Att inte tåla gluten
- Celiaki är en kronisk sjukdom som innebär att glutenprotein startar en inflammation som skadar tarmluddet i tunntarmens slemhinna. Det är alltså ingen allergi.
- Gluten finns i vete, råg och korn. När en person med celiaki äter gluten skadas tarmluddet, vilket gör att förmågan att ta upp vitaminer, mineraler och andra näringsämnen förstörs. I sin tur leder det till näringsbrist och ohälsa.
- Celiaki kan inte botas. Behandlingen är att äta glutenfri mat resten av livet. Sjukdomen är kronisk, det vill säga livslång. Den kan inte gå över eller “växa bort”.
- Vanliga symtom är trötthet, diarré och buller i magen, viktminskning, brist på järn, vitamin B12 och folsyra, humörsvängningar, värk.
Källa: Svenska Celiakiförbundet
Fortsätt äta gluten inför ett test
Inför en läkarundersökning för att ta reda på om man har celiaki eller inte bör man inte äta glutenfri kost. Antikroppar mot gluten, som bildas i blodet och visar att sjukdomen finns, bildas bara om man äter gluten.
1-2 procent
av befolkningen beräknas ha celiaki, glutenintolerans.
Källa: Svenska Celiakiförbundet
Gluten i dinkelmjöl
Gluten är proteinkedjor som finns i råg, vete och korn. Havre är i grunden glutenfritt men kan ha producerats i samma maskiner som de andra sädesslagen. Det finns glutenfri havre att köpa.
Gluten finns i alla mjölsorter som innehåller vete, råg och korn, också till exempel i dinkelmjöl, spelt och durumvete. Andra produkter med gluten i är till exempel manna-gryn, quorn, pasta, bulgur, couscous, nudlar.
Under en period var “laktosfritt” den ledande hälsomarkören och nya laktosfria produkter dök upp en efter en. Det senaste året har antalet produkter märkta “glutenfritt” formligen exploderat på butikshyllorna. Pasta, müsli, bröd, kakor, bakmixer… Till och med öl finns nu i glutenfria versioner.
I debatten om hälsosam mat och att äta sig frisk har glutenfritt blivit ett säljande hälsopåstående med nyttig klang, ungefär som “sockerfritt” eller “fiberrikt”.
1–2 procent av svenskarna anses ha glutenintolerans, celiaki, men explosionen av glutenfria produkter riktar sig inte bara till dem som är konstaterat överkänsliga mot gluten.
– Vi har sett en enorm ökning i efterfrågan på glutenfritt och ökningen verkar fortsätta, säger Marie Söderqvist, vd för Livsmedelsföretagen. Det verkar vara en fortsättning på trenden med hälsomat, GI och diskussionen om snabba kolhydrater. Det är inte alls bara de som har celiaki som väljer glutenfritt.
Borde alla byta?
Hon håller inte med om att glutenfritt bara är ett trendigt säljord som gör att producenterna kan ta mer betalt.
– Glutenfritt verkar definieras som hälsosamt. Jag tycker att det är positivt att människor väljer mat för sin hälsa och inte bara jagar det billigaste, säger Marie Söderqvist. De glutenfria produkterna, till exempel specialmjöl eller glutenfri müsli, framställs oftast av dyrare ingredienser, det är därför priset blir högre.
Men är det hälsosamt för alla människor att minska mängden gluten i maten? Eller är vi bara offer för en hälsotrend som gör att livsmedelsbranschen kan sälja extra dyra produkter?
På nätet vittnar människor med en rad olika symtom, som magont, ledvärk och eksem om att de blivit bättre av att sluta äta gluten.
– Visst har glutenfritt blivit väldigt populärt och lite av ett trendord som gör att varor säljer. Men det är nog många som mår, eller skulle må, bättre av en glutenfri kost, även om de inte har celiaki, säger Charlotte Erlanson-Albertsson som är professor i medicinsk och fysiologisk kemi i Lund.
Kan ge inflammationer
Gluten orsakar inte bara glutenintolerans utan kan också ge andra sjukdomar. Gluten är ett protein och kan i vissa fall, liksom de flesta proteiner, i höga doser ge inflammatoriska reaktioner i kroppen, till exempel i leder. Om man då går över till glutenfri kost så kan inflammationen gå tillbaka, enligt Charlotte Erlanson-Albertsson.
Man får prova sig fram
Att det är just gluten som orsakar inflammationer beror på att vi äter så mycket av det. På en vetenskaplig nivå är det också populärt att studera gluten. Bland annat undersöks samband mellan gluten och sjukdomar som typ-1-diabetes och ADHD.
– Det är inte några erkända samband ännu, men det finns flera vetenskapliga artiklar om det, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.
Hon tycker att den som har ont kan prova sig fram och testa glutenfritt.
– Det är olika för olika människor hur man reagerar. Ibland märker man skillnad direkt, ibland kan det ta tre veckor och i vissa fall märks ingen skillnad alls och då var det inte gluten man var känslig emot, säger hon.
Varning för socker
Den som byter till glutenfritt bör tänka på vad det är man byter mjölet mot. Ofta innehåller glutenfria produkter en massa extra socker, fruktos
eller tillsatser.
– Det behöver nog rensas lite i den hyllan också, säger Charlotte Erlanson-Albertsson. Pasta gjord av bönor är till exempel väldigt bra, men ibland ersätts vetemjölet med majsmjöl och det är inte alla som tål det och många bakverk innehåller en lång rad tillsatser.
De senaste årens hälsodebattörer har ofta hävdat att vi inte ska äta så mycket vitt mjöl. Kan det vara så att en glutenfri kost leder till att vi äter mindre av just vitt mjöl och att det i själva verket är det som är hälsovinsten?
Det tror inte Charlotte Erlanson-Albertsson. Vitt mjöl och snabba kolhydrater är en annan diskussion, anser hon. Gluten är protein och inte kolhydrater.
Charlotte Erlanson-Albertsson ser ingen anledning till att alla människor generellt bör sluta äta mjöl med gluten i.
– Mjöl innehåller ju nyttiga saker som B-vitamin, mineraler och protein (gluten), vilket i lagom mängd är bra för kroppen. Dessutom behöver vi äta mer fibrer som finns i grovt bröd till exempel. Problemet är väl bara att vi äter väldigt mycket mjöl, både i bröd, pasta och mycket annat.
