Så blir du av med det farliga bukfettet

Spåren av vår vällevnad sätter sig ofta på magen. Men allt bukfett är inte lika hälso­farligt. Här får du veta hur du enkelt testar dig själv – och hur du håller bilringarna i schack.

Något händer med midjan efter 40. Plötsligt stramar kjolen som ett korvskinn när du försöker knäppa den. Det går inte längre att avfärda de trånga byxorna med att de måste ha krympt i tvätten.
Vi kallar det ömsint för kärlekshandtag eller lite hull att nypa i. Det är fint så. Men det finns en baksida. Överskottet på magen kan vara skadligt för din hälsa. Caroline Mellberg, läkare och forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, ger svaren du behöver för att veta när magen blir en hälsofara.

Hur vet jag om jag har bukfetma?

– Det kan ett bukhöjdstest ge svar på: Om du ligger ner på rygg och överskottsfettet “flyter ut” mot sidorna, så är det inte bukfetma. Om du däremot har en “kalaskula” som står upp, och inte flyter ut, handlar det om bukfetma.

Vilka sjukdomar kan bukfetma ge?

– Hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, nedsatt sockertolerans (förstadium till diabetes), diabetes typ 2, benskörhet, demens. Vidare belastar övervikt leder och muskler och kan leda till överbelastningsskador. Plus att sömnen kan bli lidande när vi väger för mycket, det är vanligare att snarka då, och även ha andningsuppehåll.

Är allt överskottsfett på buken lika farligt?

– Nej, det beror på var fettet sitter. Underhudsfettet är inte farligt. Det vill säga det som sitter ytligt, under huden, i fettvävnaden. Fett som sitter djupare i buken, i eller runt viktiga organ som hjärta eller lever, är starkt kopplat till ohälsa.

Varför är det fasta bukfettet – som inte “flyter ut” när vi ligger ner – farligare än annat fett?

– Det finns en högre inflammatorisk aktivitet i det här fettet. Och då cirkulerar inflammatoriska ämnen som är dåliga för kroppen runt i blodbanorna när kroppen omvandlar fettdepåerna till energi. Har man därtill ärftlighet för hjärtkärlsjukdom, är man mer i riskzonen för följdsjukdomar än andra.

Vad säger midjemåttet om min hälsostatus?

– För en kvinna är ett midjemått på 80–87 övervikt, medan 88 och uppåt benämns som fetma. För män är ett midjemått på mellan 94–101 cm övervikt, och 102 och uppåt fetma. Man hamnar lätt över den gränsen, utan att se särskilt rund ut. Det är många som har ett midjemått i överkant i dagens samhälle. Något som bland
annat handlar om stillasittande och om att vi äter av fler orsaker än hunger numera; när vi är glada, ledsna, arga, trötta eller sugna.

Om midjemåttet är 79 cm, slipper jag då farliga konsekvenser av mitt extra hull?

– Riktigt så enkelt är det inte. Det handlar om var fettet sitter: Om det är ytligt och ofarligt, eller nära viktiga organ, där det är farligt. Man kan vara bukfet, fast man har ett midjemått som är mindre än 80 centimeter.

Vilka hälsorisker löper jag om mitt bukfett är av den mjuka och snällare sorten?

– Om du bara har fett på rumpa, lår och lite mjukt under huden på magen så har det visat sig att man kan ha ett visst skydd mot hjärtkärl-sjukdomar och diabetes. Men andra konsekvenser vid övervikt, exempelvis belastningen på kroppens leder, blir lika stora oavsett var fettet sitter.

Finns någon tidpunkt i livet för kvinnor när bukfett blir vanligare än tidigare?

– Ja, någon gång efter 40 börjar nivåerna av det kvinnliga könshormonet östrogen sjunka. Och i samband med meno­pausen ses en omfördelning av kroppsfett från höfter och rumpa, där det vanligen sitter som en energireserv hos kvinnor, in i buken, där det inte ska vara.

Är kärlekshandtag, alltså “nypfett” i midjan, och bilringar mindre farliga?

– Ja. När fettet är “mjukt” är hälsoriskerna mindre.

Vad händer med ämnesomsättningen vid klimakteriet?

– Den sjunker något efter menopaus. Det är inte mycket det handlar om – cirka 50 kcal om dagen, vilket motsvarar två Mariekex. Det låter inte så mycket, men om man fortsätter att äta som vanligt, utan att röra på sig mer, så smyger sig hekton och kilon på med tiden.

En minskad ämnesomsättning står alltså för en väldigt liten del av risken för bukfetma?

– Ja, så är det. Kom ihåg att lika lite behövs för motsatsen: Det betyder att 50 minuskalorier per dag på ett år ger något kilos viktnedgång. En liten förändring, som att skippa socker i kaffet, räcker. Det här ger inget utslag på vågen om man väger sig dagligen. Man får ha tålamod och tänka i ett längre perspektiv.

Vad kan jag mer göra för att minska risken för extrakilon i midjan och på magen?

– Öka din fysiska aktivitet. Det är inga stora förändringar det handlar om. Det räcker att promenera lite mer. Gå av en hållplats tidigare från bussen. Ta trapporna istället för hissen. Andra tips är att ta korta pauser på jobbet, res på dig, gå och hämta ett glas vatten. När vi bryter stilla­sittandet, får vi fart på ämnes­omsättningen.

Bidrar vin och läsk vid maten till att det börjar strama i linningen?

– Både ja och nej. Om man dricker läsk eller vin till maten, men håller sig inom sin kalorigräns, så spelar det ingen roll för vikten. Men i praktiken är det oftast inte så. Vin eller läsk tillkommer vanligen som extrakalorier utöver det andra. Eftersom drycker inte ger någon mättnad, så äter vi lika många kalorier som vanligt.

Hur mycket behöver jag minska midje­måttet för att det ska göra skillnad?

– Varje minskad centimeter och varje tappat kilo kroppsvikt gör skillnad, eftersom levern genast börjar tömmas på fett när man går ner i vikt. Då klarar den bättre att bryta ner sockret i kosten, vilket är en stor hälsovinst. Om levern inte klarar av det, så riskerar vi att få diabetes.

Vilken är största bukfettsfällan?

– Den enskilt största riskfaktorn är att äta och dricka fler kalorier än vad man gör av med. Det gäller alla, också den som har anlag för att lätt gå upp i vikt. Även en livsstil med mycket stress ökar mängden bukfett.

Kan man ha större midjemått om man är lång?

– Det skulle bara handla om någon halv centimeter i sådana fall. Att mäta midjan är ett bra mått på hur mycket fett som eventuellt sitter mellan organen oavsett kroppslängd, i bålen finns ju inga andra ben förutom ryggraden.

Är bukfettet svårare att bli av med än annan övervikt?

– Nej, det är egentligen lättare att bli av med. När vi går ner i vikt så tar kroppen först av det fett som ligger nära
lever och andra inre organ

 

Tio steg mot ett mer hälsosamt midjemått >>

 

Av Mia Coull

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top