De delar på hemarbetet
02-06-14 00:00
En del kompisar tycker att han ställer upp för mycket. Själv tycker Ingemar Schüberg, 39 år, att han gör en självklar sak: delar på hemarbetet med sambon Susanne Persson, 40 år. Debattera artikeln här!
– Man ska ta ansvar för sig själv. Ingen annan ska behöva springa ens ärenden eller plocka upp ens grejer. Så är jag uppfostrad och så försöker jag uppfostra mina söner.
Ingemar och Sussie har varit ihop i 20 år och aldrig grälat om hushållsarbetet. De har inte heller diskuterat frågan särskilt ingående. Inga scheman, ingen millimeterrättvisa.
Ändå intygar båda att de lägger ner ungefär lika mycket tid på hushållsarbetet. Åtminstone om man räknar in husreparationer och bilunderhåll.
– Att tvätta, städa eller diska är inget man ska ha beröm för! Det är vardag, punkt slut, säger Ingemar med eftertryck.
De delar på det mesta och gör mycket tillsammans. De storhandlar ihop en gång i månaden, de byter sängkläder ihop, de städar ihop. Och det är inte Sussie som säger till när det är dags för det ena eller andra.
– Ingemar är mer noga än jag när det gäller att plocka undan, jag är kanske mer noga med att det ska vara rent, säger Sussie.
– En slänger in en tvättmaskin, den andra hänger. Den som råkar komma hem när det är grusigt i hallen drar fram dammsugaren, den som ska slänga något när soppåsen är full byter den, säger Ingemar.
Men det finns skillnader. Ganska traditionella sådana. Sussie är intresserad av matlagning, Ingemar ointresserad. Så Sussie lagar nästan all mat. Å andra sidan sköter Ingemar bilen och det mesta på huset.
– Men det är ju mitt jobb, jag är plattsättare och betongare i botten. Så där har jag ett försprång.
Båda tror sig tillbringa ungefär lika mycket tid med sönerna, 7 och 11 år. De turas om att skjutsa och vara med på fotbollsmatcher, Sussie lämnar yngste sonen i skolan varje dag. Ingemar, som börjar och slutar tidigt, är den som hämtar.
Men när barnen var små var Sussie hemma och gick ner på deltid några år. Ingemar tog bara ut pappamånaden.
– Det berodde mest på att jag tjänade mer, det var mest lönsamt.
I dag är det tvärtom, Sussie tjänar mer än Ingemar. Han kör lastbil och samordnar transporter, hon är förvaltningsassistent.
Men ett jämställt förhållande har aldrig varit ett medvetet mål för Sussie. Kanske har hon bara haft tur, resonerar hon.
– Om jag jämför med några av mina kompisar är det stor skillnad. Deras karlar gör nästan ingenting.
För Ingemar är jämställdheten heller inget tillkämpat. Hans hållning är lika enkel som självklar:
– Det går lättare om man hjälps åt.
Av: Karin Södergren