Vi måste våga prata om hedersvåldet
09-03-18 10:28
”Samhället sviker offren”
– Samhället måste se till att hjälpa utsatta på ett bättre sätt. I dag sviker samhället offren. Många fråntas det skydd som de en gång har erhållit endast på den grunden att det kostar pengar. Det säger advokat Elisabeth Massi Fritz.
Elisabeth Massi Fritz arbetar som brottsofferadvokat och målsägandebiträde och är som enda advokat i Sverige specialiserad på hedersmord och andra hedersbrott. Hon har själv utländsk bakgrund men är född i Sverige.
Enligt Elisabeth Massi Fritz finns det i princip alltid en stark hotbild mot offret. Hon menar att samhället därför måste bli bättre på att hjälpa ett offer att starta ett nytt liv med flytt, boende, skola och arbete.
Men även skolorna och andra verksamheter måste diskutera hedersproblematiken i så tidig ålder som möjligt, menar Elisabeth Massi Fritz.
– Det är viktigt med kunskap, annars kan vi inte hjälpa offren eller ens förebygga nya brott.
Enligt Elisabeth Massi Fritz är det också viktigt att anpassa Sveriges lagar så att domstolar kan lagföra människor som begår brott.
– Jag tycker att hedersrelaterade brott alltid ska utgöra en försvårande omständighet, eftersom konsekvenserna av ett hedersbrott är så enormt stora för offret. För dessa kvinnor känns framtiden oftast väldigt oviss vad gäller boende, ekonomi och sysselsättning, säger Elisabeth Massi Fritz.
Kan samhället göra något mer rent juridiskt för att förhindra hedersbrott?
– Ja, vi måste också se till att ha tvångsäktenskap i vår brottsbalk så att det blir straffbart för den som viger, men även den som har vårdnaden om barnen ska kunna lagföras under brott som lyder under allmänt åtal.
Elisabeth Massi Fritz menar att straffen måste bli högre och mer avskräckande.
– Utvisning ska vara en huvudregel när hotbilden är stor.
”Stäng religiösa friskolor”
– Förbjud slöja för barn och stäng religiösa friskolor som fungerar som religiösa producentcenter för hedersrelaterat våld. Svenska staten måste våga skicka ut rätt signaler. Det säger Sara Mohammad ordförande i föreningen ”Glöm aldrig Pela och Fadime”.
Att sprida kunskap är mycket viktigt i kampen mot hedersrelaterat våld. Men det räcker inte med enstaka utbildningsdagar eftersom det här är ett problem som pågår dagligen, menar Sara Mohammad.
– Att bara gömma undan flickor, som riskerar att tvingas in i ett tvångsäktenskap, i skyddat boende, löser inte hedersfrågorna på sikt.
Du är själv kurd och ofta kommer just kurder i fokus när det gäller hedersrelaterat våld. Kommentar?
– Det vore en stor lögn om jag påstod att hedersrelaterat våld och hedersmord inte finns bland kurder, men det är orättvist att tro att det bara är kurder som håller på att hedersmörda och hedersförtrycka. Jag har mött tusentals personer i Sverige som inte är kurder men som har erfarenhet av hedersvåld. Kampen mot hedersvåld handlar mer om kampen om mänskliga rättigheter och om de mekanismer som ligger bakom än om enskilda individer. Religion och etniskt ursprung får inte begränsa individens civila rättigheter, menar Sara Mohammad.
Hon anser att mänskliga rättigheter inte är svenskstämplade.
– Det är naivt att tro att en invandrare som behandlar sitt barn jämställt har lärt sig mänskliga rättigheter i Sverige. Sverige har lyckats mycket bra, men det betyder inte att det inte finns en progressiv rörelse i till exempel mitt eget hemland irakiska Kurdistan.
Ny rapport om hedersvåld
Inom kort kommer en ny rapport om hur utbrett det hedersrelaterade våldet är i Sverige.
– En obekväm sanning, kommenterar kriminalinspektör Kickis Åhré Älgamo.
Hon håller just på med slutarbetet av en rapport, en av de mest omfattande någonsin, som kartlägger det hedersrelaterande våldets omfattning och karaktär.
– Det finns en fruktansvärd okunskap om hedersvåld. Det är skrämmande vilken naivitet och inkompetens det finns i samhället, säger utredaren Kickis Åhré Älgamo som tidigare varit Rikspolisens expert på hedersrelaterat våld.
Rapporten kommer inte att bli offentlig förrän i april. Den kommer att ”dimpa ner som en obekväm sanning” och rikta hård kritik mot bland annat skola, polis och socialtjänst, avslöjar Kickis Åhré Älgamo.
