Den goda styvmodern

Hur är en bra styvmamma? Och hur överlever hon i styvfamiljen? Man måste vara lite cool, säger Åsa Holmström som fick fem styvbarn på köpet när hon blev sambo.

Nästan hälften av alla par som gifter sig separerar. Bland sambor är det ännu fler. De flesta skilda föräldrar har gemensam vårdnad om barnen. Många pappor har alltså sina barn hos sig på halv- eller deltid. De här ansvarsfulla familjekillarna är populära på den så kallade marknaden. Mogna singelkvinnor blir lätt misstänksamma mot en man som sådär i 37-årsåldern inte har haft familj. Eller ännu värre – har barn, men inte tar hand om dem.

När fler män tar hand om sina barn blir samtidigt fler kvinnor styvmammor. Mer sällan dock till fem barn, som i Åsa Holmströms fall. Och för Åsa, styvmamma till sambon Kristers fem barn, var det långt ifrån självklart att ta sig an en storfamilj.
– Jag var intresserad av Krister, men barnen stoppade mig. Jag tänkte, fem barn – det här kommer ju aldrig att funka. Men med tiden blev jag förälskad på flera plan, först i mannen, sedan i barnen och familjelivet. Jag föll för hela familjen. Då tänkte jag att det här måste gå. Nu funkar det rätt bra, säger Åsa.

Det har gått fem år sedan hon och Krister blev ett par. Med två barn på heltid, ett på halvtid och två som kommer då och då är det mycket att anpassa sig efter för någon som tidigare bara skött sig själv. Familjerådgivare med erfarenhet av styvfamiljsproblematik menar att det viktigaste för styvmamman är att tillsammans med pappan komma överens om hur deras respektive föräldraroller ska se ut. Något Åsa håller med om.
– Jag hade svårt från början att förstå min roll: Vem är jag i den här röran? Vad är en styvmammas uppgifter? Får jag säga till barnen eller ej? Ska jag uppfostra dem? Krister gav mig tillstånd att säga ifrån som jag ville, men jag kände mig ändå osäker. Skulle de tycka om mig om jag skällde ut dem? säger Åsa.

Från början var det en hel del saker som Åsa hetsade upp sig över. Hon visste aldrig hur många barn som skulle dyka upp till middag. Barnen fick göra saker hos mamman som de inte fick för Åsa. Skolan lämnade ingen information till pappan om till exempel föräldramöten. Dessutom höll Åsa på att slita ut sig i sina försök att vara alla till lags.
– Det är lätt hänt att man ställer upp för mycket och klagar för lite för att man vill bli omtyckt. I dag vet jag att de gillar mig i alla fall, jag behöver inte göra mig till, säger Åsa.

Hennes råd till nyblivna styvmammor är att ha is i magen. Det som känns konstigt och otryggt i början, blir en normal del av vardagen med tiden. Det finns många tillfällen till konflikt i ett styvfamiljssystem, så den som inte vill fylla vardagen med gräl gör klokt i att välja sina strider. Sopa inte allvarliga saker under mattan, men strunta i småsaker.
– Från början kunde jag få frispel på något som barnens mamma hade sagt eller gjort, men i dag är jag mer avslappnad. Med åren har jag blivit säkrare i min roll. Man måste släppa på kontrollen och försöka se vad som funkar och bygga vidare på det.

Att Åsa och Krister har fått sin styvfamilj att fungera beror på att de har en stark kärlek till varandra och kontinuerligt håller en öppen kommunikation kring familjelivet. De hjälps åt med hushållet, håller familjemöten varje vecka och de ser till att då och då få en stund för sig själva genom att resa bort över natten. De går inte och ältar småsaker, utan ser möjligheter och letar lösningar. Att barnens mamma ser Åsa som en tillgång och inte ett hot har också underlättat.
– Jag trivs med att vara styvmamma. Jag har alla fördelar av att ha familj, men jag slipper det yttersta ansvaret och har mycket större frihet än en vanlig mamma. Jag kan välja bort att göra sånt jag inte gillar. Och om jag och Krister inte är överens om barnen låter jag honom bestämma. Det kan kännas skönt att slippa ansvar.

