Skvallerbyttor är vi allihopa!

10-04-08 13:12

Alla gör det. Skvallrar alltså. Vi gör det för att vi är intresserade av livet. Det goda skvallret gynnar relationer men skitsnacket skapar konflikter.

Det finns många skandaler som börjat med ett skvaller. Ta bara avslöjandet av Tiger Woods otrohetsaffärer bakom ryggen på hustrun Elin. Att skvallra är något djupt mänskligt.
– Vi gör det för att vi är nyfikna och intresserade av livet, säger Viveca Adelswärd, professor i kommunikation vid Linköpings universitet. Vi vill förstå hur andra människor tänker och hanterar problem.
Det goda skvallret är en del av samvaron mellan männi-skor. Vi pratar om familjen, barnen och om bekanta för att vi bryr oss eller är involverade på något sätt. Vi kan också behöva ventilera det som upprör oss om andra och testa våra intryck med en vän.
För att få kallas skvaller måste en situation innefatta minst tre personer; en skvallerberättare, en skvallermottagare och ett skvaller­offer, som är huvudpersonen i själva skvallret.
Redan i tidernas begynnelse fanns skvallret. Forskare har visat att språkets ursprungliga funktion var just att skvallra. På samma sätt som aporna plockar löss på varandra för att känna samhörighet, är småpratet ett sätt för oss människor att hålla ihop gruppen.
I det gamla bondesamhället träffades man på kyrkbacken eller på torget, skvallret var en del av den sociala kontrollen som visade vilka normer som fanns och vad som gick för sig.
I dag skvallrar vi elektroniskt, via vår dator.
– Kanske kan skvallret ses som en form av muntlighetens och vardagslivets kollektivroman, säger Viveca Adelswärd. Som att se en film eller läsa en spännande roman. Det är ju också ett sätt att försöka förstå andra.
I vår kultur har syjuntan och kafferepet setts som typiska tillfällen för skvaller. Men enligt Adelsvärd skvallras det lika mycket i riksdagskorridorer, sammanträdesrum och vid konferenskaffet. Och män skvallrar lika mycket som kvinnor. Skillnaden är att kvinnor pratar mer om personer och relationer medan män skvallrar om saker och händelse.

Skvaller handlar på olika sätt om makt. Vi skvallrar gärna om dem som har mer makt.
Den som sitter inne med information om någon, skvallraren, har också makt. Att veta saker om andra och sprida det vidare visar att man har en position och inflytande._Han eller hon finns på en skvallermarknad.
– Ja, skvaller kan jämföras med en valuta. Den som har information om någon har ett övertag. Och vill man vara med och skvallra ska man helst också själv ha något att ge. Det är som en utbytesekonomi i kommunikation, säger Viveca Adelswärd.
Det ofarliga skvallret bör ha en viss stilnivå, en viss elegans med syfte att vilja gott och respektera andra. Elakt skvaller däremot, har ett negativt syfte. Man för vidare uppgifter om någon annan för att skada och nedvärdera personen och för att framhäva hur duktig man är själv.
Gränsen mellan harmlöst skvaller och illa­sinnat skitsnack kan vara hårfin. Margareta Oudhuis, docent i arbetsvetenskap på Högskolan i Borås, kommer ofta i kontakt med dåligt skvaller när hon genom jobbet möter företrädare för företag och organisationer.
– Det pratas mycket om mobbning och utfrysning men sällan om det som är startskottet till detta, nämligen dåligt skvaller, eller skitsnack, säger Margareta Oudhuis.
Det finns belägg för att skitsnacket ökar när varslen duggar tätt på arbetsplatserna.
Margareta Oudhuis tror också att dagens pressade arbetsliv med slimmade organisationer bidrar till att öka det oetiska skvallret på jobbet.
– Vi har mindre tolerans för någon som till exempel jobbar långsammare än vi själva och när vidsyntheten är låg sätter skitsnacket i gång.
– För att konkurrera ut en arbetskamrat kan det gå så långt som mobbning och att
man kränker människor, säger Margareta Oud­huis.
– Här handlar det om ledarskap och medarbetarskap, att verkligen arbeta för att få ett klimat där det är accepterat att alla inte är lika.

Googlar man på ordet skvaller får man en mängd länkar till bloggar och andra skvallersajter. Somliga menar att internet håller på att ersätta telefonen som det medel man använder sig av för att sprida skvaller.
Det som började med oskyldiga bloggar och nätverkande kan i dag liknas vid en global frisörssalong. Ibland skapas en hel webbplats enbart i syfte att förödmjuka någon.
Något som är ännu vanligare är att man fyller sin blogg på nätet med skvaller som man inte hade vågat säga högt till någon. Skvaller som endast angår en handfull läses av hundratals.
– Man kan absolut säga att det är lättare att förödmjuka någon via nätet för man möter ju inte personen direkt och ser inte om han/hon blir upprörd och ledsen, säger Viveca Adelswärd.
– Risken med skvaller på nätet är att det skrivna ordet har mer tyngd och att det alltid finns kvar. Det du säger muntligen till någon, kan du ångra och ta igen, men skrivet är skrivet. De finns flera exempel där någon har slängt i väg ett mejl och fått äta upp det efteråt.
– I dag är skvaller mer accepterat än när jag var barn, säger Viveca Adelswärd.
Då fick man lära sig att det var fult att prata om en person som inte var närvarande.
– En orsak till att skvaller är mer godkänt i dag kan vara att både tv och seriösa tidningar numera ger större plats för nöjes- och kändisjournalistik.
Varför är kändisskvaller så spännande?
– Jag tror att det förenar många människor. Det handlar om verklighetsflykt. De som läser skvallertidningar identifierar sig med kändisarna de läser om, eftersom det handlar om både romanser och skilsmässor.