I rapporten har hon låtit 2 300 slumpvis utvalda niondeklassare i Stockholms skolor (innerstad och ytterstad) få svara på en mycket omfattade enkät.
– De har fått frågor om det mesta; om de får delta i prao, simundervisning och lektioner i sex och samlevnad, om de får skjuts till och från skolan, om de utsätts för våld innanför hemmets fyra väggar och hur de ser på sin framtid och om de själva kommer att få välja livskamrat.
Uppdragsgivare är Stockholms stad.
– Rapporten beskriver företeelser i hederns namn som ännu inte varit kända men som avgjort strider mot svensk lag och mänskliga rättigheter, säger Kickis Åhré Älgamo.
Kvinnor som faller från balkonger. Unga kvinnor som drivs till självmord.
–Hedersvåld är vanligare än vad vi tror, säger författaren Martin Svensson.
Snart kommer en rapport som avslöjar hur utbrett hedersvåldet är i Sverige.
– Vi måste våga berätta att hedersvåld finns, annars kan vi inte göra något åt det.
Det säger Martin Svensson, författare till boken "Din heder" och själv ingift i en kurdisk släkt.
Martin Svensson, 31, skriver i sin roman om vad som kan hända när två kulturer kolliderar.
”När du kom in genom dörren till er lägenhet hörde du hur din mamma grät ute i köket. Du gick in till henne. Hon satt med ansiktet gömt i sina händer och grät så att hon skakade.
Plötsligt kände du två grova händer runt din hals. Dom slet ner dig på golvet. Du kunde inte andas. Du försökte inte ens. Någonstans där började du också förbereda dig på att dö, samtidigt som din pappa dunkade ditt huvud mot väggen.
– Din lilla hora. Din äckliga lilla horunge. Du ska inte gå ut mer, du ska aldrig mer gå ut härifrån. Du respekterar oss inte. Folk skrattar åt oss. Hör du det, dom skrattar åt oss.’”
Mannen som berättar i boken är svenske Viktor, ”du” är kurdiska Meryem. Boken handlar om hur Viktor, som är i tjugoårsåldern, möter den jämnåriga Meryem, född i ett skyddsrum i Libanon och bosatt i Sverige sedan hon var fem.
I boken blir Meryem misshandlad av sin pappa efter att ha träffat en svensk pojkvän.
– Hedersvåld är mycket vanligare än vad vi svenskar tror, säger Martin Svensson som är gift med en kurdiska och en av få svenska män med total insyn i hederskulturen.
En skam att våldtas
Hedersvåld är när en familjs eller släkts heder riskerar att gå förlorad för att en flicka eller kvinna har en förbindelse med en pojke eller man utan att vara gift. Det kan vara att hon talat med en utomstående man, varit ute på kvällen eller haft fel kläder på sig. Hon kan också ha dragit skam över familjen om hon utsatts för våldtäkt. Om hedern gått förlorad är det mannens plikt att återupprätta hedern genom att döda flickan eller kvinnan.
Författaren Martin Svensson träffade sin fru Sevda på krogen för drygt fem år sedan. Han arbetade då som musiker, hon studerade till lärare.
– Vi hade troligen aldrig stött på varandra överhuvudtaget om Sevda inte hade varit så självständig och klar med vad hon vill med sitt liv, förklarar Martin.
Båda blev snart övertygade om att de ville leva tillsammans för resten av livet, ”vi är båda så att det ska vara allt eller inget”. Ett par månader senare gifte de sig borgerligt i Stockholms stadshus med Martins syster och hennes man som enda vittnen.
– Att bo ihop utan att vara gifta var aldrig ett alternativ, konstaterar Martin.
På kvällen hade de bjudit föräldrar, syskon och släkt till bröllopsmiddag på en libanesisk restaurang. In i det sista var det osäkert om Sevdas pappa skulle komma.
– Jag stod i dörren och tog emot gästerna och jag kommer ihåg att jag var oerhört nervös. Jag hade aldrig träffat Sevdas föräldrar tidigare, vilket också kändes väldigt besynnerligt. När Sevdas pappa väl dök upp kändes det väldigt bra.
I boken har Meryem en kurdisk farbror som är drivande för att Meryem och Viktor ska få bli ett par. För Martin och Sevda har en kurdisk svåger spelat samma avgörande roll.
Älskar sin nya familj
Martin Svensson vill inte skapa ytterligare motsättningar mellan svenskar och invandrare. Tvärtom: han älskar sin nya familj och har mycket god kontakt med sin svärfar. I stället vill han att boken ska väcka debatt.