Under den period som Åsa kände sig som mest osäker kring sin mammaroll, hittade hon till föreningen Styvmorsviolens hemsida för styvföräldrar och andra i skilsmässobarns närhet. Sidan fungerar som en självhjälpsgrupp där andra i liknande situationer delar med sig av sina erfarenheter. Någon där antydde att det borde finnas en praktisk handbok för styvfamiljer. Åsa höll verkligen med, hon hade själv önskat sig handfasta råd när hon blev styvmamma. Nu skriver hon tillsammans med andra medlemmar i föreningen handboken ”Familjen Hoppsan – tips och råd för styvfamiljen” som ges ut i september. Åsa skriver kapitlet som handlar om styvmamman.
– Jag vill förmedla en positiv syn på styvmorsrollen. Jag blundar inte för de problem som dyker upp, men fokuserar på hur man kan göra för att lösa dem, säger Åsa.

Hon är själv ett exempel på hur man kan handskas med ett av de vanligaste problemen som uppstår när en kvinna utan barn träffar en man med barn. Nämligen att mannen inte vill ha fler barn. I Åsas fall var det inte ens förhandlingsbart. Krister hade låtit sterilisera sig efter femte barnet.

– Jag visste ju det när vi träffades, men tyckte inte att det gjorde något för jag hade ingen längtan efter barn. Men när man träffar den rätte sätts det hormonella i gång, så visst har jag haft tankar kring att jag inte kommer att föda några barn. Jag kan känna en sorg kring det, men det är inget jag går och längtar efter. Jag tycker att det är bra att Krister har barn, familjen är komplett även utan min biologiska medverkan, säger Åsa.

Så klarar du styvmorsrollen

Har du jobbigt med barnen som styvmamma? Prata ut med pappan. Det är i samarbete med honom du ska forma din roll, säger psykologen Barbro Thomsgård Joelson, själv styvmamma och författare till boken ”Leve styvfamiljen”. Här är hennes viktigaste råd:
Prata med barnens pappa om hur era roller ska se ut. Var ärliga och tydliga mot varandra för att undvika outtalade förväntningar och dubbla budskap. Det är viktigt att gemensamt hitta fram till en fungerande rollfördelning som ni båda trivs med.

Ta det lugnt i början och bygg upp kontakten med barnen stegvis. När de accepterar dig ger de dig mandat att också uppfostra dem. Räkna med att det kan ta ett par år innan de nya rollerna känns bekväma.
Om barnen inte respekterar dig är det med pappan du ska ta upp det. När pappan eller mamman underkänner dig inför barnen blir det svårare för barnen att acceptera dig som förälder. Om ni tycker olika, red ut det på egen hand och inte inför barnen.

Acceptera att din make måste ha ett samarbete med mamman kring barnen. Om du tycker det är jobbigt, försök ha ett ”professionellt” förhållningssätt. Fokusera på att vad som är sagt ska gälla, och blanda inte in känslor. Förhandla fram förändringar kring det som inte fungerar.
Du behöver inte älska hans barn, bara visa dem respekt och måna om dem. Barn är som andra människor, vissa har man lättare för. Egenskaper kan även skilja sig över tid, en tonåring är inte alltid så gullig.
Fotnot: ”Leve styvfamiljen” gavs ut på Prisma 1988.

Snabbfakta Åsa Holmström

ålder: 34 år
bor: I Norsjö, cirka åtta mil väster om Skellefteå
yrke: Bensinstationsbiträde
familj: Sambon Krister Morén, 38, och hans fem barn: Frida, 19, Fanny, 17, Fabian, 15, Freja, 14 och Felicia, 12
aktuell: Är medskribent till boken ´´Familjen Hoppsan – tips och råd för styvfamiljen´´ som kommer i höst (Santérus förlag)

Av: Eva Brodin Kjeller