Hundarna stärker självkänslan
07-10-19 12:57
Det är svårt att vara ledsen när man umgås med hundar. Det var tanken som ledde till ett hunddagis där psykiskt sjuka arbetar.
När alla andra går till jobbet på morgonen är det skönt att ha något att sysselsätta sig med. Det är Mona och Jonas överens om.
De arbetar som hundskötare på ett hunddagis där bara psykiskt sjuka får jobba.
Vänskapen med hundarna, rutinerna, motionen från de dagliga promenaderna och gemenskapen med handledarna och de andra hundskötarna gör att helger och kvällar blir lättare att hantera.
– Det här har varit en vändpunkt för mig, säger Mona. Man blir någonting för någon annan och får ta ansvar. Det känns som ett riktigt jobb. Man är behövd och känner att det man gör betyder något.
Mona och Jonas har båda arbetat på hunddagiset Hundgörat i Farsta i Stockholm sedan det startades av Farsta stadsdels socialpsykiatriavdelning i fjol.
Här arbetar i dag ett tiotal personer med psykiska funktionshinder eller sjukdom i bagaget som hundskötare, tillsammans med tre handledare.
Det var handledarna som kom på idén att starta hunddagiset.
Tidigare arbetade de på en så kallad träfflokal, där människor med psykisk sjukdom eller funktionshinder kan umgås, tala med sina handledare och göra aktiviteter som att baka, snickra och måla.
Men handledarna tyckte att det blev mer hobbyverkstad än rehabilitering.
– Det blev bara sticka-virka. Ingen slutade och gick vidare utan allt gick bara runt, runt. Vi kände att det fick räcka nu.
Man gör inte människor friska genom att dadda runt, säger Ulla Hildén som är en av Hundgörats handledare.
På hunddagiset arbetar man med ett längre tidsperspektiv. För att över huvud taget få börja arbeta som hundskötare här krävs det att man har kommit en bit på väg i sin rehabilitering.
Man måste må så pass bra att man kan samarbeta, ta kritik och utföra arbetet. Och så måste man så klart tycka om djur .
”Jag hade isolerat mig”
Jonas beskriver sig själv som en konstnärssjäl som har haft en lång kris. En del av hans rehabilitering består av att han arbetar drygt 32 timmar per vecka på hunddagiset.
– Jag hade nog deppat ihop om jag inte hade haft det här stället att gå till, troligtvis isolerat mig helt. Nu trivs jag ganska bra med livet, säger han.
– Innan jag började här var jag rätt kaotisk i tankarna så det är bra att ha det så inrutat som möjligt om dagarna. Promenaderna är lite meditativa också, man tänker bra när man är ute och går, fortsätter Jonas och påpekar att det är dags för dagens andra långpromenad.
Ett glas fyllt med röda laminerade papperslappar med hundarnas namn plockas fram. Att kunna hantera och knyta kontakt med alla hundar är viktigt för skötarna och de försöker variera sitt promenadsällskap.
Inför varje promenad drar de därför lott om vilka hundar de ska ansvara för.
Jonas blundar hårt när han drar en lapp och konstaterar sedan att han har fått dagisets livliga mops Vilma och den lugna men mycket bestämda flatcoated retrievern Linus.
Närkontakt med vargar
När sju hundar ska göras i ordning samtidigt för en promenad uppstår lätt kaos. Vid åsynen av sina selar vet hundarna precis vad som väntar och börjar uppspelta skälla och trampa.
Två har tagit chansen att smita ut i hallen och jagas ikapp och någon av hundarna har gjort en blöt olycka på golvet som torkas upp.
Handledarna och skötarna tar på sig reflexbälten som kopplen kan fästas på medan selar träs på hundarna. Äntligen är vi på väg ut!
Varje dag tar handledarna och hundskötarna ut hundarna på två promenader.
Det blir ofta turer kring sjön Magelungens vackra stränder, som i dag, och ibland åker de på utflykt och går exempelvis på hundkafé, plockar svamp eller har picknick med hundarna.
Men vid en längre utflykt fick hundarna stanna hemma. Personalen åkte till Kolmården och gick in i vargarnas hägn för att lära sig mer om hundens historia och bakgrunden till dess beteende.
– Det var läckert. Riktigt häftigt att komma vargarna så nära, säger Jonas med glittrande ögon.
Mot varandra kan hundarna ha samma beteende som vargar, men inte mot oss människor. Att se hur vargarna betedde sig sa mycket om våra hundar.
Man får kärlek av hundarna
Just hundars beteende och kommunikation är ett intresse som hundskötarna och handledarna delar.
De tittar troget på tv-programmet ”Mannen som talar med hundar” där den amerikanske hundpsykologen Cesar Millan försöker lösa problem mellan hundar och deras ägare, på hundarnas eget språk och villkor.
Dagen efter att ett nytt avsnitt visats brukar de diskutera problemen i programmet och hur de lösts.
– Det blir mycket hundprat här och det är jätteskönt för då får många tillfälle att släppa sig själva och sina egna problem för ett tag, säger handledare Ulla och korrigerar avståndet mellan de två hundar hon har hand om under dagens eftermiddagspromenad.
Hundskötarna vårdar sin relationer med hundarna väl och är måna om att kontakten sker på hundarnas villkor. De låter bland annat hundarna ta första steget och tränger sig inte på nya dagishundar.
– Man får tillbaka så mycket från hundarna. En dag kan en hund vara väldigt reserverad och visa att den inte tycker om en och nästa dag sätter sig samma hund i knät på en och vill kela.
När man får den kontakten med hundarna stiger självkänslan, säger Jonas.
– Ja, fyller Mona i, man får kärlek av hundarna.
En liten seger
Handledarna och hundskötarna fokuserar på att hålla i gång hundarna och undvika hoptrasslade koppel.
Hundarna å sin sida gör sitt bästa för att hinna sniffa på så många buskar som möjligt, bita i intressanta stenar och plocka upp särskilt lockande pinnar att stoltsera med.
Att hålla koll på två hundar samtidigt är inte alltid så lätt. Mona har hand om en jack russel och en av dagisets schäfrar under promenaden och hon ser koncentrerad ut där hon går.
– Jag har lite respekt för stora hundar. När man får ta hand om dem och det går bra känns det som en liten seger, säger hon.
Mona arbetar tolv timmar i veckan på hunddagiset, men hoppas att hon snart kan få jobba mer.
– Jag jobbade en heldag en gång och det kändes annorlunda att komma hem. Jag slog mig ner och kände mig skönt trött, säger hon nöjt.
Handledarna är mycket glada över utvecklingen av hunddagiset. De tycker sig ha sett att hundskötarna har blivit lugnare och mer tillfreds sedan de började på Hundgörat.
– Det är svårt att vara ledsen när man är med hundar. När man mår psykiskt dåligt så kan kanske hundar hjälpa en att må lite bättre, säger Ulla och påpekar att målet är att arbetet ska vara ett steg på vägen tillbaka till arbetsmarknaden.
– Vi vill inte se alla gå här år efter år. Nu är det ju inte så lätt att hitta ett arbete ute på öppna marknaden efter långa sjukskrivningar och så, men det är vår förhoppning, säger hon.
Av: Linn Dahlgren