– Min bok är egentligen en lightversion av hur det kan gå till. För hedersvåld handlar inte bara om en örfil, det är extremt brutalt.
Enligt Martin Svensson är pappan i boken inte något exempel på en psykopat utan en vanlig kurdisk man, skrämd av svenska värderingar.
– Jag vill absolut inte demonisera den kurdiske mannen. Det är viktigt att komma ihåg att han, liksom döttrarna, också är ett offer. En del av de här männen har inget, inte ens framtidstro. De kommer från otroligt fattiga förhållanden och de kommer hit för att de måste tjäna pengar. Många är deprimerade och mår psykiskt dåligt. De försöker uppfostra sina barn men misslyckas.
– En del, som lämnade sitt hemland på 70- och 80-talet, hade varken el eller rinnande vatten i sina byar. De hade aldrig sett ett flygplan, inte ens på bild.
Plötsligt färdades de 150 år framåt i tiden till ett land i Norden där den sexuella frigörelsen med p-piller och fria aborter var i full gång.
I Sverige blir tv-program som ”Big Brother”, med direktsänt sex, den enda kontakten med svenska ungdomars sätt att leva.
Martin Svensson är mycket kritisk mot svenska politiker som han anser inte vågar ta i hedersfrågan men även mot debattörer som jämför våld inom hederskulturen med västerländskt kvinnoförtryck.
”Jag kommer till exempel aldrig att glömma Gudrun Schymans debattartikel i DN, där hon skrev att Fadime (Sahindal) som mördades av sin far, inte föll offer för den kurdiska kulturen, utan för den ordning där män förtrycker kvinnor, en ordning som hon menade finns överallt”.
Så säger Meryem i boken.
– Det är som ett slag i ansiktet på Fadime, kommenterar Martin.
Kritisk till Mona Sahlin
Han låter även Meryems ord beskriva vad han själv känner mot S-ledaren Mona Sahlin i hennes roll som före detta integrationsminister:
”Hon tog inte i det, hon orkade inte, eller kanske vågade hon inte. Dom är så jävla rädda för att allt detta ska göras om till argument för Sverigedemokraterna och andra idioter att dom bara låter det vara.”
Hur ska vi kunna diskutera problemet med hedersvåld utan att spä på främlingsfientligheten?
– Jag har inget svar på den frågan. Mitt syfte med boken har i stället varit att lyfta problemet med hedersvåld, säger Marin Svensson.
I boken blir Meryem misshandlad av sin storebror mitt bland folk på Sergels torg i Stockholms city.
”En polisanmälan skulle innebära att i princip hela min släkt skulle vilja döda mig. Och hur fan ska jag förresten bevisa för polisen att han har slagit mig och hotat mig till livet. Dom som såg och hörde detta vid Sergels torg kommer ju knappast att vittna, och som jag tidigare sagt: jag är så jävla trött på att ingen tror på det jag säger, säger Meryem. ”
Vad måste samhället göra för att hjälpa flickor och unga kvinnor?
– Kunskapen om att hedersvåld existerar måste bli bättre. I boken beskriver jag hur en socialsekreterare välment klappar Meryem på axeln och ger henne ett telefonnummer till en gynekolog på en ungdomsmottagning när hon gör ett försök att berätta om vad hon utsätts för hemma.
Vill inte döma
Många lärare är lika okunniga om hedersproblematiken. Martin ger exempel: En liten flicka kan bli slagen efter att förskolläraren på kvartssamtal har berättat för föräldrarna om att deras lilla flicka gärna leker med Kalle. En tonårsflicka riskerar bli utsatt för ren misshandel om läraren på högstadiet berömmer eleven för att hon är bra på att samarbeta i grupp, det vill säga även med killar.
Offentlighetens ljus ger inte heller något skydd. Ett exempel är just Fadime Sahindal, som sköts till döds av sin far i januari 2002. Några månader före mordet hade hon hållit ett tal i Riksdagen där hon berättat hur hennes manliga släktingar hade vaktat över henne. Hon hade också berättat i flera tv-program om sin utsatta situation.
Martin Svensson vill inte döma. Han är noga med att understryka att det finns många män som också går emot sin egen släkt och visar prov på betydligt större mod än vad de flesta svenskar, som fått allt serverat, någonsin behöver göra.
”Titta hur ni levde här i Sverige för hundrafemtio år sedan, då kristendomen hade befolkningen i ett järngrepp, och hur länge sedan var det egentligen ni förbjöd aga i uppfostringssyfte? Och hur länge har kvinnor haft rösträtt, hur länge har ni haft allmän rösträtt?”, frågar den kurdiske farbrodern Mehmed i boken.