Druvguiden

Din guide till de 25 vanligaste druvsorterna som används till vintillverkning.

Färgen sitter i skalet. Även när man pressar röda druvor bölir druvsaften ljus. Det är när de röda druvskalen får jäsa med i druvsaften som musten blir röd.

Rött vin görs alltid av till största delen röda druvor, även om inbklandning av vita druvor förekommer, särskilt historiskt.

Vitt vin görs oftast av vita druvor, men vit champagne tillverkas oftast av en blandning av en vit druva, chardonnay, och två röda pinotsorter, vars druvskal tas bort direkt efter pressningen.

DRUVOR FÖR RÖDA VINER
Alla röda viner görs av blå (eller röda) druvor. Så här känner man igen vin av några av de mest odlade och betydande druvsorterna

Barbera-druvan

ger lätta norditalienska rödviner som behöver lagras på ekfat för att höja den låga tanninhalten.

Cabernet sauvignon

är mest känd. En pålitlig, tålig sort vars vin doftar svarta vinbär, men också vissna löv, stall, torkad frukt. Ekfatslagras gärna. Passar till de flesta kötträtter och stekt fisk. Används till såväl enklare viner som till prestigeprodukter.

Gamay

är druvan i de lätta Beaujolaisvinerna, som har djup färg och doftar hallon och päron. Tanninhalten är låg, liksom ofta syran, så vinet klarar inte långlagring.

Grenache/garnacha

har låg tanninhalt och blandas därför ofta med Cabernet Sauvignon. Alkoholhalten blir däremot hög och gör vinet sammetslent. Doftar nymalen svartpeppar.

Merlot

är Bordeauxdistriktets mest odlade druva, skördas tidigt och ger rikliga mängder must. Har låg tanninhalt som ger mjukt vin. Smak och doft påminner om blåbär och ibland svamp, ofta med örtiga inslag. Blandas gärna med cabernet sauvignon.

Nebbiolo

trivs bäst i Piemonteregionen i nordvästra Italien. Typisk för Barolo- och Barbarescovinerna. Rik på både syra och tannin, vilket ger kärva viner lämpliga för långlagring. Blir lite orangetonat med åren, doftar plommon, lakrits, tryffel och multnade löv. Passar bra till smakrika kötträtter, svamp, smakstarka såser.

Pinotage

en druva framkorsad i Sydafrika, motståndskraftig och lättodlad, med stor avkastning och tidig skörd. Med radikal gallring och i svalt klimat ger den sträva, kraftiga viner som duger att lagra. Vanliga doftassociationer är lingon, rök, kryddor, men också rengöringsmedel!. De lättare passar till ljust kött och fågel, de mera kraftfulla till smakrikt mörkt kött.

Pinot noir eller Spätburgunder

Druvan typisk för de röda Bourgognevinerna. Sorten är kinkig vad gäller jord och klimat, den trivs inte var som helst. Ger små skördar med låg tanninhalt. Vinet blir rätt ljust, syrligt och alkoholstarkt, det doftar hallon och jordgubbar, ibland svamp. Vanilj från ekfaten tillkommer.

Sangiovese

betyder "Jupiters blod" och är de italienska Chiantivinernas druva, typisk för Toscanadistriktet runt Florens. Halterna av syra och tannin är medelhöga. Dessa medelfylliga viner doftar choklad och körsbär, ibland nötter och violpastiller. Lämpliga till rött kött och kyckling.

Syrah eller Shiraz-vinerna

är kraftiga och fylliga och eklagras vanligen minst tre år på grund av den höga tanninhalten, men håller och utvecklas med fördel riktigt länge. Typisk är den lite rökiga, tjäriga katrinplommondoften, med lakrits, mynta, läder, charkuterier och dill som möjliga bidofter. Druvan trivs i varma lägen som Rhônedalen, Sydafrika, Australien. Passar till kött och ost med mycket smak.

Tempranillo

är Riojadruvan som ger spanskt prestigevin. Den djupa färgen bleks av lång ekfatslagring. Den måttlig alkoholhalten balanseras ofta uppmed inblandning av Garnachavin. Doftar röda bär, lite brända kryddor och läder, vanilj från ekfaten. God sort till grillat kött, olivoljefrästa grönsaker, ost.

Zinfandel

kallas Kaliforniens egen druva, om än med europeiska förfäder. Ger kraftiga rödviner rika på såväl alkohol som färg och tannin. Doftar kryddigt och friskt med karaktär av tranbär eller lingon. Lagras kort tid på ekfat, anses som bäst fem år gammalt. Ytterst användbar måltidsdryck, passar till snart sagt all mat, inklusive lamm och getost.

DRUVOR FÖR VITT VIN

Chardonnay

ger fina, torra, gyllene viner - smakrika, lättanvända, fylliga, med citrus- eller äppelkaraktär och med nedtonad syra. Fatlagras de ger de förutom eksmak även smör-, nöt- och vaniljtoner på tungan.

Chenin blanc/steen

odlas över hela världen och ger viner av mycket skiftande karaktär. Gröngul till gyllene doftar den som äldre ofta vax och smakar av honung och persika. I Loiredalen i Frankrike produceras stora, söta viner av den här druvan. Sydafrika kallar den traditionellt för steen och använder den både ensam och i blandingar(cuvéer).

Gewürztraminer

är en specialitet för Alsace på gränsen mellan Tyskland och Frankrike. Vinet blir ljust och ganska lätt att känna igen på sin peppardoft och sin först parfymerade, senare rosenblommiga arom. Nya Zeeland har också fina förutsättningar för den här druvan.

Grüner veltliner

är en österrikisk signaturdruva, vars viner doftar blommigt och kryddigt, lite som klassisk tvål.

Müller-Thurgau

ger bleka, lätta vitviner. Vanlig i Tyskland och Ungern.

Muscat-druvorna

flera typer finns, är mindre kryddig än Gewürztraminer och ger associationer till russin och fikon. Färgen varierar från ljust till djupt gul. Vanliga i Ungern och Österrike.

Pinot blanc/pinot bianco

ger lätta, ofta mousserande viner och odlas i Tyskland, Frankrike och Italien, liksom i Kalifornien.

Pinot gris/pinot grigio

är en gammal druva som i Alsace ger syrliga, kryddiga viner. Italienarna och östeuropéerna odlar den också gärna, men med löite neutralare reslutat. Ger ganska stora skördar..

Riesling

trivs bäst i svalt klimat, den har odlats mycket länge längs Rhen och Mosel i Tyskland, och producerar torrare viner i Alsace. Färgen är knapp, nästan genomskinligt blekgrön. Syrlig och smakrik med mineraltoner och honung kan den efter längre lagring dofta lite diesel.

Sauvignon blanc

odlas framgångsrikt på södra halvklotet, liksom i Kalifornien och Bordeauxdistriktet i Frankrike. Doftar gräs, fläder, passionsfrukt och alltmera svarta vinbärsblad ju äldre vinet blir. Ljust gul till gyllene med gröna reflexer smakar det syrligt och fräscht , mera fruktigt och till slut lite rökigt.

Sémillion

är druvan i de söta botrytis-vinerna från Bordeaux, med smak av exotisk frukt och honung. Doftar karamell. Odlas också i Chile och Hunter Valley i Australien.

Trebbiano/Ugni blanc

ger enorma skördar i bland annat Italien. Lätta, friska, något vaxdoftande bordsviner som bör avnjutas unga. Vanligaste druvan för konjaksdestillation!

Viognier

Ger kryddiga, blommiga vitviner med en distinkt ton av aprikos.

Av: Charlotte Sjögren