Foto: Sven-Olof Ahlgren/Scanpix
Ingen fröjdefull fest utan ystra stämmor. Vad är väl mer härligt än drillande fågelkvitter i trädgården eller på balkongen i ett annars ganska stilla vinterlandskap? Men hur ställer man bäst till en lyckad bjudning för fåglarna och vilka godsaker serverar man?
Vi frågade Niklas Aronsson, hängiven fågelskådare och författare till boken “Mata fåglar” (Sveriges ornitologiska förening).
När ska man börja mata?
– Man kan mata året om, jag brukar börja i oktober. Ju tidigare man börjar desto fler fåglar får man, för de lär sig var maten finns.
Håller man inte kvar flyttfåglar om man börjar tidigt?
– Nej, det är en myt. Fåglarna har instinkten så starkt i sig och de som flyttar gör det för att de äter sådant som inte finns här då, som insekter. En del arter som rödhaken och då särskilt gamla hannar, kan chansa på att överleva vintern här i södra landet.
Hur ofta ska fåglarna matas?
– De tvingas käka hela dagarna när det är ljust. Jag brukar kolla på morgonen och sedan under dagen. Men ju mer man matar desto mer försvinner det. Grönfink och pilfink uppträder till exempel i mindre flockar och kan snabbt tömma ett fågelbord.
Kan man inte övergöda dem?
– Faktiskt inte. De flesta småfåglar lever så kort tid – ett par tre år – så de hinner aldrig få några välfärdssjukdomar. Dessutom gör de av med väldigt mycket energi.
Om man bara är på lantstället då och då i vinter – ska man undvika att mata, för att fåglarna blir beroende?
– Man behöver inte avstå för det. Det enda som händer är att man inte får så jättestora mängder fåglar. Fåglarna glömmer inte bort hur de skaffar mat. Det är bara bekvämare och kostar ingen energi för dem att skaffa mat på fågelbordet. De synar snabbt av det och finns där inget söker de sig vidare.
Vad ska man mata med?
– Ska man bara satsa på en sort så är det solrosfrö, det äter nästan alla fåglar.
Svart eller strimmigt solrosfrö?
– Svart är bäst och billigast. Tyvärr vågar inte svenska fröfirmor satsa fullt ut på det svarta. De menar att konsumenterna inte vill ha det, men i USA är det tvärtom finast. Det är mer energi i det svarta fröet, entita väljer det framför strimmigt, till exempel. Det sägs att svarta frön är hårdare att öppna, men då borde ju det ligga en massa oöppnade sådana kvar i automaten och det har jag aldrig märkt.
Ska man inte köpa frö på lågprismarknader, för att det är sämre?
– Det är svårt att veta hur kvaliteten är innan man hällt upp fröna och fåglarna testat. Ofta kommer både dyrt och billigt foder från samma leverantör. En del frö kan ha hårda skal och påsarna kan innehålla mycket pinnar och skräp
Blanda eller var sort för sig?
– Färdiga blandningar med solrosfrö, jordnötter och hampa är bra, men man kan lika gärna köpa var sort för sig. Det beror på hur många matarställen man har och vilken typ. En mix av torkad frukt och insekter är en ny kul produkt värd att prova. Vete och havre är mer tveksamt om man inte bor lantligt, de kan locka gulsparvar.
Får man de fåglar man förtjänar?
– Ja, till viss del hänger det på vilken mat man ger dem. Men också var man sätter automaten. Nära huset vågar nästan bara talgoxe och blåmes sig fram. Grönfink och pilfink är för fega. De vill ha mer skyddat läge, liksom tofsmes och svartmes. Man kan sätta en liten fröautomat vid huset och en större i något hörn nära en buske eller träd, så har man större chans att locka till sig fler arter.
Så sköter du fågelbordet:
• Gör rent fågelbordet ibland, så att inte maten blandas med fågelbajs. När många fåglar samlas på samma ställe ökar risken för att sjukdomar sprids.
• Undvik torrt bröd och salt mat, som kan ge vätskebrist när det är riktigt kallt. En skål vatten varje morgon är alltid välkommet.
• Håll rent från skalrester under fågelbordet för att inte locka dit gnagare.
• Katter och sparvhöken lär sig snabbt var fåglar samlas. Ha fågelbordet ett par, tre meter från träd eller buskar, som fåglarna kan fly in i, men inte så nära att katten kan smyga fram ur busken bakom dem.
Gör ditt eget fågelgodis:
Smält ett halvt kilo ister, kokosfett eller billigt osaltat margarin och mjuka upp det med ett par dl vegetabilisk olja.
Blanda i någon liter av vad du har, som kan smaka: fågelfrö, jordnötter, russin, kokos, vetekross, havregryn, torrt (men fräscht) bröd.
Låt blandningen stelna något. Fyll på i ett par halverade kokosnötter eller några små rena blomkrukor. Trä först ett snöre genom hålet i botten att hänga krukorna i.
Av: Lotta Palmelius
