Sex steg till en friskare rygg
- Lyssna till din kropp. Det kan bara du göra. Rygg och nacke gör sig ofta påminda genom muskeltrötthet, stelhet och minskad ork.
- Identifiera och minska riskerna. Ofta kan vi efterhand hitta orsakerna till varför vi har ont, känner oss stela eller är trötta i musklerna. Försök ändra på det du tror är orsaken till smärtan eller stelheten
- Förstärk friskfaktorerna. Se till att du har tid till att ha roligt och koppla av. Du vet själv vad det är som får dig att må bra. Det kan vara ett teaterbesök, såväl som att träffa vänner eller ge sig ut på en joggingrunda när solen håller på att gå ner.
- Kompensera det som inte går att ändra på. Har du ett stillasittande arbete, se till att du rör dig på fritiden. Har du däremot ett tungt och fysiskt ansträngande arbete, kompensera det genom mer rogivande fritidsaktiviteter.
- Var fysiskt aktiv. Motionera och rör på dig på ett sätt som passar dig och som du tycker är roligt. Försök att variera motionen om möjligt. Tänk på att den bästa motionen är den som blir av!
- Kom ihåg att vila. Vi behöver återhämtning både på det fysiska och mentala planet. Förutom den nattliga vilan behöver ryggen korta pauser även under dagen.
Men kom ihåg:
Rör på dig även om du har ont. Ligger du still stelnar ryggen till och läkningen tar längre tid. Då är det bättre att ta smärtstillande och antiinflammationshämmande medicin så att du klarar av att vara aktiv.
Mår själen bra, mår ryggen bra. Och tvärtom: Om du känner oro och stress är risken stor att ryggen får lida.
Björn Hjortstad, legitimerad naprapat, har forskat på just sambandet mellan själen och ryggen.
– Oro och stress är, tillsammans med att ryggen är otränad och musklerna försvagade, de vanligaste orsakerna till att vi får ont i ryggen.
De flesta av oss, runt 80 procent, har haft eller kommer att få ont i ryggen någon gång i livet. Har man en gång haft ont i ryggen är risken också stor att man får ont igen och oftast på samma ställe.
Men ryggvärk gör inte bara ont. Det är dyrt för samhället också. Statistik visar att onda ryggar kostar mångmiljardbelopp varje år. Ryggont är också en av de vanligaste orsakerna till att vi går till läkaren och blir sjukskrivna. Detta trots att vår arbetsmiljö har blivit bättre då många fysiskt tunga arbeten har försvunnit eller förbättrats ergonomiskt. Vi har också större möjligheter än någonsin att träna och motionera.
Ändå har ryggbesvären inte minskat i samhället.
– Jag menar att det beror på att många människor lever ett liv som inte stämmer överens med deras egna värderingar. De känner en ständig oro och stress för att inte räcka till. Många ställer stora krav på sig själva att klara av allt; familj, karriär och en rik fritid. Vår kropp fungerar så att långvarig stress lättare löser ut smärta, säger Björn Hjortstad som även jobbar som föreläsare och är författare till boken ”Ryggens pussel”.
Enligt Björn Hjortstad är det ovanligt att ryggvärk beror på någon allvarlig sjukdom. Oftast går värken också över av sig själv, även om man
ibland kan behöva professionell hjälp.
– Patienter får ofta höra att deras problem beror på att ryggen är sned, kutig eller för rak. Eller att de har en inflammation eller en förslitning. Visst kan det vara så. Men andra människor med samma form på ryggen eller med förslitningsskador har inte ont. Vad beror det på?
– Stress och oro påverkar våra rörelser; gången blir stelare och axlarna åker upp, vilket i sin tur också leder till att vi får ont.
– En patient som kommer till mig med ryggskott har ofta haft ont
i just det området en tid, men värken blev akut när han eller hon lyfte en tung jordsäck eller hastigt reste sig ur tv-fåtöljen.
– När jag sedan frågar om livssituationen visar det sig ofta att personen inte trivs på jobbet eller att något har hänt i livet som gör att själen inte mår bra.
– Att trivas på jobbet och med det man gör är viktigare för ryggen än en bra arbetsstol. En ergonomisk arbetsmiljö gör oss många gånger mer stillasittande än vad som är bra för vår kropp. Det är viktigt med fysisk aktivitet. Motion och träning gör våra kroppar tåligare och att vi känner mindre smärta. Dessutom tål vi stress bättre, säger Björn Hjortstad.
