­det inte granskat av internationella forskare för att säkerställa att uppgifterna är tillförlitliga och inte påverkats av bland annat inflyttning.
– Men jag hoppas att det händer snart. Kvaliteten på svenska befolkningsregister är hög och om ett område sticker ut i Sverige, där den för­väntade livslängden är bland de högsta i världen, är det intressant även internationellt, säger han.

Hotade kulturer

Att skildra gamla levnadskulturer innan de dör ut har varit en viktig del i arbetet med boken. För trots att de lett till dokumenterat långa, friska liv är de hotade av den moderna livsstilen.
– 90- och 100-åringarna i de blå zonerna mår bra och sjukdomar som diabetes, hjärtkärlsjukdom och demens är ovanliga. För deras barn fortsätter åldrarna att stiga, men vårdbehoven ökar i samma takt som stillasittandet och konsumtionen av socker, snabba kolhydrater och skräpmat, säger Henrik Ennart.
Han berättar om Okinawa, där snabbmatsrestaurangerna följer i turismens spår.
– Samtidigt inser Japan allvaret och har byggt upp ett stort forskningsinstitut på ön. Och det finns en mottaglighet för den här kunskapen, till exempel i Sverige.

Fyra hörnstenar

Vad är då hemligheten med den goda hälsan i de blå zonerna? För det första har områdena varit relativt isolerade. Människorna har därför kunnat behålla sin kultur in i modern tid. De har även levt på karga jordar, tvingats jobba för sin överlevnad och bara ätit så mycket som varit nödvändigt. Allra friskast har de som vuxit upp med den traditionella kulturen men dragit nytta av välfärden, till exempel den moderna sjukvården, varit.
– Människorna har ätit vad som funnits till hands: på några platser nästan enbart vegetariskt, på andra mera fisk eller kött. Det finns alltså inte ett enda sätt som är rätt. Det är ett befriande budskap, säger Henrik Ennart.
Han pekar på fyra faktorer som tillsammans “råkat bli rätt”:
1. Människorna i de blå zonerna äter lite, men bra. Maten är i huvudsak vegetarisk och i lågt processad form (alltså inte industriellt bearbetad).
2. De rör sig mycket, arbetar hårt och går i princip aldrig i pension.
3. De omger sig med vänner och familj.
4. Det finns ett uttalat syfte med tillvaron. Många har till exempel en religion.
– Dessutom har de en otrolig förmåga att koppla av. De kan ta det lugnt stora delar av dagen och stressar i princip aldrig, säger Henrik Ennart.

Sex och politik

Hur mycket betyder generna?
– 25 procent, kanske. Resten beror på miljön eller på anlag som går att påverka.
Henrik Ennart har mött många levnadsglada seniorer.
– På Costa Rica pratade jag politik i timmar med en pigg 108-åring. Jag har träffat 100-­­åringar som gärna pratar om sex och älskar att klä upp sig. De här människorna har gjort mig alldeles tagen, säger han.
Hur de mindre politiskt korrekta “budskapen” ska tas emot har han funderat mycket över:
– Nästan hälften av de gamla på Ikaria var rökare halva livet och på Costa Rica träffade jag en 95-åring som aldrig drack annat än vin. Men självklart är rökning farligt och man kan leva länge utan att dricka alkohol. Kanske innebär det här levnadssättet att det finns utrymme för avsteg?
Men hur översätter man den här kulturen till dagens moderna liv?
– Jag tror att det går, i alla fall i stora drag. Att äta färsk, varierad mat och att tillåta sig att koppla av, till exempel. Att odla sina nära relationer.
Lever du själv ett blått liv?
– Ja, jag har tagit till mig livsstilen. Jag bor i Värmdö utanför Stockholm, där jag andas frisk luft och undviker stress. Och både jag och min fru tycker om att odla.
Hur gamla kan – och vill – vi bli?
– Med rätt förutsättningar kan medellivslängden öka snabbt de kommande decennierna, men det viktiga är att de extra åren är friska. Just därför är kunskapen från de blå zonerna så viktig.

 

Av Maria Fröjdh

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top