Flitig kontorsråtta på arbetstid. Soffpotatis framför en tv eller dator på fritiden. Så ser den stillasittande vardagen ut för en hel del av oss.
Förvisso tränar vi i Sverige mest i hela Europa, enligt en nylig undersökning. Men vi ligger även högt när det gäller stillasittande. Att bryta denna inaktivitet är något som nu allt mer lyfts fram som en viktig hälsofaktor:
– Forskning visar att våra vardagsrörelser har mycket större betydelse för hälsan än vi tidigare trott, säger Mai-Lis Hellénius, livsstilsprofessor vid Karolinska institutet.
Det handlar inte om fler pass på gymmet, utan om rörelse i vardagen. Varje litet steg vi tar gör skillnad.
– Regelbundna promenader är fantastiskt för kroppen. Man behöver inte ens bli svettig, det räcker att gå i rask takt och få upp lite puls, enligt Mai-Lis Hellénius.
Gåstunden får gärna landa på en halvtimme om dagen. Man kan dela upp den om man vill så att det totalt blir 30 minuter, eller mer. Men även en kvart gills. Den stunden är ju bättre än ingenting alls.
Kombinera med träning
Traditionell träning ett par, tre gånger i veckan, som är pulshöjande och där vi svettas, är fortfarande bra och positivt för oss människor. Den hjälper oss att bli starka i kroppen, förbättrar prestation och kondition, och ökar hjärtats uthållighet. Men stillasittandet rår den inte på.
– Vi ska inte sluta motionera, men behöver fundera mer på vad vi gör alla timmar mellan gympapassen, vi har blivit så oerhört stillasittande däremellan, konstaterar Mai-Lis Hellénius.
När vi tänker rörelse i stället för motion, inser vi att mycket av det vi naturligt gör i vardagen faktiskt är fysisk aktivitet, fast vi kanske inte trott, tänkt eller tyckt att det räknas. Som att plocka undan hemma, städa, bädda, tvätta, handla, laga mat och diska. Det handlar om att bryta stillasittandet. Ofta.
Faktiskt gör det stor skillnad att resa på sig varje halvtimme. När vi står upp triggas nämligen de enzymer i kroppen som bryter ner fett. Man behöver inte stå och hänga en längre stund, enligt Mai-Lis Hellénius. Det räcker att resa på sig, sedan kan man sitta ner och fortsätta det man höll på med. Eller så passar man på att sträcka lite på benen genom att hämta ett glas vatten till exempel.
Utan vardagsrörelse riskerar vi med tiden sämre hälsa i form av förhöjt kolesterol, högt blodtryck och övervikt.
Mer tid framför datorn
Mai-Lis Hellénius konstaterar att chanserna till naturlig rörelse i tillvaron hela tiden blir färre i takt med att vi på olika sätt förenklar vår vardag. Och nämner som exempel en undersökning som visar att antalet timmar som amerikanska kvinnor använder till hushållsarbete minskat från 26 till 13 timmar i veckan de senaste 50 åren. Och att tiden framför en skärm ökat från 8 till 17 timmar i veckan. Hon tänker att det förmodligen ser ut på samma vis här hos oss, att vi använder färre timmar till hushållsarbete, kvinnor som män, och tillbringar allt mer tid framför en skärm.
Karin Weman-Josefsson undervisar och forskar inom idrotts- och motionspsykologi, vid högskolan i Halmstad. Hon tycker att vi behöver förändra synsättet kring motion.
– I dag sätts normen av träningsfrälsta som redan är övertygade om nyttan med fysisk aktivitet. Men att träna kommer inte lika naturligt för alla. Man kanske inte ens tycker det är kul. Och det behöver vi ha förståelse för, säger hon.
Om vi förändrar våra vanor långsamt, med små steg åt gången, i stället för att försöka börja ”ett nytt liv på måndag”, så ökar chansen för att vi faktiskt lyckas få in mer rörelse i vardagen.
– Gör sådant som du tycker är roligt och kan stå ut med att göra – resten av livet. Då blir löften av typen att gå upp klockan halv sex på morgonen för att ta en joggingtur kanske inte längre så hållbara, funderar Karin Weman-Josefsson.
Höj- och sänkbara skrivbord på stillasittande arbetsplatser, kan enligt Karin Weman-Josefsson göra stor skillnad, eftersom ämnesomsättningen förbättras när vi står upp.
– Det finns indikationer på att om man byter ut två stillasittande timmar per dag, mot att stå upp, så förbättras ämnesomsättningen så mycket att man kan gå ner tio till femton kilo på ett år, enligt Karin Weman-Josefsson. Vi är gjorda för rörelse, om vi inte rör på oss så fungerar våra kroppar sämre.
Av Mia Coull
